Vargen kommer, ropar många, och vi själva har gjort det sedan 2019. Men den svarta svanen kanske hinner före. Vi hävdar att riskerna är fler och större än någonsin. Euron är sårbar och kan utsättas för stora prövningar. Tur att vi inte gått över till euron och att vi därmed slipper att ta ansvar för denna valuta.
Vi har inspirerats av Anders Borg. Ursprungligen var vi positiva till att gå över till euron och det var nog även han. I sin bok ”Vart är vi på väg? motiverar Anders Borg varför han nu vill behålla den svenska kronan. Vi påverkas av honom och kommer nu fram till samma slutsats. Sedan får vi se när den sannolikt kommande eurokrisen är överstökad.
Den svarta svanen kan per definition inte förutses men den ritar i stor utsträckning om kartan. I förväg har vi inte en aning om att den kommer och i efterhand tycker vi att vi borde förstått bättre och vi tillskriver den avgörande betydelse för mycket stora förändringar. Vi börjar med att beskriva de risker som gör att vi tror att svanen är på ingående.
Låt oss börja andra sidan Atlanten. USA är fortfarande marinerat i pengar. Penningmängden mätt som M1 ökade i samband med pandemin från 4 000 miljarder USD till över 20 000 miljarder USD och ligger nu på 18 000 USD (investopedia.com) vilket ska jämföras med USA:s BNP som 2024 uppgick till 29 000 miljarder USD. Penningmängdsökningen ligger således ungefär på en halv amerikansk bruttonationalprodukt. Inte undra på att den amerikanska konjunkturen näst intill är överhettad.
I en stark konjunktur ska enligt läroboken centralbanken föra en återhållsam penningpolitik liksom den politiska ledningen ska föra en återhållsam finansiell politik. I USA gör man tvärtom, ett unikt experiment. Fed har sänkt den korta räntan och stimulerar därmed ekonomin. Politikerna tillåter att den federala budgeten går med brakande underskott och därmed stimuleras ekonomin ytterligare.
Det verkar sedan som att den nya amerikanska regimen ska elda på ekonomin lite till genom att sänka skatterna. Lägg därtill att man kommer att införa tullar. De flesta ekonomer förutser därmed ökad inflation. I det fall man inte går över till en mer återhållsam finansiell politik måste Fed träda in och höja räntorna. De långa har redan börjat stiga eftersom det stigande budgetunderskottet gör att långivarna dvs köparna av statsobligationer kräver högre räntor.
Parallellt med den amerikanska utvecklingen sker det saker i Asien. Kina är inne i en besvärlig utveckling. Kort sagt kan man väl säga att de har förbyggt sig med en fastighetskris som resultat. För att kompensera dumpar man priserna på exportvaror till Europa, USA, Japan och ytterligare några ”västländer” och inte minst till övriga världen som är mer återhållsamma med importtullar. Övriga världen är dock inte negligerbar för ”västvärldens” exportindustri. Samtidigt minskar Kina sin import inte minst av bland annat bilar från Europa och USA.
Kinesisk bilindustri har idag en kapacitet att producera 45 miljoner bilar, mer än hälften av hela världens bilproduktion, och utnyttjar idag enbart 60 procent av sin kapacitet (Eco 25-02-15). Vi kan nog räkna med att det blir en strid om marknadsandelarna. Kinesiska BYD är idag redan större än Tesla på helelektriska bilar.
I Europa tornar problemen också upp sig. Fiat har redan fått känna på en ny verklighet. Bilproduktionen minskade förra året med 40 procent och i den stora fabriken i Turin med 70 procent (FT 25-01-03). VW minskar antalet anställda i Tyskland från 120 000 till 85 000 under de närmaste åren.
Trots tullar blir det sannolikt svårt att värja sig mot konkurrenterna från Kina som påstås kunna erbjuda mycket attraktiva bilar både vad gäller pris, kvalitet, design och teknik, inte minst ny innovativ teknik.
