Ja, så spekulativt kan man uttrycka sig om man tror på vår framtidsspaning. Vi räknar med att börsen kommer att gå ner ytterligare och bottna senast hösten 2023. Om vi blir sannspådda så kommer då årtiondets stora möjlighet att uppenbara sig.
Stor dramatik kan uppträda och då kan vi nå botten tidigare. Det gäller att vara förberedd. Vilka aktier ska vi satsa på och hur ska vi ompositionera våra pensionsförsäkringar? För att illustrera möjligheterna gör vi några jämförelser.
Sedan slutet av 2008 efter lehmankraschen gick den svenska börsen (OMXSPI) upp ca 400 % fram till toppen i slutet av 2021. Under 2022 har i skrivandets stund börsen gått ner med 22 %. Efter nedgången har börsen ändå gått upp ca 300 % sedan botten i slutet av 2008.
Handelsbankens Småbolagsfond gick sedan slutet av 2008 upp drygt 1200 % fram till toppen i slutet av 2021. Under 2022 har i skrivandets stund fonden gått ner 40 %. Efter nedgången har fonden ändå gått upp drygt 700 % sedan botten i slutet av 2008 och därmed slagit börsen med råge.
Ovanstående exempel visar på vilka möjligheter vi har om vi har cash när den kommande sannolika nedgången är fullbordad. Frågan är vad vi ska satsa på. Vi reflekterar över vilka aktier vi ska välja. Det är bra att välja 10-20 bolag, sätta sig in i bolagens verksamhet, följa deras utveckling och se hur kursen reagerar på olika händelser i omvärlden. När det senare är köpläge så har man därmed en bättre uppfattning om vad man ska köpa. Det är bra om man funderar på hur olika megatrender och företagspecifika företeelser påverkar.
Den trend som vi upplever allra mest aktuell är energigenerering och energieffektivisering. Vi har tidigare tyvärr ställt oss tveksamma till havsbaserad vindkraft som kan ha nått vägs ände. De tre stora västerländska tillverkarna av vindkraftverk (Vestas, GE och Siemens Gamesa) går dessutom just nu med stora förluster. Kärnkraftens framtid ligger kanske 10 år fram i tiden och ett nytt kärnkraftshaveri räcker för att sätta stopp för fortsatt utbyggnad. Eftersom vi har hög riskaversion så passar vi både vindkraft och kärnkraft.
Solel är synnerligen intressant. Ett exempel som triggar fantasin är att man planerar en elkabel från Marocko som ska transportera solel till Storbritannien. Problemet med solel är att den ofta inte är tillgänglig när den behövs som bäst och då kommer vi in på hur man lagrar energi i batterier. Vi avser framöver att leta upp ett antal företag som är intressanta i detta sammanhang.
Inom energieffektivisering har vi flera intressanta företag i Sverige. Nibe är det bolag som vi upplever helt klockrent just nu. De säljer värmepumpar som aldrig förr och det finns andra företag som också erbjuder värmepumpar. Alfa Laval är också ett företag, som med sina värmeväxlare, energieffektiviserar.
Klimatförändringarna kommer naturligvis att påverka oss högst betydligt. Vi måste lära oss att återvinna mera och vi måste säkert mildra de skador som extremväder skapar. Alla möter vi norska Tomras återvinningsmaskiner när vi pantar våra burkar och PET-flaskor. Efterfrågan på Munters avfuktningsprodukter kommer sannolikt också att öka när våra fastigheter blir översvämmade. Just nu säljer de avfuktare så det ryker till batteritillverkare världen över.
En annan megatrend är demografins förändringar. Vi blir äldre och får därmed större behov av omvårdnad och sjukvård. Här finns ju ett antal omsorgs- och sjukvårdsbolag att botanisera bland. Samtidigt minskar arbetskraftens andel av befolkningen och det förekommer tecken på att den befintliga arbetskraften blir allt mindre arbetsbenägen. Konsekvensen blir sannolikt ökad automatisering. Vi hittar ett spännande företag i Halmstad som heter HMS och sedan har vi gamla ABB som är starka inom robotteknik och processtyrning och inte minst inom sjökabel. Det blir många km kabel mellan Marocko och Storbritannien och mellan Irland och Frankrike samt mellan Australien och Singapore som också är på gång.
