Vi har länge trott att börsen ska gå ner och nu är vi mer villrådiga än någonsin. Med Trump känns mycket helt oförutsägbart. Måtte det inte sluta med en förskräckelse. De gamla grekerna visste besked.
Redan i slutet av 2019 bedömde vi att börsen stod inför en kraftig nedgång. Sedan kom pandemin och med den centralbankernas och regeringarnas kraftiga stimulanser, sänkta räntor, inflation, högre räntor, lägre inflation och återigen lägre räntor. Börsen nådde nya höjder.
Nu innan Trump har börjat sätta sina vallöften i verket känns det som att vi är tillbaka till det läge som rådde i slutet av 2019 plus att framtiden nu känns än mer oförutsägbar.
Börsuppgången har pågått i dryga 15 år. En längre uppgång än någonsin i modern tid. Historien har visat att efter uppgång kommer nedgång, förr eller senare. Inte ens uppgången på 1920-talet som föregick den stora depressionen på 1930-talet pågick så länge. Vi har aldrig tidigare dragit paralleller med den stora depressionen men frågan är om vi inte nu borde skänka den en tanke.
Flera företeelser pekar på att vi just nu befinner oss i ett mycket utmanande läge. Världens börser är högt värderade och därmed hotas hela vårt sparande, inte minst våra pensioner. Vi uppmärksammar nedan två mått som blinkar rött.
94-årige Warren Buffett, som fortfarande är aktiv och som väl får betraktas som en av historiens mest framgångsrika investerare, konstruerade Buffettindikatorn. Den ställer det totala värdet av samtliga börsnoterade aktier i USA i relation till landets BNP. Just nu står det 60 000 miljarder dollar i täljaren och 30 000 miljarder dollar i nämnaren och kvoten blir således 2. Strax före IT-krisen i början av 00-talet låg kvoten på ca 1,5 och efter IT-krisen hamnade Buffettindikatorn på 0,7 och efter Lehmankrisen 2008 landade indikatorn på 0,5.
Warren Buffett har dragit sina slutsatser och i sitt bolag Berkshire Hathaway har han under det senaste året konstant sålt aktier. Bland annat har han minskat sitt stora innehav i Apple. Just nu har han 325 miljarder dollar på bankkonto eller i amerikanska statsobligationer (FT 241108). Han säger att han inte kan hitta några alternativ som kan ge bättre avkastning.
Nobelpristagaren Robert Shiller konstruerade Shiller CAPE-ratio vilket står för ” Shiller Cyclical Adjusted Price Earning ratio. I täljaren har du dagens totala amerikanska börsvärde och i nämnaren den inflationsjusterade genomsnittliga årliga vinsten under de senaste tio åren i USA. Just nu ligger denna kvot på 37 och har historiskt bara överträffats strax före IT-krisen då den låg på 44. Efter IT-krisen hamnade den på som lägst 21 och efter Lehmankrisen som lägst på 14.
Både Buffetindikatorn och Shiller CAPE-ratio visar således på att risken nu är stor att börsen faller kraftigt.
Dagens värdering av de större techbolag gör en också alltmer förskräckt. Amazons PE-tal ligger på 42, Apples på 37, Nvidias på 56 och Teslas på 94.
Två andra bolag som spelar i samma division som ovanstående är Alphabet och Meta. Alphabet inkluderar bland annat Google, Chrome, gmail, Maps, Android och Youtube. Meta inkluderar bland annat Facebook, Instagram och Whatsapp. Alphabet har ett PE-tal på ”enbart” 22 och Meta på 26. Alphabets och Metas PE-tal indikerar således fallhöjden för de andra fyra bolagen ovan. Men även Microsoft med ett PE-tal på 34 kan indikera en betydande fallhöjd för Amazon, Nvidia och Tesla.
Summerar man marknadsvärdet på samtliga ovanstående sju bolag så hamnar man på drygt 17 000 miljarder dollar eller nästan 30 procent av hela den amerikanska börsen. Skulle techbolagen skaka så blir det inte kul. Samtliga bolagssiffror är hämtade från Nasdaq och PE-talen grundar sig på kursen i fredags kl 16 och på vinsten under de senaste 12 månaderna.