I Frankrike har man svårt för att få ihop en handlingskraftig regering samtidigt som underskottet i statsfinanserna skenar. Det skulle inte förvåna om det kommer att bli svårt att sälja franska statsobligationer med höjda räntor som följd. Inom ECB, den europeiska centralbanken, har det redan börjat talas om att det är färdigsänkt vad gäller räntorna
Utöver alla dessa risker tillkommer de geopoliska riskerna och den oberäknelige presidenten andra sidan Atlanten. Därmed förefaller det högst sannolikt att en svart svan dyker upp.
Vi kan spekulera i hur svanen kan se ut: En amerikansk räntehöjning på grund av ökande inflation. Ett bråk mellan den amerikanske presidenten och Fed-chefen. En misslyckad auktion av amerikanska statsobligationer. En amerikansk hedgefond, bank eller skuggbank kommer på obestånd. En riktig sättning på börsen. IT-bubblan kan få en efterföljare i en AI-bubbla. En jordbävning kan komma om dollarns ställning som reservvaluta blir ifrågasatt. Dock är något av ovanstående inte tecken på en svart svan eftersom den per definition inte kan förutses.
Om något otäckt händer i USA så kommer Europa omedelbart att påverkas. Fransmännen kan få svårt att sälja sina statsobligationer och räntorna i Europa stiger. En tysk, fransk, spansk, grekisk och/eller italiensk bank kommer på obestånd. Oegentligheter inom bankledningar, finansinspektioner, kreditratinginstitut och revisionsfirmor är nog inte osannolika. Eurons kris kan då lura runt hörnet.
De europeiska ledarna försöker krampaktigt att rädda situationen. Nödlån till krisande länder och banker är på tapeten. Bankunionen säger att alla euroländer solidariskt måste ställa upp för att rädda valutan.
Förra gången lyckades Merkel samla styrkorna till en räddningsaktion. Det är inte säkert att det går lika lätt den här gången. Kanske är de populistiska partierna i Tyskland inte så intresserade av att sträcka en hjälpande hand till Frankrike och de franska populisterna kan se det hela som ett sätt att skjuta hela EU i sank.
Till sist tror vi dock att de europeiska beslutsfattarna lyckas med att rädda euron men till mycket höga kostnader för dem som ska betala notan. Det är det senare som Anders Borg vill undvika. Genom att ha en egen valuta som flyter fritt så har vi också ett betydligt större handlingsutrymme.
Ja det blev mycket spekulationer. Men låt oss tills vidare behålla den svenska kronan.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
Vi fick flera kommentarer till vår krönika om tysk finansindustri. Klicka här för att läsa dem.
25-02-23 Nr 8
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se
Kloka tankar,
Tack för uppskattningen. Många tankar far genom huvudet i dessa dagar. Vi försöker vara positiva med just nu är det Röd Flagg.
Hej på Er!
Nej , Ni har inte fel i Era spekulationer!
Man undra bara hur många tokiga ledare vi har på det här klotet?
Det Ni har tagit upp nu senast är det mest allvarliga just nu och en tid framåt.
Men det skvalpa om kring en hel del andra tokigheter, som narkotikaproblemet, vapeninnehav, smittspridning och mycket annat som ställer till det för de som vill leva och sköta sig i samhället!
Ni tycker väl att jag är en pessimist, nej, det är jag inte, men vi måste försöka hjälpas åt att rätta upp skutan innan den sjunker!
Med hälsningar
Nils-Gunnar Skoglund
Hej,
Vad med risken med en svensk exportindustri som är ”dopad” av den (alltför) lågt värderade kronan?
Hälsningar
Matts
Matts,
Visst är det så att den svaga kronan medverkar till försämrad omställning i den svenska ekonomin. Den effekten hade vi inte haft om vi varit med i euron. Men dagens läge bedömer vi dock att det är bra att behålla kronan. När den kommande eurokrisen är över så kanske det är dags att byta till euron. En stark krona gör oss gott. Vi ska konkurrera med kompetens och innovationskraft och inte låga löner. Jämför med Schweiz.
Nils-Åke
Det känns som hela havet stormar. Dock positivt att Tyskland nu tycks få en stabil regering.
Nils-Åke