Under det senaste halvåret har den korta räntan gått ner. I Sverige och över hela världen. Samtidigt har den långa räntan gått upp i USA och dragit med sig långräntorna uppåt även i andra länder. Så brukar det inte vara. Hur ska detta förklaras? Och missa inte veckans ljusglimtar i slutet av krönikan.
Vi börjar några definitioner. Vad menas med kortränta? Det finns olika definitioner men en vanlig definition är ränta på ett års sikt. Korträntan styrs i regel av den så kallade styrräntan i respektive land. Styrräntan sätts av centralbanken som i Sverige är Riksbanken, i euroområdet ECB och i USA Federal Reserve.
När vår bank stänger på kvällen så har den antingen för mycket pengar eller för lite. Om den har för mycket sätter man in pengarna hos Riksbanken och har man för lite så lånar man av Riksbanken. Styrräntan anger vilken ränta som gäller vid dessa transaktioner. Ny styrränta proklameras med jämna mellanrum, i Sverige av Riksbanken.
Den långa räntan bestäms av utbud och efterfrågan av krediter på finansmarknaden som i offentligt skuldtyngda länder starkt påverkas av marknaden för statsobligationer. Den ränta som staten får på sina obligationer utgör ofta ribban för privata obligationer och för privat kreditgivning och påverkar ofta den ränta vi får på våra inlåningskonton.
Under hösten har korträntorna och därmed de rörliga boräntorna sjunkit i Sverige och den allmänna uppfattningen är att de kommer att fortsätta neråt i takt med att inflationen fortsätter neråt men även med tanke på att en lågkonjunktur kan lura runt hörnet. Helt enligt läroboken.
I takt med att korträntorna sjunker brukar även långräntorna sjunka. Men se upp, nu börjar det hända konstiga saker. SBAB har på det nya året höjt sin långa boränta och fler banker lär nog följa efter. Vad är det som händer? Vi får söka svaret andra sidan Atlanten.
De amerikanska korträntorna har också sjunkit och många tror att det kommer att fortsätta neråt medan andra tror det blir få ytterligare sänkningar. Det finns till och med de som tror att de amerikanska korträntorna kommer att stiga. Presidentens utsagor i veckan har inte minskat sannolikheten för det senare.
Vad som oroar i USA är att de långa räntorna har stigit samtidigt som de korta har sjunkit. Den tioåriga amerikanska statsobligationen låg i fredags på dryga 4,6 procent, en procent högre än i september 2024 och den korta amerikanska räntan en procent lägre jämfört med ungefär samma tidpunkt.
Man brukar ofta säga att den långa räntan är en prognos av den korta räntan på lång sikt plus en så kallad ”term premium”. Det senare begreppet syftar på att risktagandet kan förändras över tiden. Exempelvis kan inflationen stiga mer än beräknat och/eller så kan de finansiella marknaderna börja darra. Ju högre långa räntor ju högre bedömning av de framtida korta räntorna och/eller den framtida risken.
Flera förståsigpåare gör bedömningen att de korta amerikanska räntorna kommer, om inte att stiga, så åtminstone inte att gå ner. Inflationen har svårt för att sjunka tillräckligt, arbetsmarknaden är stark och statsbudgeten är kraftigt underbalanserad. Under dylika förhållanden säger läroboken att räntorna inte ska gå ner utan snarare gå upp.
Lägg därtill en högre ”term premium” som inkluderar sänkt kreditvärdighet för USA och i förlängningen ett skräckscenario. Anders Borg har i sin bok ”Vart är vi på väg?” beskrivit hur ett sådant scenario skulle kunna utveckla sig.
Utgångspunkten är en prognos på den innevarande amerikanska federala budgeten som sträcker sig fram till den 30 september 2025. Prognosen är gjord med de förutsättningar som gällde före den nye presidentens tillträde.
Prognosen säger att intäkterna kommer att hamna på 5,1 trillioner (svengelska för amerikanska trillion som betyder tusen miljarder) usdollar och kostnaderna på 7 trillioner (WSJ 25-01-18) varav enbart räntorna på statsskulden uppgår till 1 trillion usdollar. Således ett underskott uppgående till 27 procent ställt i relation till intäkterna men som skönmålas genom att i stället beskrivas som 6,2 procent ställt i relation till BNP.
Den nytillträdde presidentens löfte om tullar, sänkta skatter och deportation av migranter kommer sannolikt att påverka de korta såväl som de långa räntorna uppåt och därtill höja ”the term premium”. Den sammanlagda effekten lär sannolikt också öka på budgetunderskottet ytterligare. Vad kommer att hända?
Den amerikanska kongressen beslutar ju kontinuerligt om att höja det så kallade skuldtaket som just nu uppgår till 36 trillioner usdollar. Det är inte så säkert att presidenten lyckas övertyga kongressen om att återigen höja taket och därmed möjliggöra ytterligare upplåning. Redan i slutet av förra året trilskades en inte obetydlig minoritet av republikanska kongressledamöter.
