Betan och solen - En kalkyl för solpaneler

Kalkylen visar att investeringarna i solenergi sannolikt kommer att explodera. De förhöjda elpriserna, hotet från fientlig makt och miljöfördelarna bidrar starkt. En av våra läsare Christer ”Betan” Bétinger satsade redan 2020 på solenergi. Vi tar del av hans kalkyl och konstaterar att den lilla världen ofta antyder de stora globala förändringarna.

Betan bor i Borgholm på solens och vindarnas ö. Han har ett nybyggt och välisolerat hus. Han är singel och är inte någon stor elförbrukare men likväl satsade han på att installera solpaneler på sitt tak och ansluta en laddstolpe för elbil.

Investeringen utan subventioner och ROT-avdrag uppgick till 150 000 kr och för detta fick han 47 m² panel, växelriktare (omvandlar likström från solpanelen till växelström) och anslutning till husets elsystem plus en laddstolpe. Han fick därmed en anläggning med en effekt som uppgår till 9 kW. Anläggningen genererar el för Betans egen förbrukning och den el han själv inte kan förbruka säljer han till sin elleverantör.

Effekt per kvadratmeter

Vi stannar upp lite där och funderar på effekten. Dagens teknik innebär att en solpanel utvinner ca 15-20 % av den energi som träffar panelen. Den solenergi som träffar en kvadratmeter solpanel lär uppgå till ca 1 kW och därmed får varje kvadratmeter en effekt om 0,15 till 0,2 kW. I framtiden kommer sannolikt tekniken utvecklas vilket innebär att effekten per kvadratmeter kanske kan fördubblas och då ser vår kalkyl helt annorlunda ut.

2021 genererade anläggningen 9 300 kWh

Vi återgår till Betans investering. 2021 genererade anläggningen 9 300 kWh. När solen skiner som bäst förbrukar han ofta inte så mycket el och då säljer han el till sin elleverantör. 2021 sålde han 7 000 kWh till sin elleverantör och resten 2 300 kWh förbrukade han själv i sitt eget hushåll. Någon elbil har han ännu inte så hela förbrukningen går till hushållet.

Hur ser då hans intäktssida ut? Han säljer el till marknadspris. Under 2021 låg priset som lägst på ca 43 öre i juli och som högst på ca 183 öre i december. Medelpriset var ca 81 öre. Enligt regelverket får han dessutom en skattesubvention som uppgår till 60 öre per kWh när han säljer till sin elleverantör. Försäljningen inbringar således 7 000 x 1,41 = 9 870 kr.

Resterande del av den genererade elen, 2 300 kWh, förbrukade han själv och hans elräkning reducerades med antalet kWh multiplicerat med den totala elkostnaden inkluderande marknadspris, överföringsavgift och energiskatt plus moms. Vi får då en besparing uppgående till

2 300 x ((0,81+0,22+0,45) x 1,25) = 4 255 kr.

Den totala intäkten och besparingen blir 9 870 + 4 255 = 14 125. Investeringen är då betald efter 150 000/14 125 = 10,6 år.

Kalkyl för solpaneler – Kortare pay off-tid

Betan berättar att när han fattade beslut om investeringen 2020 räknade han med att återbetalningstiden kunde bli upp till 14 år. Avgörande för honom var inte den ekonomiska aspekten utan snarare möjligheten att få göra en insats för miljön.

Betans investering var kanske till synes inte så god affär. Men man får tänka till lite grann. Betänk om många gör som han då kommer den gynnsamma miljöpåverkan att bli betydlig. Idag är det nog dessutom bra att göra sig lite mindre känslig för krislägen. Skulle t ex Tyskland sluta med att köpa gas från Ryssland så skulle sannolikt elpriset stiga mycket dramatiskt. Skulle vårt elsystem stängas ner av fientlig makt så kan det vara gott ha några egengenererade kWh.

Vi tar resonemanget ytterligare ett steg. Anta att marknadspriset inte ligger på 81 öre utan kanske på det dubbla eller 1,62. Då blir återbetalningstiden 6,8 år.

Betan kommer snart köpa en elbil och då kommer kalkylen att bli ännu bättre. Han har nyligen installerat en luft/luft värmepump och kommer att använda den bl a för att alstra kyla under varma sommardagar och med egen el kan han få njuta av denna bekvämlighet utan särskilt hög kostnad.

Man kan fördubbla effektuttaget

Vi är inte några elingenjörer men anta man kan fördubbla effektuttaget på varje kvadratmeter solpanel, från 15-20 % till 30-40 % av den energi som träffar panelen.  Då kan vi halvera alla återbetalningstider och det blir stor dramatik på elmarknaden. Enligt Betan som är civilingenjör i maskinteknik finns det idag prototyper som klarar 28 % och han tror att 40 % är möjligt på sikt.

Vi har dock upptäckt ett aber och för preppern är detta särskilt besvärande. Solpanelsanläggningen fungerar sannolikt inte utan el vilket innebär att anläggningen inte fungerar om det uppstår elavbrott. Vi behöver nämligen styrel för att styra inbyggt mjukvara. Lösningen på detta är en backup i form av ett batteri, men har man en elbil så borde bilens batteri kunna fungera som backup. Prepperns behov av säker eltillförsel har i dagens lösningar sannolikt inte blivit tillfredsställt men vi känner oss lite ute på hal is i denna fråga och välkomnar inspel från läsarna.

Betan är lite futuristisk – Han ser möjligheter med kalkylen

Betan är lite futuristisk. Han ser en möjlighet till att alla elbilar ska kunna bli uppkopplade på elnätet och bilägaren ska vid t ex högbelastning kunna leverera in el till elnätet. En elbil med en solpanel på taket bör väl ej heller vara utopiskt.

Med andra ord menar vi att solenergi har en mycket stor potential och att vi under den närmaste tiden kommer att får se mycket stora investeringar över hela världen. Återbetalningstiden kan kanske på sikt komma ner till 3-4 år. Vi gratulerar Betan till att han varit så förutseende särskilt med tanke på att det med dagens efterfrågan i stort sett är omöjligt att få någon entreprenör till att installera solpaneler inom rimlig tid.

22-03-27 No 13

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

magnus@thulin.se