Privatekonomi är vårt fokus och då gäller det att hålla reda på vilka förändringar som inträffar i vår omvärld. Klimatförändringen är sannolikt den företeelse som kommer att påverka oss mycket påtagligt.
Vi börjar med att konstatera några oemotsägliga fakta (Källor: www.naturvardsverket.se , IPCC1), professor Markku Rummukainen2), www.dn.se/klimatet-just-nu, www.klimatfakta.info ):
- Halten av växthusgaser i atmosfären stiger och halten av koldioxid är högre än på minst 800 000 år och 50 % högre än under förindustriell tid. Sedan 1958 har koldioxidhalten ökat från 316 till 416 ppm och fortsätter att öka.
- Jordens temperatur har stigit med mer än 1 grad sedan 1800-talets andra hälft och ökningstakten har tilltagit sedan 1970.
- Havens vatten blir varmare och havsnivån stiger. Sedan 1880 har den globala havsnivån stigit med 25 cm varav hälften sedan 1979.
- Jordens kvarvarande isar smälter. Sedan 1979 har havsisen på Arktis minskat med 31 %.
- Förekomsten av extremväder ökar. Enligt IPCC har det blivit vanligare med värmeböljor, kraftig nederbörd, torka och skogsbränder. Däremot har IPCC ännu inte, i strid med vad vi tar del av via massmedia, konstaterat ökad frekvens av översvämningar.
Oemotsägligt är att det råder ett statistiskt samband mellan 1 och 2-5. Ju högre halt av koldioxid och andra växthusgaser å ena sidan ju högre temperatur i luft och vatten, ju mer isavsmältning och ju högre frekvens av extremväder å andra sidan. IPCC, som består av klimatexperter från 195 länder, har fastslagit att det även råder ett orsakssamband mellan 1 och 2-5. Detta är tillräckligt för att vi ska konstatera att vår klimatpåverkan är vår ödesfråga. Världens beslutsfattare inser säkert detta men har hittills varit oförmögna att vidta tillräckliga åtgärder. Sannolikt beror detta på att vårt nuvarande sätt att leva är ohållbart och att mycket stora förändringar blir nödvändiga.
Enligt Parisavtalet är målsättningen att begränsa temperaturhöjningen till 1,5 %. Som läget ser ut just nu är det möjligt att nå detta mål men Rummukainen och flera andra forskare förefaller tveksamma om vi har förmåga till att genomföra nödvändiga förändringar. Kanske måste det till extremväder på några platser där beslutsfattarna befinner sig t ex översvämning av Manhattan, sommartemperatur om 50 grader i Paris eller översvämning av Falsterbonäset.
När beslutsfattarna går från tanke till handling kommer det att ske stora saker och då gäller det att hålla tungan rätt i mun. Som investerare vill vi gärna vara med och satsa på vinnarna och sortera bort agnarna från vetet. Viktigt blir då att lämna önsketänkande, självbedrägeri och fake news och intressera sig för det som håller i längden. Vi kommer att uppmärksamma några sådana företeelser i våra krönikor. Vi börjar med havsbaserad vindkraft.
I massmedia framställs den havsbaserade vindkraften som en viktig del av den framtida energiförsörjningen. I DN Debatt 22-10-05 framför en fd professor i tillämpad kärnfysik, en professor i nationalekonomi och en professor i företagsekonomi att ”el från havsvind inte är konkurrenskraftig”. Erfarenheterna från Storbritannien visar att kostnaden för att överföra elen från vindkraftverket till havs är lika stor som själva produktionskostnaden. Totalt 2 kr per kWh. En omfattande utbyggnad av havsbaserad vindkraft bygger på att man även tillför planerbar el när det inte blåser. Om detta inte är kärnkraft utan istället vätgas så hamnar kostnaden på minst 4 kr per kWh.
Andra energidebattörer motsäger de tre professorerna. Dock har den nya regeringen, till skillnad från den tidigare, krävt att elproducenterna själva ska stå för sina anslutningar till stamnätet. Därmed drar vi slutsatsen att den havsbaserade vindkraftens framtid i Sverige kan ifrågasättas. Sannolikt kommer aktuella projekt att om inte avbrytas så åtminstone hamna i vänteläge.
Frågan blir då vad vi ska satsa på istället. Biobränsle, kärnkraft, solel eller alternativet är kanske att minska förbrukningen. Vi återkommer.
Noterat i veckan
Vi har ju aldrig varit någon supporters av bitcoin. I skrivandets stund ligger kursen på 16 500 dollar
(-76 % sedan toppen 2021) och vi tror att den ska ner till under 100 dollar. Penningtvättare och dess gelikar kommer att förbli trogna supporters och kommer nog att hålla kursen över noll. Nyligen har FTX, den näst största bitcoinväxlaren, gått i konkurs. Intressant är att notera att japanska Softbank och amerikanska Sequoia är stora ägare och kan nu bokföra sitt innehav till noll. Softbank var stora ägare i konkursade Wirecard och omstrukturerade WeWork. Vi kan även konstatera att Softbank och Sequoia är stora ägare i svenska Klarna. Vår stilla undran är nu hur det ska gå för Klarna. Se vår tidigare krönika Har Klarna nått vägs ände? Vi inväntar med spänning Klarnas rapport för kvartal 3 men av någon anledning har den inte kommit ännu.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
Vill du läsa förra veckans kommentarer? Klicka här.
