Det som händer i den lilla världen har ofta bäring på vad som händer i den stora världen. Vi följer Betan och hans ansträngningar med att reducera sina elräkningar och hans insatser för miljön. Vi summerar nu hur det gick 2023.
Betan bor i Växjö och i Borgholm på Öland. I Borgholm har han ett nybyggt och välisolerat hus på 95 kvm plus en uppvärmd friggebod. Huset värmer han med en värmepump (luft/vatten) och ytterligare en värmepump (luft/luft) med vilken han kan växla mellan värme och kyla.
Betan var förutseende och investerade 2020 i solenergi. Han installerade 47 kvm solpanel på taket och kompletterade senare med en laddstolpe till bilen. Investeringskostnaden uppgick till 146 737 kr inklusive laddstolpe för 14 000 kr. När han summerade året 2022 kom han fram till att med det årets siffror skulle återbetalningstiden bli 7 år. Nu är det dags att summera hur det gick 2023.
Förbrukningen av el förra året uppgick till 7 893 kWh för fastigheten och till 1 643 kWh för elbilen eller totalt 9 536 kWh vilket hade kostat 11 377 kr om han, till det årets rådande elkostnader, hade köpt alla kWh och inte haft några solceller. Notera att om vi inte anger något annat så inkluderar vi i elkostnaden följande: spotpris inklusive leverantörens påslag, abonnemangsavgift, elcertifikat och moms.
2023 producerade Betan 9 823 kWh i egna solceller, köpte 7 599 kWh, sålde 7 886 kWh och förbrukade således 9 823+7 599 – 7886 = 9 536 kWh.
Betan fick betala elkostnaden, enligt ovanstående definition, för den el han köpte. Han fick däremot betalt för den el han sålde enligt gällande spotpris.
För varje såld kWh erhöll han dessutom en skattesubvention om 60 öre, dock inte för fler antal kWh än han köpt, vilket då resulterade i en intäkt motsvarande dvs totalt 7 599 x 0,60 = 4 559.
Ytterligare en liten pluspost blir att elskatten och överföringsavgiften, som uppgår till 36 respektive 18,8 öre per kWh i Borgholm, blir lägre eftersom den köpta mängden el blir lägre och denna besparing blir då 0,548 (9 536 – 7 599) = 1061 kr. Vi får nu följande resultat för 2023:
| Förbrukningens kostnad om han inte haft solceller | 11 377 |
| Förbrukningens kostnad och intäkter med solceller | |
| – Köpt el, 7 599 kWh | -9 331 |
| – Sålt el, 7 886 kWh | +5 245 |
| – Skattesubvention, 7 599 x 0,60 | +4 559 |
| Lägre elskatt och överf. avgift | 0,548(9 536 – 7 599)=+1 061 |
| Besparing | 12 911 |
Besparingen på 12 911 ska ställas mot hans investering som uppgick till 146 737 kr. Med sifforna för 2023 blir då återbetalningstiden strax över 11 år. Sämre än vår beräkning för 2022 då vi hamnade på en återbetalningstid på 7 år men då var elpriserna mycket högre.
De kommande elpriserna kommer att avgöra hur lyckad investeringen kommer att bli. Betan skulle dock kunna ta några steg till. Han skulle kunna investera i batterier och i stället för att sälja el så skulle han därmed i större utsträckning kunna förbruka elen själv. Steget därefter skulle kunna vara att ansluta batteriet till Svenska kraftnäts system för frekvensutjämning. Han skulle då förbinda sig att stödja elnätet när det blir för ”lite tryck” i ledningarna och få betalt för detta.
Ekonomin i batterier och frekvensutjämning är omdiskuterad och blir mindre fördelaktig ju lägre elpriserna blir. Mycket kan dock hända framöver. Batteriutvecklingen går snabbt och tekniken finns redan för att ansluta batteriet i din elbil till elsystemet i ditt hus och använda bilens batterier till att betjäna huset och fungera som frekvensutjämnare.
Man räknar med att det tillkom 100 000 nya installationer av solceller i Sverige under 2023 men i slutet av året skedde det en rejäl inbromsning. Vad som händer framöver beror mycket på elpriserna och på priserna på solceller. På sikt kommer sannolikt tekniken att starkt påverka. Dagens solceller kan utvinna 15-20% av den energi som träffar solcellen men i Australien pågår ett utvecklingsarbete som syftar till att dubblera utvinningen till 30-40 %.
Vi håller kontakten med Betan för att se hur det utvecklar sig för honom. Vi har många funderingar kring vårt energisystem, både i den lilla som i den stora världen, och återkommer på temat. Vi får flera inspel från våra läsare. Inte minst kärnkraften och prissättningen på el engagerar. Vi blir stimulerade av all respons och välkomnar fler inlägg.
Noterat i veckan
Under en tid har man i olika media spekulerat över om den första räntesänkningen kommer redan i mars och sedan följs av en hel rad sänkningar. Vad FED och ECB gör sätter ramarna för Sveriges Riksbank. Konjunkturen i USA och med den arbetsmarknaden och konsumtionen är urstark och därmed lär räntesänkningarna dröja. ECB har i veckan också uttryckt tveksamhet inför snara räntesänkningar. Vi har ju tidigare varnat för att höga löneförhöjningar kan ställa till problem och vi får vatten på vår kvarn när vi läser att byggfacken i Tyskland har begärt löneförhöjning med 21 %. Redan hälften skulle kunna nytända inflationen och därmed i stället trycka upp räntorna. Byggfacken i Tyskland saknar inte förmåga att sätta kraft bakom orden då man samtidigt som byggkonjunkturen viker har en påtaglig brist på arbetskraft. (FT 240118).
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
24-01-21 Nr 3
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se