Höjda räntor i stället för sänkta

Vi lever i en motsägelsefull tid. Centralbankerna sänker räntorna men likväl får några höjda räntor. Vi börjar dagens krönika på bolånemarknaden och via ett skuldsatt svenskt storföretag hamnar vi till slut på Wall Street.

Vi börjar med den svenska styrräntans historiska utveckling i närtid. I början av 2015 sänktes räntan till under noll för att lite senare sänkas ytterligare och hamna på -0,5 procent. Efter några år började återtåget och i början av 2020 var räntan tillbaka på 0 procent. När pandemin strax därefter slagit till så låg räntan kvar på noll fram till maj 2022 då inflationen tog fart. Därefter följde ett antal höjningar och räntan toppade på 4 procent i september 2023 för att sedan ligga kvar på denna nivå fram till maj 2024. Därefter följde två sänkningar och vi kan med stor säkerhet räkna med ytterligare sänkningar.

Många låntagare i Sverige, inte minst bolånetagare, har rörliga räntor. Från september 2023 har dessa låntagare sett sina räntor vara oförändrade för att på sista tiden sjunka. I många andra länder och även i många företag, både svenska och utländska, är det mer vanligt med bundna räntor. Dessa låntagare har ännu inte fått se några sänkta räntor utan snarare kanske tvärtom.

Flera har dock för några år sedan bundit sina bostadslån till räntor kanske under 2 % och på liknande sätt har många företag lyckats binda sina räntor till låga nivåer. Men förr eller senare löper dessa lån ut och man måste bestämma om man ska satsa på rörlig eller fast ränta. De flesta väljer rörlig ränta med förhoppning om att räntan ska sänkas ytterligare.

I bostadsrättsföreningar vill i regel styrelserna teckna nya lån med fast ränta. Detta för att medlemmarna inte ska bjudas på obehagliga överraskningar i form av plötsligt höjda avgifter. Flera föreningar har höjt sina avgifter på grund av högre räntor men det finns exempel på föreningar som har obehagligheterna framför sig.

Vi har studerat årsredovisningar för ett antal bostadsrättsföreningar. De föreningar som i samband med nyproduktion har bildats kring 2020 har därefter exponerats för rejält höjda räntor. Säg att de 2019 har tagit upp femåriga lån med en ränta som då låg på 0,5 procent. Antag vidare att dessa ska förnyas i år. Då blir det svettigt. Trots att Riksbanken har sänkt sin styrränta under innevarande år så får en dylik förening en höjning av räntan på sitt nya lån. Om man är riktigt duktig på att pruta så kan den rörliga räntan hamna på 4 procent och den femåriga på 3,75 procent.

Vi har varit i kontakt med en av våra läsare, som har mångårig erfarenhet av fastighetsbranschen bland annat som bostadsutvecklare, och han bekräftar att ovanstående fenomen ofta förekommer i föreningar som etablerades för ca fem år sedan. Han beskriver ett exempel på att avgifterna måste höjas med 50 procent för att kompensera för de höjda räntorna.

Hexagon är ett företag som också exponeras för högre räntor. Företaget har gjort ett mycket stort antal företagsförvärv genom åren och har i stor utsträckning finansierat sig med upplåning på kreditmarknaden. Antingen genom traditionella banklån eller genom att ge ut företagsobligationer. Obligationerna innehas ofta av pensionsfonder, aktiefonder, hedgefonder och andra investerare.

Hexagons lån löper successivt ut och kommer i regel att förnyas. 2021 betalade företaget i genomsnitt 0,9 procent i ränta, 2022 var räntan 1,3 procent, 2023 hoppade den upp till 4,3 procent och första halvåret 2024 fick man betala nästan 5 procent. Kanske kommer de till slut att hamna på 5-6 procent eller ännu högre om deras kreditvärdighet nedgraderas, vilket med tanke på deras höga skuldsättning inte är osannolikt. Det finns många högbelånade företag världen över som nu måste stå ut med höga räntor.

Och nu till Wall Street. Under perioden från början av 2020 till början av 2022 tangerade de amerikanska räntorna noll. Företagen ökade sin belåning kraftigt bland annat för att finansiera spektakulära företags- och fastighetsförvärv och räntan bands på flera år. Nu börjar dessa lån att förfalla och måste omfinansieras.

Lån uppgående till 2 500 miljarder dollar eller 9 procent av BNP ska nu skrivas om. Räntorna på de nya lånen kommer sannolikt att hamna uppåt 6 % eller ofta en fördubbling. För dessa företag stiger således räntorna medan centralbankerna sänker. (Eco 240914). Värst blir det för företag med sämre kreditbetyg som har finansierat sig på marknaden för så kallade high yield bonds där den genomsnittliga avkastningen i fredags slutade på 6,57 procent (ycharts.com).

Nettoeffekten av alla omfinansieringar kommer att skapa en åtstramande effekt. Dock kan man hävda att det är ett nollsummespel eftersom den enes räntekostnad är den andres ränteintäkt. Skillnaden är emellertid att räntebetalaren sannolikt drar ner sina köp av varor och tjänster mer än vad ytterst räntemottagaren ökar sina.

Feedback

Blåhammaren gav oss återkoppling på vår förra krönika, Kanske överskott på el. Han menade att på en väl fungerande marknad uppstår det inte några överskott. Han har givetvis rätt. Enligt gängse nationalekonomisk teori så ser priset till att efterfrågan stämmer överens med utbudet. Vi borde varit tydligare i vårt ordval. Vad vi menade var ju att när utbudet kraftigt ökar så möter utbud och efterfrågan varandra när priset sjunker. På ett till två års sikt tror vi att så blir fallet. På längre sikt så kommer kanske klimatomställningen att innebära höjda priser men teknikutvecklingen kan bjuda på överraskningar.

Noterat

Fed har nu börjat sänka räntan. Glädjen sprider sig och börserna stiger. Vi vill då påminna om att vi har haft två brutala börsfall i modern tid, ett efter IT-kraschen i början av år 2000 och ett med start i slutet av 2007 inför Lehmankraschen påföljande år. Varje nedgång inleddes med att Fed började sänka sina räntor rejält.

Vid våra cykelturer i Brantevik med omnejd konstaterade vi under påsken att ett tiotal fastigheter var till salu. Normalt brukar de hus som bjuds ut till försäljning vid påsk vara sålda före midsommar. Nu i år i mitten av september är att samma hus fortfarande till salu. Det verkarar vara trögt på marknaden och på lunchen i fredags hörde vi att det är svårt att sälja bostäder även i Lund.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

24-09-22 Nr 38