Euron och tysk finansindustri

För mer än tio år sedan hade vi en eurokris. Då var det länderna i söder som var i blickpunkten och Tyskland bidrog då till att rädda euron. Nu är det Tyskland och Frankrike som är valutans problembarn. Båda länderna lämnar mycket att önska. I förlängningen kan det bli tufft.

Vi har tagit fasta på Anders Borgs ställningstagande att vi inte bör gå över till euron. I varje fall inte så länge problemen i de nuvarande euroländerna kvarstår. Vad är det då som är så problematiskt?

Vi börjar med at söka svaret inom finansindustrin i det tysktalande Europa. Vi tror att under ytan finns det mycket som inte är så trevligt. Ibland får vi smakprov på vad som finns där under och det avskräcker.

Vi har tidigare rapporterat om Wirecard som för några år sedan var stjärnan på den tyska finanshimlen. Företaget lyckades dupera både förbundskanslern och småspararen. Den tyska finansinspektionen försökte i det längsta förhindra ett avslöjande och revisorer och kreditbedömningsinstitut spelade med. När bubblan sprack saknades det 2 miljarder euro i kassan. Ledningen är nu åtalad för omfattande bedrägeri. Deutsche Bank, Tysklands största bank, var en av Wirecards huvudfinansiärer.

I Österrike utvecklade René Benko sitt företag, Signa, till landets största fastighetsbolag, ofta med hjälp av tvivelaktiga kontakter med landets politiker. Signa expanderade i Tyskland, Storbritannien och USA. 2023 tog sagan slut och Signa försattes i konkurs. Österrikes förbundskansler avgick och René Benko sitter nu häktad anklagadför korruption och bedrägeri. Föga förvånande var Deutsche Bank en av Benkos finansiärer.

Credit Suisse, en annan av Signas och Benkos finansiärer, hotades av konkurs 2023 efter långvarig misskötsel, omfattande kreditförluster och tvivelaktiga placeringar av kundernas pengar. Schweiziska regeringen tvingade fram en uppgörelse som resulterade i att Union Bank of Switzerland, UBS, tog över Credit Suisse. En av UBS meriter var att de själva hade kollapsat 2008 och blivit räddade av den schweiziska staten.

I samband med svårigheterna inom Credit Suisse 2023 darrade europeisk finansindustri. Kursen på Deutsche Bank sjönk med 30 % för att sedan återhämta sig när rekonstruktionen i Schweiz var klar.

Låt oss reflektera lite över Deutsche Bank. För 2024 rapporterar banken en omsättning uppgående till 30 miljarder euro och en nettovinst uppgående till 3,5 miljarder euro. Kapitaltäckningsgraden CET1 uppgick till 13,8 %. Antalet anställda uppgick 2023 till 90 000 medarbetare. Hela bankens börsvärde uppgår i dag till 37 miljarder euro.

Vi jämför med svenska SEB. För 2024 rapporterar banken en omsättning uppgående till 82 miljarder kronor och en nettovinst uppgående till 36 miljarder kronor. Kapitaltäckningsgraden CET1 uppgick till 17,6 %. Antalet anställda uppgick 2023 till 18 700 medarbetare. Hela bankens börsvärde uppgår i dag till 354 miljarder kronor.

Vi jämför bankernas siffror och konstaterar att de inte talar till Deutsche Banks fördel. Trots att de nästan har fem gånger så många anställda än vad SEB har så är Deutsche Banks resultat obetydligt bättre än SEB:s. Börsvärdet ligger därtill på samma nivå i båda bankerna. Kapitaltäckningen visar även att SEB tål mer stryk än Deutsche Bank. Jämförelsen föder tanken att svenska banker kanske är undervärderade. En tanke som vi får utveckla i en kommande krönika.

Det är lätt att dra slutsatsen att Deutsche Bank och även andra tyska banker har ett stort behov av omstrukturering. De tyska bankerna lär med tanke på sin låga kapitaltäckning ej heller tåla några större finansiella smällar.

Som lök på laxen för Deutsche Bank kom nu i veckan beskedet att den spanska finansinspektionen har dömt banken till böter för att ha prackat på mindre företagskunder riskfyllda valutaderivat. Man kan fråga sig hur det står till med affärskulturen inom banken. Den senfärdiga tyska finansinspektionen lär även tvingas utdöma böter inom kort.

Vad som verkligen avskräcker är att en del politiker, bankdirektörer, finansinspektörer, revisorer och kreditbedömare inte har motsvarat förväntningarna.

Mot bakgrund av ovanstående är det lätt att förstå att Anders Borg inte stödjer en övergång till euron. Skulle vi ha euron och därmed även vara tvungna att vara med i den europeiska bankunionen så skulle vi sannolikt bli tvungna att understödja krisande kontinentala banker. Mer om det i en kommande krönika.

Införda regleringar av banker efter Lehmankraschen har gjort att den kreativa finansmarknaden har sökt nya vägar för att kringgå de nya tuffare reglerna. Marknaden för företagsobligationer har exploderat och på denna marknad råder näst intill djungelns lag. Vilka risker som helst kan finansieras bara låntagaren betalar räntor i relation till risken. Det är inte ovanligt att våra pensionsfonder har stora innehav av företagsobligationer och riskerar att sitta med svarte Petter om det börjar skaka.

Skuggbanker i form av kreditfonder är också ett fenomen som växer. Utan att formellt vara banker fungerar de som banker. De tar in stora pengar från pensionsfonder och andra investerare och lånar sedan ut dem till företag som efterfrågar krediter. Ofta finansieras stora spektakulära företagsförvärv med pengar från kreditfonder.

I sammanhanget blir man lite fundersam över Friedrich Merz, Tysklands sannolikt nye förbundskansler. Han har tidigare varit chef för den tyska grenen av amerikanska Blackrock, en världens största tillgångsförvaltare som även har skuggbanker i sin portfölj. Vi får hoppas att Merz har en oklanderlig bakgrund.

Ja, det blev mycket om tysk finansindustri. I ett krisläge för euron gör vi oss inte några illusioner.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

25-02-16 Nr 7

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

Magnus@thulin.se