Hur bekämpas inflationen?
Centralbankerna klarar inte själva av att bekämpa inflationen. Det finns ett antal förslag som skulle kunna sätta stopp för inflationen så att vi därmed undviker en djup lågkonjunktur. Det är bråttom eftersom sämre tider redan tycks lura runt knuten.
Visst tycks inflationen ha lugnat ner sig i USA och i Sverige under juli månad men då utgår man från inflationen inklusive energi. Den underliggande inflationen exklusive energi har dock inte avtagit. Krig och pandemi dröjer sig kvar. Demografi och klimat påverkar utan avbrott. Vad gäller oljepriset så är det omöjligt att förutspå och inte någon tror väl på sjunkande elpriser till vintern. Slutsats: inflationsbekämparna får inte redan ge upp.
Vi visade i vår förra krönika, Nya tag för att bekämpa inflationen, att centralbankerna enbart kan påverka efterfrågan genom räntesänkningar och minskningar av penningmängden. Ska inflationen bekämpas enbart genom att trycka tillbaka efterfrågan så hamnar vi i en djup lågkonjunktur.
För att verkligen ha framgång med inflationsbegränsningen så krävs det en förbättring av utbudet av varor och tjänster i ekonomin. Först då kan vi undvika lågkonjunkturen och gå in för en mjuklandning.
Vi listar våra förslag nedan. De enkla, minst kontroversiella och lättast genomförbara kommer först. Ju längre ner i listan du kommer desto mer komplicerat och kanske även mer kontroversiellt blir det. Vi vill dock inte medvetet vara politiska.
De flesta förslagen skapar en ökning av utbudet av en eller flera varor och tjänster i ekonomin. Stort och smått blandas. Vissa förslag påverkar utbudet indirekt genom att arbetskraften ökar. Andra förslag omfördelar efterfrågan över tiden. Alla förslag syftar till att sträva mot lägre inflation och högre tillväxt. Det senare kan kanske ifrågasättas men det är en annan historia.
Här kommer våra förslag:
- Prismekanismen är en grundbult i marknadsekonomin. Utbud och efterfrågan bestämmer priserna som styr användningen av resurser. Höga priser innebär att efterfrågan minskar och utbudet ökar. Historien visar att ineffektiva samhällen ofta har haft påtagliga inslag av subventioner på marknaden. En subventionering av elpriserna innebär att priset exklusive subvention ökar och efterfrågan stiger. Så kära politiker, manipulera inte priserna. Låt istället människors kreativitet flöda. Ett exempel är startup-företaget Energy Save som marknadsför värmepumpar med inbyggt ” peak shaving” dvs innehållande en mjukvara som optimerar med ledning av elpriserna.
- Vi har väldigt många platta tak och därmed stor utrymme för solceller. Det är beklämmande att vi inte har kommit längre med denna enkla åtgärd. Inte ens offentliga byggnader ligger i framkant.
- Fler värmepumpar, både luft och berglösningar. Det är horribelt att bl a tyskarna istället har installerat subventionerade gaspannor och nu ska visst fransmännen subventionera oljepannor.
- Inför timtaxa vad gäller elkonsumtionen så att förbrukningen styrs bort från tider med hög belastning. Vi har idag ett elsystem som är dimensionerat efter topparna i elförbrukningen.
- Inför effekthandel på bred front. Helt kort innebär detta att förbrukare säljer sin rätt att kräva leverans av en viss mängd el under vissa timmar på dygnet. Därmed minskar belastningen ytterligare vid topparna.
- Den som hyr ut en del av sin bostad kan göra det skattefritt upp till 40 000 kr. Höj skattefriheten upp till 100 000 för att därmed öka utbudet av bostäder.
- Det talas ju hela tiden om att kraftnäten ska byggas ut men det tycks ta extremt lång tid. Visst borde väl genomförandeprocessen kunna förkortas. Byt ut generaldirektören på Svenska Kraftnät och ersätt hen med någon med nypor. Det finns visst en kvinna som bl a var chef för Försäkringskassan som hade en exceptionell förmåga att leverera.
- Lägg i överväxeln beträffande effekthöjande investeringar i redan befintliga värmekraft-, kärnkraft- och vattenkraftverk. Effekten i landets värmekraftverk tycks kunna öka imorgon utan några investeringar om bara viljan och förmågan hos beslutsfattarna finns.
- Bygg ut arbetsmarknadsutbildningen som tycks vara underdimensionerad. Det behövs fler busschaufförer, lastbilschaufförer, undersköterskor, plåtslagare, elektriker, rörmokare etc.
- Järnvägarna är överbelastade. Man borde kunna bygga ut med fler spår på sträckor som inte är så känsliga ut tillståndssynpunkt. Bättre att göra något här och nu istället för att fantisera om storstilade projekt om flera decennier. Kanske cheferna på både SJ och Trafikverket kan bytas ut. Oförmåga att leverera kan inte vara någon merit.
- Stimulera pensionärer att jobba vidare efter pensionen. Ge den pensionär som fortsätter att jobba 20 % mer i lön. Arbetsgivaren betalar ju ca 20 % lägre sociala avgifter för pensionärer.
