Kärninflation är en mätning på prisökningen i en ekonomi, som exkluderar vissa volatila priskomponenter såsom mat och energi. Kärninflationen används för att ge en mer stabil bild av prisutvecklingen, eftersom priserna på mat och energi kan fluktuera kraftigt på grund av olika faktorer såsom väderförhållanden och oljepriser.
Kärninflationen mäts vanligtvis som procentuell förändring i prisindexet för konsumentvaror, exklusive mat och energi. Detta ger en mer jämförbar mätning av prisökningen över tid, eftersom priserna på mat och energi kan variera kraftigt från månad till månad.
Olika skäl till att kärninflation
Det finns olika skäl till att kärninflationen är viktig att följa. För det första kan kärninflationen ge en mer noggrann bild av prisökningen i en ekonomi, eftersom den exkluderar volatila priskomponenter som mat och energi. Detta kan vara användbart för att bedöma hur priserna på andra varor och tjänster förändras över tid.
För det andra kan kärninflationen användas som en indikator på hur stark eller svag ekonomin är. Om kärninflationen är hög kan detta tyda på att ekonomin växer snabbt och att det finns stark efterfrågan på varor och tjänster. Om kärninflationen däremot är låg kan detta tyda på att ekonomin är svag och att det finns lite efterfrågan på varor och tjänster.
Faktorer som kan påverka kärninflationen
Det finns också olika faktorer som kan påverka kärninflationen. En av de viktigaste faktorerna är löneökningar. Om lönerna ökar snabbt kan detta leda till högre kärninflation, eftersom människor har mer pengar att spendera och därmed kan kräva högre priser på varor och tjänster. Andra faktorer som kan påverka kärninflationen inkluderar råvarupriser, valutakurser och räntor.
Exempel på kärninflation
Kärninflation är en mätning på prisökningen i en ekonomi, som exkluderar vissa volatila priskomponenter såsom mat och energi. Här är några exempel på hur kärninflation kan påverka en ekonomi:
Ökad löneökning: Om lönerna ökar snabbt kan detta leda till högre kärninflation, eftersom människor har mer pengar att spendera och därmed kan kräva högre priser på varor och tjänster.
Råvarupriser: Priserna på råvaror, såsom olja och metaller, kan påverka kärninflationen eftersom många varor och tjänster är beroende av dessa råvaror. Om priserna på råvaror stiger snabbt kan detta leda till högre kärninflation.
Valutakurser: Valutakurserna kan också påverka kärninflationen eftersom många varor och tjänster importeras från andra länder. Om en valuta stärks kan detta göra att importerade varor och tjänster blir dyrare, vilket kan leda till högre kärninflation.
Räntor: Räntor kan också påverka kärninflationen eftersom de påverkar kostnaden för att låna pengar. Om räntorna ökar kan detta leda till att priserna på varor och tjänster stiger, eftersom företag måste betala mer för att låna pengar.
Det är viktigt att notera att kärninflation inte är den enda mätningen av prisökningen i en ekonomi. Det finns också mätningar som totalinflation och underliggande inflation, som tar hänsyn till fler priskomponenter än kärninflation.
Ekonomer och beslutsfattare använder ofta olika mätningar av inflation för att få en bättre förståelse av prisutvecklingen i en ekonomi och för att bedöma hur väl ekonomin presterar. Detta kan vara användbart för att fatta beslut om räntor, skatter och andra ekonomiska åtgärder.
När ska räntan sänkas? Svaret är mer osäkert än på länge. Riksbankschefens och hans fyra vice riksbankschefers oförvitlighet kommer också att vara viktigare än på länge. Risken är stor att de kan bli förledda att bli påverkade av sina privata …
De flesta bedömer nu att Fed kommer att sänka sin ränta i juni och vi tror att Sveriges Riksbank sänker strax efter. Vi börjar dock tvivla. Flera prominenta ekonomer bedömer nu att det kanske inte blir några räntesänkningar alls i …
Inhemska förhållanden talar för att lägre räntor dröjer. Uppmätt svensk inflation och vårt beroende av amerikanska Fed avgör utvecklingen. I den förra krönikan argumenterade vi utifrån USA:s starka ekonomi för att räntorna inte kommer att sänkas i det första taget. …
Vi förknippar ju Riksbankens räntesänkningar och räntehöjningar med stimulans respektive åtstramning av ekonomin. Dock talar man inte så högt om ett annat verktyg som man använder för att åstadkomma samma sak. Massmedia fäster ej heller någon större uppmärksamhet på detta …
Redan 2019 gick vi ur börsen inför risken av ett finansiellt sammanbrott likt Lehmankraschen eller ännu värre. Varför har vi haft fel frågade Björn Björnsson, en av våra läsare tillika en återkommande inspiratör. Att utvärdera sig själv blir ju per …
Hur bekämpas inflationen? Centralbankerna klarar inte själva av att bekämpa inflationen. Det finns ett antal förslag som skulle kunna sätta stopp för inflationen så att vi därmed undviker en djup lågkonjunktur. Det är bråttom eftersom sämre tider redan tycks lura …
Historien illustrerar det klassiska penningteoremet; Karl XII:s nödmynt, hyperinflationen i Tyskland på 1920-talet och inflationen i världsekonomin på 1970-talet. Och kanske det nu är dags för ytterligare en illustration. Vi har i en tidigare krönika (se Inflation, del 4) relaterat …
I teorin är allt enkelt. Flera välrenommerade ekonomer har utvecklat och andra har kritiserat följande penningteori: M x V = P x Q där M = penningmängden V = pengars omloppshastighet P = pris Q = kvantitet Ovanstående formel har …
Bostadsrätter och villor stiger. Aktier stiger. Råvaror och andra insatsvaror stiger. Digitala valutor stiger. Dock stiger inte räntorna och ej heller den inflation som centralbankerna räknar med. Var ska detta sluta? Många säger att vi lever i en ny tid …
”The Great Demographic Reversal” heter en bok som har skrivits av ekonomerna Goodhart och Pradhan som har fått stor uppmärksamhet världen över. En kort sammanfattning följer. Under de senaste 30 åren har världens befolkning ökat kraftigt. Den arbetande befolkningen har …
Nyhetsbrevet kommer en gång i veckan med länk till vår söndagskrönika. Marketz.se sprider inte dina kontaktuppgifter och de används endast i syfte att skicka vårt nyhetsbrev. Fyll i dina uppgifter nedan.