Elpriserna har varit låga i höst och vi tror att de i genomsnitt kommer att förbli låga och inte minst volatila under flera år framöver. Det handlar om utbud och efterfrågan. Läs också om vår senaste aktieaffär.
I nedanstående tabell ser du årsmedelpriset på el under de senaste åtta åren (siffrorna för i år gäller jan-sept) uttryckt i ören i våra fyra elområden . Elområde 1 är längst norrut elområde 4 är längst söder ut.
| 1 | 2 | 3 | 4 | |
| 2017 | 31 | 31 | 31 | 32 |
| 2018 | 47 | 48 | 47 | 49 |
| 2019 | 42 | 42 | 42 | 44 |
| 2020 | 16 | 16 | 24 | 29 |
| 2021 | 46 | 46 | 72 | 86 |
| 2022 | 67 | 70 | 148 | 171 |
| 2023 | 56 | 56 | 71 | 86 |
| 2024 | 39 | 39 | 44 | 62 |
Priset i respektive elområde sätts kontinuerligt, timma för timma, genom ett auktionsförfarande. Utbudet i varje område styrs av produktionen i respektive områden och av tillförsel via kablar från andra områden, i Sverige eller utomlands. Efterfrågan styrs av kunderna i respektive område och av utförseln via kablar till andra områden, i Sverige eller utomlands.
Systemet för prissättning är kritiserat av många men är synnerligen genomtänkt enligt vår mening. Flera har ju gråtit krokodiltårar över de stackars kunderna i södra Sverige. Ovanstående siffror visar dock att under mer normala förhållanden (2017-2019) så är prisskillnaderna inom landet nästan negligerbara.
Med kriget i Ukraina visade prisbildningen på att utbud hade svårt för att möta efterfrågan. Produktionsanläggningarna i södra Sverige hade för låg kapacitet och kablarna från norr till söder var alldeles för klena. Ett fenomen är uppenbart. Tyskland består helt felaktigt av enbart ett elområde vilket resulterar i för höga priser i norra Tyskland och för låga i södra Tyskland vilket i sin tur medför att förbrukarna i norra Tyskland köper, för dem, billig el från Sverige.
Ovanstående obalanser gjorde att priserna rakade i höjden och en anpassningsprocess inleddes. Sedan dess har utbudet ökat och efterfrågan minskat.
I södra Sverige men även i norr börjar elbolagen att öka sin produktionskapacitet och kablar byggs ut och används mer effektivt. Uråldriga turbiner byts till nya mer effektiva. Kraftringen i Skåne bygger ett nytt kraftvärmeverk. Forsmark höjer sin effekt och andra elproducenter skruvar upp sina anläggningar. Det gasdrivna Öresundskraftverket i Malmö väcks till liv och läggs i effektreserven. Solelen byggs ut och beslutade vindkraftsparker tas i drift.
Överföringen av el mellan elområdena förbättras. Svenska kraftnät fortsätter sin långsiktiga utbyggnad av överföringskablarna och inför ett nytt styrsystem som gör att överföringskapaciteteten ökar. Regeringen har beslutat att den så kallade Hansakabeln till Tyskland inte ska byggas vilket i sin tur gör att utförseln till Tyskland begränsas.
Utbudet är just nu så stort att elproducenter har börjat strypa sin produktion. För närvarande står två av Forsmarks reaktorer stilla. En reaktor är föremål för underhåll och en har uttryckligt stängts ner därför att systemet inte kan emot mer el.
Problemet med Tyskland kommer nog att bestå. Det sägs att de ska dela in landet i elområden men vi tvivlar. De lär ha tillräckligt med den besvärliga situation de har försatt sig i när de stängde ner sina kärnkraftverk.
Det om utbudet och nu över till efterfrågan. Företag, offentliga inrättningar och privatpersoner har investerat i energibesparingar. Företagen ersätter sina gamla elmotorer med nya mer effektiva och återvinner därtill ännu mer processvärme. Fastighetsägare skruvar på sina ventilationsanläggningar.
Vi privatpersoner har också upptäckt att vi kan spara på el. Många har installerat värmepumpar och nya värmeväxlare. Priset på naturgas har fallit dramatiskt vilket gör att tyskarna fortsätter att elda sina gaspannor. Och antalet elbilar ökar inte i den takt man räknat med.