22-11-20 No 47
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se
Källor:
- IPCC , ett FN-organ som står för ”Intergovernmental Panel on Climate Change”, samlar in befintlig kunskap om klimatförändringar, världen över. IPCC erhöll Nobels fredspris 2007.
- Markku Rummukainen är professor vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet och tillika Sveriges representant i IPCC. Se hans föreläsning https://www.youtube.com/watch?v=Zn2k-dx9S3k
Att vi måste göra allt för att minska klimatpåfrestningarna är väl de flesta forskare ense om. Frågan är snarare hur det ska gå till och vilka som ska står för notan och då blir det politik. I början på 90-talet bytte FN problemfot från överbefolkning till de rika ländernas skuld. Den nya åsiktskorridoren är just klimatfrågan där att nästan allt som förmedlas i media är nattsvart trots att det också finns positiva signaler. Forskningen är dessutom inte entydig vad gäller andelen som är naturbundna variationer och andelen som mänsklig påverkan står för. Allsidighet är det vi bör sträva efter.
Bengt,
Visst finns det mycket vi kan göra. T ex effektivisering och ny miljövänlig produktion. Risken är dock att detta inte är tillräckligt och risken är att vi i grunden måste ändra vårt konsumtionsbeteende. Vi är inne på linjen att vi måste höja konsumtionsskatterna på hårdvara och sänka skatterna på arbete och på tjänster men detta är så samhällsomstörtande så det måste vi fundera vidare på.
Nils-Åke
Tar fasta på Nils-Åkes kommentar om att vi måste se över den förhärskande ekonomiska modellen och hur skatteuttaget alternativt skulle kunna ske. Idén är inte ny men den har kanske lite oförtjänt inte ”gnuggats” ordentligt varken vetenskapligt eller politiskt. Anders Wijkman, har sedan sin tid på Röda Korset, vurmat mycket för miljön och då som helhet – inte endast klimatet. 2011 gav han ut en bok ”Den stora förnekelsen”, finns i pocket 55 spänn – läs den. Där tar han bl.a. upp just idén med att beskatta resursuttag och ta bort skatten på arbete och att ersätta BNP som ett välfärdsmått samt ge ekosystemtjänster ett värde. Att ”Klimatet är vår ödesfråga” är väl ändå i sammanhanget ett understatement.
Christian,
Vi tycks vara inne på samma linje vad gäller beskattning. Jag ska studera Wijkmans förslag och fundera vidare.
Nils-Åke
Ja det finns mycket vi kan göra som både medborgare och nationellt men då i samverkan globalt i samstämmighet för att få effekt som att ändra konsumtionsmönster och fasa ut kolet. Men är det realistiskt? Tveksamt om Sverige ska spela rollen som den moraliska stormakten och späka oss när vår påverkan på andra länder är mycket begränsad. Finns det någon realistisk väg att gå? Trots allt vill vi väl inte bara lägga oss ned och dö?
Bengt,
Jag tror vi kan gå före vilket vi delvis redan har gjort. Tyskar, italienare, danskar och nordamerikaner värmer ofta sina privatbostäder med gaspannor och vi använder ofta värmepumpar och vi har utbyggda fjärrvärmesystem vilket få andra länder har. Och visst skulle vi väl kunna börja med att ersätta skatt på arbete med konsumtionsskatter. Hittills har vi inte späkt oss och det behöver vi ej heller göra om vi går vidare på samma linje.
Nils-Åke
Ingen dum tanke att sänka skatten på arbete o höja på hårdvara, men både symboleffekterna och påverkan lär bli begränsade ur ett globalt perspektiv.
Tar fasta på Nils-Åkes kommentar om att vi måste se över den förhärskande ekonomiska modellen och hur skatteuttaget alternativt skulle kunna ske. Idén är inte ny men den har kanske lite oförtjänt inte ”gnuggats” ordentligt varken vetenskapligt eller politiskt. Anders Wijkman, har sedan sin tid på Röda Korset, vurmat mycket för miljön och då som helhet – inte endast klimatet. 2011 gav han ut en bok ”Den stora förnekelsen”, finns i pocket 55 spänn – läs den. Där tar han bl.a. upp just idén med att beskatta resursuttag och ta bort skatten på arbete och att ersätta BNP som ett välfärdsmått samt ge ekosystemtjänster ett värde. Att ”Klimatet är vår ödesfråga” är väl ändå i sammanhanget ett understatement.