Låt oss anta att skuldtaket inte höjs. Då kommer delar av den federala verksamheten att stänga ner och löner till statstjänstemän kommer inte att kunna betalas ut. Det låter dramatiskt men det har hänt tidigare. Efter turbulenta förhandlingar i kongressen har man tidigare dock kommit överens om att höja skuldtaket och sedan har man kunnat fortsätta lånekarusellen. Investerare världen över har därefter fortsatt köpa nyutgivna amerikanska statsobligationer.
Anders Borg skissar dock på ett annat scenario, som han samtidigt betonar är ganska osannolikt. Ett alternativ till att höja skuldtaket skulle då vara att USA slutar att betala räntor på sina obligationer och/eller inte löser in de obligationer som förfaller. Vi har då ett skräckläge. USA är på obestånd och det kommer att bli panik på de finansiella marknaderna. Anders Borg tror inte att det kommer att gå så långt men vägen fram till en uppgörelse kan komma präglas av stor dramatik.
Ett mer sannolikt scenario skulle nog kunna vara som följer. Tuffa förhandlingar pågår i kongressen om höjning av skuldtaket. Presidenten trakasserar samtidigt Fed-chefen för att han inte sänker räntan. De finansiella marknaderna darrar. Parallellt går det trögt för finansministern sälja nya långa obligationer. Obligationskurserna på andrahandsmarknaden sjunker och den faktiska långa räntan stiger eftersom räntan är fast på befintliga obligationer. Finansministern skaffar under tiden nya pengar med hjälp av korta krediter vilket vi tycker skulle kunna jämföras med SMS-lån dvs lån man måste ta när andra möjligheter inte finns.
Nervositeten stiger på finansmarknaderna och även dollarn kan pressas neråt. Ett liknande läge uppstod i Storbritannien 2022 och en premiärminister fick gå. Nu börjar även Uncle Sam bli orolig och i elfte timmen når man en uppgörelse i kongressen som innebär att man höjer skuldtaket med ytterligare några trillioner. Och sedan kan lånefesten fortsätta tills nästa gång det är dags att höja skuldtaket.
Dock upplever vi en sak som övertydlig. USA kan inte fortsätta med att underbalansera sin budget som de gör. Vi bedömer att höjda skatter och/eller sänkta kostnader är oundvikliga. Visst kommer Musk att kunna skära i kostnaderna vilket han visade att han kunde när han tog över Twitter. Men den amerikanska statsbudgeten är några nollor till.
Ett alternativ är att släppa loss inflationen vilket trots tidigare mycket dåliga erfarenheter är en icke osannolik väg. Man ska ju samtidigt betänka att bufferten för oförutsedda händelser inte är särskilt betryggande. Vi tänker på geopolitiska konflikter, en ny pandemi eller en kraftig konjunkturnedgång.
Den stora frågan är hur långt långivarnas tålamod sträcker sig. Världsekonomin är i ett okänt territorium.
Veckans ljusglimtar
En av våra favoriter, danska Invisio, som levererar hörselskydd och kommunikationsutrustning till soldater i fält, kom under veckan med en omvänd vinstvarning. Rörelseresultat i fjärde kvartalet 2024 ökade med mer än 200 procent jämfört med ett år tidigare. Den operativa marginalen nästan fördubblades. Försäljningen under hela 2024 ökade med 46 procent jämfört med 2023. Dagen efter detta besked fick vi också veta att företaget förvärvar en mjukvara som möjliggör integration mellan olika tekniska miljöer. Därtill uttalar ledningen följande om det innevarande året: ”….continued strong sales and order intake…”. Efter dessa besked steg kursen med nästan 20 procent. En ganska blygsam ökning tycker vi. Vi köpte våra aktier för ett år sedan och sedan dess har kursen stigit med 55 procent. Har den mer att ange? Vi tror det och återkommer med en reviderad analys.
Svenska BioArctic, som tillsammans med sina partners nu rullar ut världens första Alzheimersmedicin i land efter land, är en annan av våra favoriter. I fredags höjde Goldman Sachs sin riktkurs till 312, drygt 50 procent högre än fredagens öppningskurs. Under dagen steg kursen med nästan 9 procent. Som vi tidigare har rapporterat så räknar vi med ett pärlband av kursdrivande nyheter framöver. Under det senaste året har vi ökat successivt i BioArctic och vi tror att bolaget kan bli något riktigt stort.
Vi måste återigen avsluta med att påpeka att vi inte lämnar några som helst rekommendationer beträffande köp eller försäljning av aktier, obligationer eller andra värdepapper.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
25-01-25 Nr 4
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se