- Det kommunala och statliga partistödet uppgår idag till ca 1 miljard kr. Därtill avlönas ett stort antal politiska förtroendemän och tjänstemän med offentliga medel. I s-styrda Malmö stad finns det 12 heltidsanställda kommunalråd och i m-styrda region Skåne 18 heltidsanställda regionråd. Därtill kommer ett stort antal politiska tjänstemän. Genom att dra ner på partistödet, halvera antalet riksdagsledamöter samt reducera antalet förtroendemän och politiska tjänstemän i hela landet skulle sannolikt tusentals människor kunna frigöras för annat arbete. Utbudet av arbetskraft skulle därmed öka.
- Vi läser ju då och då om hur rika ICA-handlarna är. Sannolikt är marginalerna alldeles för höga. Vi har en oligopolmarknad där ICA, Coop och Axfood har 90 % av matvaruhandeln. ICA dominerar med sina 52 % (DN 22-08-07). Med våra rötter i ICA-handeln tror vi att priserna skulle kunna sänkas med minst 10 %. Visst kan väl kommunala företrädare stimulera etableringar av livsmedelsbutiker. I USA tar man till legala åtgärder för att minska konkurrensbegränsningen.
- Utbudet av arbetskraft kan öka genom att öka stimulanserna till arbete. Därmed är vi inne på skatterna på arbete. Vi föreslår att man tar bort skatten på de första intjänade 100 000 kronorna. Detta skulle kosta ca 70 miljarder kr och finansieringen kan ske med ovanstående förslag och borttagande av avdragrätten för skuldräntor. Ett verkligt alexanderhugg som nog får införas under loppet av några år.
- Ett verkligt dramatiskt förslag är att rationalisera den offentliga sektorn och därmed öka arbetsutbudet. Vår hypotes är att här finns en betydande rationaliseringspotential men vi har inte just nu tillräckligt med verifierat underlag för att sakligt argumentera för vår sak. Vittnesmål kommer dock hela tiden om att det finns fog för vår hypotes. Senast fick vi rapporter i SR om att i region Västernorrland hade antalet administratörer ökat med 30 % under de senaste sju åren.
Listan över förslag kan bli längre och vi uppmanar läsarna att komma med ytterligare förslag som kan öka utbudet av varor och tjänster eller på annat sätt dämpar inflationen.
Noterat i veckan
Kineserna semestrar gärna på ön Haihan sydost om Hong Kong och nu har det skett ett kraftfullt utbrott av omikron på ön. 80 000 turister är kvarhållna och förbjuds att åka hem. De är ganska drastiska kineserna och inte är det särskilt utbudsstimulerande. (WSJ 22-08-09).
Happy days are here again! Eller? Stockholmsbörsen har stigit med 11 % sedan i början av juli. Vi tror dock att det är alldeles för tidigt att ropa faran över. Konjunkturrapporterna aviserar en kommande nedgång i ekonomin. Därefter följer sjunkande vinster och sannolikt sjunkande börskurser. Vi har i tidigare krönikor visat att de stora börsnedgångarna varat i ca två år och just nu har det gått ett halvt år sedan toppen.
Punkt 15 ligger mig varmt om hjärtat!
För länge, länge sedan, när internet och Wi-Fi inte fanns utan man fick förlita sig på sina apostlahästar och eller kanske på häst och vagn. Då, när ?, uppstod kommun, landsting och stat. På en dag skulle man kunna komma till beslutsfattarna i närheten, då, tror jag kommunen som begrepp startade. I lite viktigare och övergripande frågor gick man till Landshövdingen och länet skapades. När något var extra viktigt kunde det ta en hel vecka att nå beslutsfattaren = Kungen och staten blev ett begrepp.
Jag hävdar, trots min historiska och opolitiska bakgrund att vi fortfarande är händerna på våra förfäder..
Geografiskt, tekniskt och på alla andra sätt finns väl inga praktiska hinder att slå ihop hela den ofantliga sektorn. Rationaliseringsexpert som jag till viss del är, så kan jag ju se otroliga besparingsmöjligheter. Fast det finns ett hjärta och känsla även i denna gubben.
Fakta! Växjö Kommun har 7.000 anställda och Alvesta Kommun har 1.500 anställda. Har ingen aning om hur många som kontrollerar varandra, chefsled, vänder papper och rent allmänt ökar byråkratin. Oavsett hur många det är så tänk om hälften av alla dessa istället servade sina invånare = oss. Massor av folk till vården, ålderdomshem och folk som kan skotta snö, lägga i bryggor och annat som vi ” kunder” efterfrågar.
Nu börjar jag bli lite tjatig, men det är skönt att drömma sig bort, lite grand.
Tänk också om man kunde slå ihop kommuner. Så mycket folk vi då kunde få över till den nyttiga delen. Tror t.o.m att kommunalråd och chefer kan bli utmärkta på att hjälpa oss andra.
Slutligen vill jag bara flagga upp att jag ska gå och rösta men det blir en blank röst. Det man idag försöker utlova har ju bägge sidor haft åratal på sig att förändra. Varför tog dom inte chansen när dom hade den?
Tack snälla Thulins som sätter fart på hjärncellerna och höjer adrenalinet.
Må väl!
Christer N
Bäste Christer,
Som sagt vår hypotes är att den finns en betydande potential i den offentliga sektorn och vår ambition är att komma tillbaka i denna fråga. Dock vill vi vara mycket sakliga annars är det lätt att bli missförstådd. Vi drivs inte av någon ideologisk inställning att den offentliga sektorn ska vara mindre utan snarare av önskan att den ska bli effektivare och det kan väl ingen, oberoende av politisk färg, ha något emot.
Nils-Åke