Elräkningen har kommit

Vi kan ana stora samhällsförändringar bara genom att studera vår elräkning. Arrogans och populism dominerar tyvärr världens energipolitik. Det är kanske dags att fundera i andra banor.

Arrogansen blir uppenbar när vi ökar utsläppen av växthusgaser trots att en stor del av Pakistan ligger under vatten och att vetenskapen tecknar nya katastrofscenarier. Världens regeringar, oberoende av politisk färg, visar sin populism genom missriktade subventioner som stimulerar till ökad energiförbrukning. Vi tror inte att beslutsfattarna saknar kunskaper om läget men de uppvisar frånvaro av kloka beslut. Däremot kan vi vanliga människor genom vårt beteende kanske göra avgörande skillnad.

Låt oss vara lite mera jordnära och studera Seniors elräkning för oktober. Förbrukningen i lägenheten i Malmö hade gått ner från 197 till 114 kWh eller med 42 %. Huset i Brantevik har minskat sin förbrukning från 829 till 594 kWh eller med 28 %. Sammanvägt blir den totala minskningen 31 %.

I lägenheten handlar det enbart om hushållsström och i Brantevik även om uppvärmning med hjälp av en bergvärmepump. När Senior inte är i Brantevik är uppvärmningen satt på sparlåga.

Hur har då Senior gjort för att åstadkomma denna besparing? Jo, genom att fylla disk- och tvättmaskinerna ordentligt och köra dem efter kl. 21, stänga av alla standbyapparater när de inte kommer till användning och genom att släcka lampor. I lägenheten har detta givit en häpnadsväckande effekt vilket vi sannolikt kan förklara med att de släckta lamporna nog inte var av typen LED. Räknar man på det där så kan man ju konstatera att en kWh går åt när 16 lampor med effekten 60 w lyser en timma och LED-lampor förbrukar bara ca 15 % därav.

I Brantevik har Senior under oktober gått över till timdebitering. När Senior är på plats så stänger han numera av uppvärmingen under högbelastningstimmar och när han inte är där är uppvärmningen inställd på 18 grader enbart på natten. Tidigare var uppvärmningen inställd på 16 grader dygnet runt.

I Brantevik har Senior med hjälp av timtaxan enbart betalat 70 öre per kWh inkl moms istället för 115 öre om han haft rörligt pris vilket han hade tidigare. Då ska vi dessutom ha i åtanke att elpriserna har varit relativt låga i oktober vilket har berott på låga gaspriser på kontinenten, besparingar, mycket vind och relativt hög utetemperatur. Vissa nätter har priserna under några timmar t o m varit negativa.

Sammantaget inklusive fasta avgifter, energiskatt och överföringsavgifter uppgick Seniors elräkningar till 400 + 1495 = 1895 kr för oktober 2022 istället för 556 + 1695 = 2 251 kr ett år tidigare. Skillnaden är därtill några hundralappar större pga. prishöjningar på överföringen och på själva abonnemangen.

Vi konstaterar således att Senior och hans hustru bidrar till den allmänna energibesparingen och till klimatomställningen och kommer dessutom själva billigare undan. Och detta genom att enbart ändra beteende och inte egentligen avstå från något. Vi utmanar våra läsare och föreslår att den hör av sig som sparar mer el än 31 %. En bieffekt av det ändrade beteendet är dessutom att en stor del av förbrukningen har vi förskjutit från timmar med högbelastning till timmar med lågbelastning.

För oss vanliga människor är det raka rör mellan förbrukning och betalning. I stora företag, inte minst i stora fastighetsbolag, inom offentlig sektor och inom Svenska kyrkan är det inte så raka rör och där är sannolikt besparingspotentialen större. Vi vågar lansera hypotesen att hela Sverige kan spara minst 30 % av elförbrukningen utan att göra några större uppoffringar. En stor del av denna besparing skulle dessutom kunna ske under timmar med högbelastning vilket minskar kraven på utbyggd energiproduktion. Dagens system är ju dimensionerat för att vi ska kunna vara ohämmade elförbrukare dygnet runt.

Energi är en outsinlig källa till reflektion och just nu funderar vi på hur klokt det är med vindkraft till havs och om vi kanske har gått vilse i skogen. Många påstår att solen är vår räddare. Vi hör även talas om många kluriga innovationer som skulle vända upp och ner på mycket. Kanske är vårt energisystem överdimensionerat. Om detta och mycket annat ber vi att får återkomma.

Noterat i veckan

Våra två senaste krönikor om Christer Nilsson och han entreprenörskap har vunnit våra läsares gillande.  Curt Temin tycker att Christers bedrifter skulle kunna tjäna som goda exempel inom utbildningar i ekonomi och entreprenörskap. Vi får också positiv feedback från entreprenörsprofessorn Bengt Johanisson och vi ser fram emot hans kommande bok ”50 nyanser av entreprenörskap”.

Riksbanken har under pandemin köpt på sig ett stort innehav av bostadsobligationer. I vår krönika Riksbanken understödjer fastighetsspekulation från 22-07-17 pekade vi på att Riksbanken på detta sätt befrämjar spekulation i fastigheter och bostäder. Med ränteuppgången har obligationerna dessutom sjunkit i värde och om Riksbanken skulle sälja idag skulle man göra en kursförlust på upp till 95 miljarder kr (AB 22-11-08), en nota som skattebetalarna ytterst får stå för. Nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung uppmärksammar också bankens spekulationsstimulanser och därpå följande förlustaffärer  (DI 22-11-10). Efter att ha läst deras inlägg kan man ju lite vitsigt föreslå att Sveriges Riksbank kan byta namn till Sveriges Riskbank.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

Vill du läsa förra veckans kommentarer? Klicka här.

22-11-06 No 45

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

Magnus@thulin.se