Demografin ökar också behovet av tjänster och produkter från medicinsk-teknisk industri, inte minst för att minska sjukvårdskostnaderna. Lundaföretaget Cellavision, som erbjuder digitaliserad mikroskopiering, är vår favorit i denna sektor men vi är också förtjusta i göteborgsföretaget Surgical Science, som erbjuder utbildning och träning av kirurger med hjälp av simulering.
Ja det finns många andra megatrender och digitaliseringen bryter in i alla branscher men vi stannar där och går över till lite mer företagspecifika faktorer. Vi prioriterar mindre företag kontra större. Det räcker med att studera småbolagsfonden ovan kontra börsen som helhet.
En annan viktig faktor är värderingen av bolagen och då kommer vi in på respektive bolags PE-tal dvs. kursen dividerad med vinsten per aktie eller det totala börsvärdet på bolaget dividerat med vinsten. Ligger PE-talet i spannet 15-25 så blir man inte avskräckt. Ligger PE-talet högre så kräver vi hög tillväxt. Många av de intressanta bolagen ligger tyvärr även efter nedgången på mycket höga PE-tal typ 30-100. Historien visar dock att företag med höga PE-tal ofta har en god kursutveckling men det förekommer också exempel på motsatsen. Här gäller det att skilja agnarna från vetet och då blir det riktig överkurs.
Företagets marknadsandel har mycket stor betydelse. Vi hävdar att ju högre marknadsandel ju högre lönsamhet och därmed ju högre värdering och börskurs. Det mest övertydliga exemplet är Apple, världens högst värderade företag. Warren-Buffet är en framgångsrik investerare som värderar en dominerande marknadsposition högt.
Ägarstrukturen är alltid intressant att studera. Vi vill gärna ha en eller flera stor ägare av kött och blod och inte ägare som representeras av anställda tjänstemän. Vi vill också att samtliga styrelseledamöter och särskilt bolagets ordförande och VD har rejäla aktieinnehav. Ett extra plus är om de och andra insiders är återkommande köpare av bolagets aktier.
Företagets VD har visat sig kunna ha avgörande betydelse för ett företags framgång. Framlidne Steve Jobs på Apple är väl den främste i denna genre. Nibes nuvarande VD är ej heller fy skam. Under sin yrkesverksamma tid har han tagit Nibe från ett litet verkstadsföretag i Markaryd till en global aktör inom energieffektivisering. Problemet är bara att bedöma om en VD är av det rätta virket. Dock finns en metod. Har en VD under flera år varit framgångsrik med bl a företagsförvärv, omstrukturering och strategisk positionering så kommer hen nog att fortsätta med att vara framgångsrik.
Låt oss ta ett exempel som vi känner väl. Vi var aktieägare i ett läkemedelsföretag som hette Meda. En fd. astradirektör blev dess VD 2009 och steg av 2013 för att bli dess styrelseordförande. När han startade var bolaget värt 100 milj kr och 2016 initierade han en försäljning av bolaget till ett kanadensiskt läkemedelsbolag för 60 miljarder kr. Åren före försäljningen kunde man se att bolaget gick från framgång till framgång. (DI 2018-12-03). Vi köpte några aktier som gick upp några hundra procent, sålde men köpte igen och kursen gick upp ytterligare några hundra procent, vi sålde återigen och kursen fortsatte uppåt. Vi lärde oss då att man ska satsa på en vinnande häst. Under årens lopp har det förekommit många vinnande hästar och det gäller att identifiera dessa. Det är svårt att vara med från starten men halvvägs räcker ofta långt.
