Låga elpriser hägrar

En revolution pågår som kommer att sänka våra elpriser rejält. Utbyggnaden av solenergi slår alla rekord och vi har redan fått smakprov på att solenergin kan skapa elpriser neråt noll öre per kWh. Vi grundar en stor del av vår krönika på artiklar i the Economist från den 20 juni 2024.

Bakgrunden är att priserna på solpaneler har sjunkit med ca 90 % under de senaste 10-15 åren vilket har skapat en massiv utbyggnad världen över. Utbyggnadstakten är nu så hög att installerad kapacitet fördubblas var tredje år eller tiofaldigas på 10 år. Inte att överraska när det 2004 tog ett år att installera 1 GW solenergi och nu enbart någon enstaka dag.

De flesta har i sina prognoser grovt underskattat utbyggnaden och den exponentiella utvecklingen bara fortsätter. Just nu uppgår världens befintliga kapacitet eller effekt avseende solenergi till drygt 1 400 GW. Att jämföra med svensk kärnkraft som har en total effekt uppgående till ca 7 GW eller hela världens effekt avseende kärnkraft som uppgår till ca 370 GW (statista.com). Jämförelsen haltar dock eftersom ett kärnkraftverk är i drift kanske 70 % av årets timmar medan en solpanel kanske producerar el enbart 20 % av årets timmar.

Men om utbyggnadstakten fortsätter så fördubblas solenergin till 2 800 GW om tre år eller 14 000 GW om tio år! Economist räknar med att redan 2026 kommer världens solenergi att producera lika mycket energi som världens samlade kärnkraft.

Just nu genereras 1 600 TWh solenergi världen över vilket ska ställas i relation till Sveriges totala elproduktion som 2023 uppgick till 170 TWh. Ett annat sätt att se det är att världens solelenergi nu uppgår  till ca 6 % av världens totala elproduktion.

Lägg därtill att solpanelerna kontinuerligt utvecklas. Dagens nytillverkade paneler når en verkningsgrad på 25 % dvs 25 % av den energi som träffar panelen kan utvinnas. En ny typ den så kallade perovskipanelen finns redan i laboratoriet och den kan sannolikt höja verkningsgraden till minst 35 %. (Guardian 23-07-06).

Solenergin genererar dock el enbart när solen skiner och vi tenderar att förbruka el dygnet runt. Redan nu kan vi se följderna. För något år sedan kunde vi konstatera att i södra Sverige var elen som dyrast på dagen och som billigast på natten. Nu i sommar är det tvärtom. Elen är som billigast på dagen. Vissa timmar kan priset vara enbart några ören och ibland till och med negativt.  Förklaringen ligger i att solel strömmar upp till Sverige från kontinenten från de så bespottade elkablarna mellan Sverige och Tyskland.

Så kan det rimligtvis inte fortsätta. De som generar solel riskerar att gå i konkurs beroende på för låga priser. En effekt blir naturligtvis att konsumtionen ökar med lägre priser och då stiger priserna men det räcker nog inte i längden för att solelsproducenterna ska gå runt. Riktigt tufft för dem blir det vid de tider då solen skiner och vindkraften dessutom producerar för fullt. Då stänger elproducenterna av anläggningar för att systemet inte ska braka samman och även, hemska tanke, för att hålla priserna uppe

Det finns dock lösningar på problemet med överskottsutbud. Man kan ”transportera” elen via kablar eller på annat sätt till platser där den efterfrågas till exempel från Tyskland till Sverige dagtid under sommaren. Ett annat sätt är att lagra energin till tider den efterfrågas. Ett tredje alternativ är att förskjuta förbrukningen till tider då det är överskott till exempel från natten till dagen vilket lägre priser på dagen medverkar till.

Utbyggnaden av kraftnätet med nya kablar tar tid, ibland decennier. Skogsägare och andra vill inte ha några kablar i sin närhet. Sjökablar till kontinenten borde inte skapa så många protester men nyligen har den svenska regeringen med stöd av Socialdemokraterna inte givit tillstånd till att lägga den så kallade Hansakabeln till Tyskland. Vi är inte övertygade om att regeringen har fattat rätt beslut och återkommer i frågan vid ett senare tillfälle.

Betydligt snabbare än att bygga nya kablar är att se till att de befintliga fungerar mer effektivt. Det norska elnätsbolaget Elvia påstår exempelvis att man med nya digitaliseringsverktyg från Siemens ska kunna öka kapaciteten på befintliga ledningar med 20 % (DI 24-06-28). Många nätbolag investerar också för att reducera överföringsförlusterna.

I sammanhanget vill vi dra en lans för dLab, det lilla svenska startupföretaget i Lund som vi analyserade i början av året. dLab besiktigar elnät och erbjuder en mjukvara som förebygger strömavbrott, överbelastning och andra störningar.

De långa ledtiderna för att bygga ut med nya överförringskablar har stimulerat kreativiteten i USA och företaget SunTrain marknadsför nu ett alternativ till överföring av el via kabel. Batterier laddas i anslutning till en avlägsen solenergipark, lastas ombord på ett tåg och transporteras sedan dit energin efterfrågas. Ett smart sätt att slippa vänta tio år på en ny överföringsledning. Trainsmission instead of transmission.