Sammantaget så ökar utbudet och om inte efterfrågan minskar så ökar den mycket begränsat. Vad händer? Priserna sjunker. I sommar och i höst har det varit särskilt påtagligt eftersom vi importerat billig vind- och solel via den så bespottade befintliga elkabeln mellan Sverige och Tyskland.
Förra året producerade Sverige 163 TWh el, importerade 7 TWh och exporterade 35 TWh. Således förbrukade vi 135 TWh. Vi har alltså redan överskott på el. Priserna borde då vara ännu lägre än vad de är. Problemet är dock att det inte råder överskott varje enskild timma och ibland kan det bli brist. Vissa timmar kan priset ligga nära noll eller rent av vara negativt och andra timmar kan det rusa upp till flera kronor.
Högst önskvärt vore att elförbrukningen kunde jämnas ut över tiden och då kommer vi in på energilagring. Utbyggnaden pågår i en rasande takt. Problemet är dock att det i regel är frågan om korttidslagring. Beprövade metoder finns för långtidslagring och då tänker vi främst på pumpkraft men utbyggnaden tar tid. Marknadskrafterna är dock så stora att vi tror på teknologiska genombrott.
Energiföretagen har prognosticerat att vår elförbrukning kommer att uppgå till 330 TWh år 2045. Nu har dock LKAB lagt sina planer på tillverkning av fossilfri järnsvamp på hyllan och hux flux så försvann minst 50 TWh ur den prognosen. Energimyndigheten räknar dessutom med att vi med tekniska åtgärder kan spara 20-25 TWh fram till år 2030. Faktum är också att Sveriges elförbrukning har legat på oförändrad nivå i ca 40 år.
Vi gissar att elpriserna kommer att ligga på nuvarande nivå, om inte lägre, flera år framöver. Men det är klart att oförutsedda händelser kan inträffa som gör att vår gissning kommer på skam, i den ena eller andra riktningen. Geopolitik och teknologiska framsteg kan överraska.
En teknologisk landvinning är utvecklingen av solpaneler (Eco 241021). Dagens allra mest moderna solpaneler omvandlar ca 20 procent av den solenergi som träffar panelen till el och kan i bästa fall nå 24 procent. Flera paneler har redan fått några år på nacken och ligger på 10-15 procent. Befintliga paneler världen över producerar idag 1600 TWh per år.
En ny panel baserad på metallen perovskite har nu sett dagens ljus. Produktion av paneler, som utvinner 25 procent, har redan påbörjats och i laboratoriemiljö han man visat att man kan nå upp till 35 procent.
Man kan filosofera över följande faktum: Den solenergi som träffar hela jordklotet under en timma motsvarar ett helt år av människans förbrukning av energi.
Att uttala sig om framtiden är dock vanskligt så det är bäst att vi garderar oss. Priset på gas och därmed priset på el kan raka i höjden om Hormuzsundet blockeras eller någon sätter stopp för den ryska gas som i rörledningar via Ukraina och Turkiet fortfarande strömmar till Europa.
Den kommande vintern kan också bli kallare än de närmast två föregående. Det är också lätt att misstänka att eftersom elmarknaden är en oligopolmarknad så håller vissa producenter medvetet tillbaka utbudet för att därmed även hålla priserna uppe.
Låga eller höga elpriser? Vi tror att de kommer att bli låga eller i varje fall volatila. Den 6 november i år låg elpriset närmare noll under tidiga morgontimmar medan det steg under dagen för att toppa på dryga 550 öre.
Veckans aktieaffär
Vi har ju lovat att berätta om vilka aktieaffärer vi gör. I fredags köpte vi in oss i CellaVision och i nästa krönika kommer vi att tala om varför. Därmed äger vi aktier i AcadeMedia, BioArctic, CellaVision, Essity, Freja och Invisio. Dock är våra innehav inte så stora eftersom vi är rädda för en förestående börsnedgång. De papper vi har placerat i räknar vi med att kunna stå emot en nedgång rätt så bra. Som vanligt vill vi påminna om att vi inte lämnar några som helst råd beträffande köp eller försäljning av aktier.
Förestående börsnedgång? Med tanke på händelseutvecklingen i veckan som gick så kommer nog börsuppgången att fortsätta en tid till. Mer om det i en kommande krönika.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
24-11-09 Nr 45
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se