Riksbanken är Sveriges centralbank. Riksbanken ser till att pengarna behåller sitt värde över tid och att betalningar kan ske säkert och effektivt. Riksbanken sätter den s.k. styrräntan. Riksbanken ger också ut Sveriges sedlar och mynt.
Riksbanken grundades 1668 och är därmed den äldsta centralbanken i världen.
Riksbanken är en myndighet under riksdagen. Riksdagen utser ledamöterna i riksbanksfullmäktige. Riksbanksfullmäktige utser i sin tur Riksbankens direktion som består av sex ledamöter och som leder Riksbanken. En av ledamöterna i direktionen är riksbankschef och ordförande i direktionen.
Riksbankens huvuduppgift är att sätta den så kallade repostyrräntan, det vill säga den ränta som bankerna betalar när de lånar pengar av Riksbanken. Genom att sätta räntan kan Riksbanken påverka ekonomin på olika sätt. Om räntan är hög blir det dyrare för bankerna att låna pengar, vilket kan leda till att de i sin tur höjer räntan för sina kunder.
Detta kan få människor att spara mer och konsumera mindre, vilket kan leda till lägre inflation. Om räntan däremot är låg blir det billigare för bankerna att låna pengar, vilket kan leda till att de i sin tur sänker räntan för sina kunder. Detta kan få människor att spara mindre och konsumera mer, vilket kan öka inflationen.
Riksbanken utfärdar också sedlar och mynt och har till uppgift att se till att det finns tillräckligt med pengar i omlopp i ekonomin. Sedlar och mynt är en form av betalningsmedel, det vill säga en metod att betala för varor och tjänster.
Riksbanken grundades 1668 och är därmed den äldsta centralbanken i världen. Den grundades som ett sätt att finansiera kriget mot Danmark och för att ersätta de många olika valutor som fanns i Sverige på den tiden. Riksbanken fick tillstånd att utfärda sedlar och mynt och att ta emot och förvalta guld och silver.
Under de första åren hade Riksbanken en stark ställning och var den enda banken som fick utfärda sedlar och mynt. Men under 1700-talet började andra banker att dyka upp och Riksbanken förlorade sin monopolställning. 1803 infördes en ny banklag som gav Riksbanken rätten att utfärda sedlar igen, men samtidigt fick andra banker rätten att låna ut pengar.
Under 1800-talet fick Riksbanken en alltmer central roll i ekonomin. Den fick till uppgift att vara bankerådgivare åt regeringen och Riksdagen och att sätta räntan för att påverka ekonomin. Riksbanken fick också ansvaret för att hålla ett öga på den finansiella stabiliteten i landet och att förebygga finansiella kriser.
Under 1900-talet fick Riksbanken ytterligare nya uppgifter. Den fick till exempel ansvaret för att se till att det finns tillräckligt med pengar i omlopp i ekonomin och att förebygga inflation. Riksbanken har också fått en allt viktigare roll i den internationella ekonomin genom att delta i olika internationella samarbeten och organisationer.
Inflationen är ännu inte besegrad. Man kan argumentera för att kampen bara har kommit halvvägs och att vi har en smärtsam väg kvar. Ytterligare höjda räntor kan vi förvänta oss och sannolikt också en tuff lågkonjunktur. Den amerikanska centralbanken Federal …
Sannolikt återstår ett antal höjningar. Från dagens nivå på 2,5 % kan den svenska styrräntan gå ytterligare två procent och kanske hamna på 4,5 %. Historien1) visar att FED toppade på 6,5 % år 2000 i samband med IT-krisen. Den …
Hur bekämpas inflationen? Centralbankerna klarar inte själva av att bekämpa inflationen. Det finns ett antal förslag som skulle kunna sätta stopp för inflationen så att vi därmed undviker en djup lågkonjunktur. Det är bråttom eftersom sämre tider redan tycks lura …
Att vätgas är framtiden för tunga transporter framstår alltmer tydligt. Och kanske ett alternativ för personbilen. Vi har återvänt till vätgasfabriken i Småland och låter oss inspireras. I en tidigare krönika Vätgasfabriken i Småland beskrev vi hur åkeriägaren Thorbjörn Bennesved …
Elbilen har många supporters. Vi är inte några motståndare men försöker grunda våra ställningstaganden på fakta. Vi fortsätter vår granskning och frågar oss om elbilen är klimatvänlig vilket vi fortfarande är tveksamma till. Det vi i den här krönikan menar …
Att börsen fortsätter att gå ner är vi ganska säkra på. Men hur mycket kommer den att gå ner och hur länge kan nedgången pågå? Dagsläget och historien avskräcker. Den som inte vill äventyra sina besparingar eller sin pension minskar …
Uppåt. Ja, men hur högt kan räntorna gå? Vi vet inte svaret men vi för ett resonemang som kanske kan klargöra en del. Men först några ord om inlägg vi har fått från Håkan Sörman och Theo Karavidas.Håkan uppmärksammar oss …
Nej, Sveriges Riksbank räknar med en räntehöjning först i slutet av 2024. Dock kommer man att sluta att ”trycka pengar” dvs. sluta öka sitt innehav av obligationer under 2022 och avser att minska sitt innehav under 2023. Nej, Europeiska Centralbanken, …
Historien illustrerar det klassiska penningteoremet; Karl XII:s nödmynt, hyperinflationen i Tyskland på 1920-talet och inflationen i världsekonomin på 1970-talet. Och kanske det nu är dags för ytterligare en illustration. Vi har i en tidigare krönika (se Inflation, del 4) relaterat …
I teorin är allt enkelt. Flera välrenommerade ekonomer har utvecklat och andra har kritiserat följande penningteori: M x V = P x Q där M = penningmängden V = pengars omloppshastighet P = pris Q = kvantitet Ovanstående formel har …
Nyhetsbrevet kommer en gång i veckan med länk till vår söndagskrönika. Marketz.se sprider inte dina kontaktuppgifter och de används endast i syfte att skicka vårt nyhetsbrev. Fyll i dina uppgifter nedan.