Ett betydligt snabbare sätt att komma till rätta med variationerna av utbud och efterfrågan under dygnets olika timmar är att bygga lager. Batterier byggs nu världen över och priserna på dessa batterier sjunker i takt med att efterfrågan ökar och sjunker nog ytterligare i takt med att produktionen byggs ut. Vi kan nog också räkna med betydande teknologiska framsteg beträffande batteritekniken. Därtill har priset på litium, som är ett viktigt material i elbatteriet, sjunkit med mer än 80 % de senaste två åren.

I Kalifornien har man exempelvis nu byggt batterier som har en effekt på 10 GW som kompletterar försörjningen av el till alla luftkonditioneringsapparaterna som dras i gång på seneftermiddagen. Batteriernas effekt motsvarar effekten på 10 kärnkraftsreaktorer men sannolikt tömmer man batterierna på några timmar. Resultatet har blivit att batterierna står för 20 % av elförbrukningen kvällstid i Kalifornien. Hela USA har nu en batterikapacitet som uppgår till 30 GW och som ökar till 40 GW nästa år. Återbetalningstiderna på investeringarna lär därtill vara korta. (FT 24-06-06)

Ett annat sätt att lagra energi är att producera vätgas under timmar med överskott av el och sedan använda vätgasen till att generera el när så behövs. Ytterligare ett sätt är att använda sig av pumpkraft vilket innebär att du i vattenkraftverket när elen är billig pumpar tillbaka vattnet nedströms till fördämningen uppströms.

De senaste nyheterna kring vätgas kan du hitta på Vätgasbloggen.se

Att lagra energi kan även bli en folkrörelse. Varje fastighetsägare kan skaffa sig ett eget batteri och tanka ner el när den är billig och/eller lagra sin egenproducerade solenergi. Därtill kan man mot betalning stödja en utjämning av det allmänna elnätet. För att inte tala om alla bilar som drivs med elbatterier som kan fungera som energilager genom att kopplas upp till det allmänna nätet.

Ett tredje sätt att få elproducenterna att tjäna pengar är att förbrukningen flyttas till tider då det föreligger ett utbudsöverskott. Det underlättar naturligtvis om konsumenterna går över till timdebitering. I Sverige har denna möjlighet funnits en tid och det förutsätter att man har elmätare som mäter per timma. Det har vi i Sverige och i Spanien men Tyskland ligger långt efter.

Ett problem som dock inte är oväsentligt är att Kina är en dominerande leverantör av solpaneler och av batterier och har nästan monopolställning på insatsvaror till dessa produkter. Detta problem bör vi väl dock kunna hantera men omställningen kan ta tid och det kan behövas protektionistiska åtgärder för att vi ska kunna konkurrera. Och sedan är produktionen så miljöovänlig så att vi helst ser att den sker i fjärran land. Här har vi en utmaning att ge oss på.

Vill man skissera ett tänkbart framtidsscenarium så kan man tro att läget på energimarknaden trots svårigheterna helt kan förändras. Redan om några år och tidvis redan nu har vi med hjälp av sol och vind sannolikt ett stort utbud av el och priserna ligger kanske i genomsnitt på 10 öre per kWh.

Slutsatserna är mycket uppseendeväckande men vi vill betona att vårt resonemang bygger på artiklar i the Economist. En tidning som vi känner som saklig, försiktig och som inte går till några överdrifter.

Det finns dock visionärer som tror att Sveriges elförbrukning i takt med samhällets elektrifiering kommer att fördubblas. I sammanhanget kan man då konstatera att landets elproduktion 2023 uppgick till 170 TWh (scb.se) och landets förbrukning uppgick till 135 TWh (ekonomifakta.se). Med bättre ledningar och lager kan vi rent teoretiskt öka vår förbrukning med 26 % men då får vi avstå från exportintäkterna. Och sedan är det inte säkert att visionärerna får rätt. Vi tvivlar.

Våra vänner elingenjörerna kommer nu sannolikt med en invändning. De menar att vind och sol inte skapar någon så kallad svängkraft som i sin tur skapar nödvändigt tryck i ledningarna. Idag får vi svängkraft enbart med hjälp av stora turbiner i anslutning till vatten- eller kärnkraftverk eller andra stora kraftverk. Vi medger att detta kan bli ett problem. Våra läsare är välkomna med inlägg.

Utvecklingen kommer inte bara att göra gott utan kommer även att skapa smärtsamma förändringar men också möjligheter. Många företag kommer att se dagens ljus och andra kommer att gå under. Och det där med utbyggnaden av kärnkraften får vi nog överväga en gång till. Inte minst av kostnadsskäl.

Senaste nytt från några av våra favoriter

BioArctics läkemedel mot Alzheimers sjukdom, Leqembi, lanseras nu i Kina som därmed blir det tredje landet i världen efter USA och Japan som kommer att erbjuda läkemedlet till patienter med Alzheimers sjukdom, det första i sitt slag. Vi väntar nu inom kort på att Storbritannien blir det fjärde landet.

Freja, som erbjuder ett alternativ till BankID, utvecklar den så kallade ID-plånboken till vilken du kan koppla olika dokument som till exempel körkort, id-kort, medicinska recept, läkarjournal, cv etc. En svensk utredning har nyligen presenterats som med stöd från EU stödjer ID-plånboken i Sverige.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

24-06-30 Nr 26