Företagsförvärv, omstrukturering och förutseende strategisk positionering skapar ofta värden. Särskilt intressanta är dock de företag som är innovativa och som har förmågan att ta sina innovationer till affärsmässiga framgångar. Vi hittar många spännande företag att välja bland. Några har vi redan nämnt och ytterligare ett är MIPS, som har tagit fram en helt ny huvudhjälm.
Det är mycket man kan reflektera över och vi är nu glada att vi åtminstone tidvis kan lämna de litanior som tidigare har präglat våra krönikor. Vi ser fram emot att skriva flera krönikor om vad vi ska satsa på i den kommande uppgången.
Som alltid vill vi påpeka att vi enbart reflekterar och vi lämnar inte några som helst rekommendationer.
Noterat i veckan
Vi måste tyvärr avsluta med en orosanmälan. Yieldkurvan visar nu en negativ lutning som är större än på 40 år. Det är en allmänt utbredd uppfattning att en negativ yieldkurva förebådar en kommande recession. Under de senaste 40 åren har vi haft tre djupgående recessioner och varje recession har föregåtts av en negativ yieldkurva, dock inte så negativ som nu. Yieldkurvan beskriver ju sambandet mellan avkastningen på obligationer och samma obligationers löptid. I skrivandets stund är avkastningen på tioåriga amerikanska statsobligationer 72 punkter lägre än motsvarande tvååriga.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
Observera att om du lämnar en kommentar för första gången kan det dröja någon dag innan den blir publicerad.
Vill du läsa förra veckans kommentarer? Klicka här.
22-12-04 No 49
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se
Marocko är ju uppenbart en av det kommande decenniets stora energiproducenher. En kabel till England trodde jag dock inte var ekonomiskt möjlig än. Trodde mer at de skulle kocka till sig industrier av den typ som just idag investerar i Norra Sverige. Dessa energislukande system som med vår nya majoritets besatthet av att producera energi för trygghet istf effektivitet inte kommer att söka sig till områden som lär tillhandahålla extremt billig el – t ex Marocko.
Har ju jobbat i Den Marockanska delen av Sahara (och sett solen gå upp i Atlasbergens pass – vilket är helt magiskt) och solcellsel från de vidsträckta ytorna lär bli betydligt mer planeringsbar än vad Kärnkraften uppenbart är.
Spännande noteringar som alltid.
Hej Leif,
Vad gäller kabeln från Marocko till Storbritannien så rapporterade Dagens Eko om detta i veckan som gick och Ny Teknik skrev om detta den 1/10 2021. Anläggningen i Marocko ska omfatta 7 GW solfångare och 3,5 GW vindkraftsverk plus batterier om 20 GWh och 380 mil kabel med en kapacitet om 3,6 GW. Kostnad: 191 miljarder kr. Ett gigantiskt projekt som vid närmare granskning än så länge enbart är under planeringsstadiet och har ännu inte finansierats. Dock illustrerar det tänkbara möjligheter. Ekot rapporterade som att den nu skulle byggas och det är kanske ett önsketänkande. In tron på att man kan lita på public service refererade jag kanske lite för okritiskt.
Spännande att du jobbat i Sahara. Det vill vi gärna att du berättar mer om.
Nils-Åke
Intressant analys som vanligt! En osäkerhet gällande nya bolag med potential för framtidssäkring är räntans påverkan som bekant. Många bedömare anser ju att nu är det kört ett bra tag för startupbolagen inom bio och tech generellt sett. Det hindrar inte att det där kan finnas ett och annat guldkorn kan jag tro.
Bengt,
Det finns helt säkert guldkorn att hitta men det är svårt att hitta dem. Viktigt är att de har finansieringen ordnad. I dagens läge är det svårt att ta in nya pengar. Säkrast att passa. Jag är aktieägare i ett startupbolag som nu har nått vägs ände. Lärpengar men surt sa räven. Nils-Åke
Ja så är det säkert, bäst är att passa såvitt man inte har tillgång till initierad information om ett visst bolag. Infoläckage är nog vanligare än man tror och domstolarna har svårt att fälla med dagens beviskrav. Tänker bl a på åtalet mot Fortnox för några år sedan.