Som lök på laxen kommer skuldsättningen världen över. Länder, företag och privatpersoner har i genomsnitt större skulder än någonsin. USA, Frankrike och flera andra länder tyngs av räntebördan på sina skulder. Vad gäller företagsskulder så räcker det med att nämna Northvolt och därmed misstänka att det finns många andra högt skuldsatta företag där ute. Svenska hushåll utmärker sig också. Deras skulder som andel av disponibel inkomst har enligt SCB ökat från 100 till 200 procent under de senaste 25 åren.
Med Trump har vi därtill en helt ny situation. Han har utlovat deportation av illegala invandrare, tullar, lägre skatter, mindre av regleringar, styrning av FED etcetera. Börserna har tagit glädjeskutt även om en viss tillnyktring infann sig i veckan som gick. Låt oss reflektera över Trumps vallöften.
USA har 11 miljoner illegala invandrare och hälften av landets jordbruksarbetare är papperslösa (Eco 241114). Att utvisa enbart en bråkdel skulle kräva mycket stora kostnader och inte minst konvulsioner i det amerikanska samhället. Ett påtagligt resultat skulle bli brist på arbetskraft och därmed ökad inflation.
Tullarna på import från Kina ska höjas med 60 procent och med 10-20 procent på import från andra länder. Trump riskerar därmed att utlösa ett handelskrig som världen inte har skådat sedan 1930-talet då president Hoover införde tullar uppgående till 10-20 procent (brittanica.se). Handeln med Europa minskade med 65 procent. Konsekvenserna blev katastrofala och depressionen fördjupades. Den omedelbara effekten av höjda tullar idag skulle initialt bli högre priser i USA.
Trump vill också sänka skatterna främst bolagsskatterna. Visst kommer detta att stimulera ekonomin och börsen men det kommer att öka på det redan höga budgetunderskottet. Lägre skatter ska finansieras med lägre utgifter och tullavgifter. Vi tvivlar på att detta kommer att lyckas och budgetunderskottet kommer sannolikt att skena och man blir tvungen att sälja obligationer en masse. Resultatet blir högre räntor.
Trump har aviserat mindre omfattande regleringar av de finansiella marknaderna vilket vi anser vara att leka med elden. Under sin förra mandatperiod införde Trump mindre tuffa regleringar av mindre banker och vi kan se hur det gick. I början av 2023 kollapsade Silicon Valley Bank och Signature Bank. Man kan ana hur det gått om de större bankerna hade belagts med samma mindre tuffa regleringar.
Trump har också trakasserat FED-chefen och krävt lägre räntor. Skulle den nye presidenten framhärda på den vägen vet man inte hur det kan sluta. Nixon på sin tid försökte på 70-talet med något liknande vilket resulterade i en skenande inflation och därpå följande djup lågkonjunktur.
Vår slutsats är att ekvationen inte går ihop och den slutsatsen drar nog även Trump. Därmed tror vi att han kommer att backa och därmed hålla börsen på gott humör. Skulle han däremot framhärda så kan vi nog räkna med konvulsioner. Till allt detta kommer en stor risk för geopolitiska störningar.
Som privatpersoner så ligger vi lågt och minimerar vårt risktagande. Risken är stor att vi får en rejäl korrektion på de finansiella marknaderna och då är det ”cash is king” som gäller. Samtidigt skapas det möjligheter inför nästa uppgång. Senior tillämpar för tillfället strategin 10/90 dvs 10 procent aktier och 90 procent cash. Därtill ligger alla privata pensionspengar i räntefonder.
Trump skapar stor osäkerhet och i dylika lägen brukar vi gå tillbaka till de gamla grekerna. Ovidius berättar om Ikaros som vill flyga över havet och som låter tillverka vingar av vax och fjädrar. Han påbörjar sin färd men flyger för högt och kommer för nära solen. Vaxet i vingarna smälter och Ikaros störtar ner i havet. En konstnärlig gestaltning av detta övermod kan studeras på Stortorget i Kristianstad.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
Om du vill läsa kommentarerna kring CellaVision i förra krönikan så kan du klicka här.
24-11-23 Nr 47
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se