Vi är osäkra på om vi behöver mer kärnkraft. Kanske blir den för dyr. Samtidigt har vi kanske möjligheter i nuvarande infrastruktur som vi inte har utnyttjat. Vi försöker bilda oss en uppfattning.
På en marknad har priset på en vara eller tjänst en avgörande betydelse för hur stort utbudet och efterfrågan kommer att bli. På många marknader är priserna relativt stabila. Priset är ofta detsamma varje dag, varje vecka och kanske även varje månad. Skulle det föreligga en skillnad mellan efterfrågan och utbud så löser marknaden ofta det problemet med hjälp av förråds- och/eller lagerhållning.
Elmarknaden är dock annorlunda. Du kan inte förråds- eller lagerhålla en kilowattimme. Allt som blir producerat måste i samma ögonblick bli förbrukat. För att klara av detta problem har vi byggt upp en marknadsplats på vilken produktion och förbrukning samt pris bestäms timme för timme.
Elpriserna
Den som följer elpriserna finner att priset varierar ganska kraftigt under dygnet. Under veckan som gick, som inte på något sätt var en exceptionell vecka, kunde priset i södra Sverige (elområde 4) under ett enskilt dygn variera mellan 3 kr på dagen och minus tio öre på natten.
Den stora prisvariationen under ett dygn beror naturligtvis på att förbrukningen minskar under natten och då sjunker priset. Svenska kraftnät rapporterar kontinuerligt hur mycket el som blir producerad. Man rapporterar i form av hur mycket effekt som blir tagen i anspråk. I veckan som gick uppgick produktionen på vardagarna ofta till 15 GW på dagen och 12,5 GW på natten. Under helgen är det inte ovanligt att produktionen går ner till 11 GW. Skillnaden mellan 15 GW och 11 GW motsvarar produktionen vid 3-4 kärnkraftsreaktorer.
Om vi går tillbaka till den gångna vintern var det inte ovanligt att produktionen i södra Sverige på vardagarna låg på 24 GW på dagen och 16 GW på natten. En skillnad som motsvarar produktionen vid 6-8 kärnkraftsreaktorer. Du börjar nu ana vart vi är på väg i vårt resonemang. Förbrukningen varierar kraftigt och mellan varven när vi inte förbrukar så mycket så uppstår betydande ledig kapacitet i systemet.
Energisystemet
Under de senaste åren har vi haft relativt milda vintrar och därmed har systemet inte riktigt blivit prövat under en vindstilla morgon med -20 grader. I dylikt läge tar vi till import från kontinenten och effekt-reserven i Karlshamn. I värsta fall kopplar Svenska kraftnät ned vissa storförbrukare som man har avtal med för att just möta situationer med toppbelastning. Vi kan dock inte dra oss till minnes att vi under de senaste 20 åren har hamnat i ett dylikt läge. Därmed kan man säga att vårt energisystem är dimensionerat för att klara tider med toppbelastning.
Låt oss studera hela landets produktionskapacitet av el och hur den fördelar sig på olika typer av energislag (www.energiforetagen.se). Nedan ser du fördelningen 2022 uttryck i GW:
| Vattenkraft | 16 |
| Vindkraft | 15 |
| Kärnkraft | 7 |
| Solkraft | 2 |
| Värmekraft, övrigt | 7 |
| Total | 47 |
Vi kan nu konstatera att kapacitetsutnyttjandet i kraftsystemet är lågt. Ofta använder vi bara 11 av 47 GW. Historien visar att vi åtminstone kan komma upp i 24 GW. Naturligtvis föreligger ett antal rationella förklaringar till att vi måste ha en överkapacitet. Vattenmagasinen kan vara tomma. Ibland blåser det inte. Kärnkraftsreaktorerna blir kontinuerligt föremål för underhåll. Solen lyser inte hela tiden. Ibland uppstår det tekniska problem och någon anläggning blir därmed tagen ur drift. Ja, det finns många anledningar till att vi måste ha överkapacitet.
Kapacitetsutnyttjandet i elsystemet
Vi hävdar ändå att det föreligger en stor potential i att höja kapacitetsutnyttjandet i elsystemet. Befintliga anläggningar kan bli mer effektiva och med begränsade investeringar kan kapaciteten öka. Ny teknik och ekonomiska mekanismer kan utjämna förbrukningen. Vi kan använda oss av befintlig teknik för energilagring och lära oss nya sätt att lagra.
Man hör ofta att vi behöver mer kärnkraft men vi är inte så säkra på det. Vi kanske klarar oss med befintliga anläggningar kombinerade med ny teknik. Vi återkommer på detta tema.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
Vi fick flera kommentarer på förra veckans krönika. Om du vill läsa dem kan du klicka här. Vi har fått flera kommentarer kring återanvändning av redan använt kärnbränsle. Kunskapsläget är för oss något oklart i denna fråga men sannolikt kan man med morgondagens teknik återanvända det kärnbränsle som redan är använt. Vi efterlyser kommentarer från läsare som är bättre insatta i frågan än vi.
23-09-16 Nr 38
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se
Intressant läsning kring hur el användandet ser ut, kanske en smula förenklat. När ni anger ett diagram som innehåller effekt så undrar jag nog hur ni fått fram siffrorna. Möjligen kan det vara den teoretiska effekten som man kan kräma ur de olika energi”slagen”?!
Stämmer det verkligen att vi kan summera den teoretiska max effekten till 47 GW? Är det inte så att de olika energi”slagen” slåss om kapaciteten i samma nät?
Är det inte så att ett energislag är förutsättningen för att ett annat ska kunna bidra i vårt nät?
Ovanstående mycket enkla frågor kan kompletteras med många, många fler som gör bilden mycket mer komplex än att summera den teoretiska maxeffekten. 😊
Hej Heinz!
Du har rätt att det finns många aspekter att ta hänsyn till när det gäller detta ämne. Bland annat effekten på 47 GW. Dessutom som kan ju den lokala maxeffekten vara annorlunda på olika delar av Sverige beroende på kapacitet på nät osv. Min bestämda åsikt är att det behövs mer lokal produktion och bättre nät. Men frågan är om denna måste komma från kärnkraft, personligen är jag tveksam, samtidigt som jag är positiv till befintlig kärnkraft och även potentiellt ny kärnkraft om den kan byggas på ett sätt där den genererar rimliga priser, vilket jag ännu inte är övertygad om. /Magnus
Hej,
Effektsiffrorna har vi fått från energiforetagen.se
Visst förenklar vi men vi vill bl a belysa att det går att krama ut mer av befintligt system. Vi återkommer på temat i vår kommande krönika.
Nils-Åke
Ja, det skulle vara bra om vi inte behövde bygga flera kärnkraftsanläggningar.
Men ett stort men, hur skall vi ladda elbilar, lastbilar och flygplan, det måste produceras el dygn alla timmar. Lagring av el är inte allena rådande, vi måste ha tillgång till flera system som producera el.
Så känner jag det idag och tror inte att utvecklingen förändra detta på det ena eller det andra setet.
Vi har inte något svar beträffande behovet av ny kärnkraft. Däremot är vi övertygade om att man kan krama ut mer ur befintligt system. Vi medger att vi förenklar grovt men därmed sätter vi fokus på flaskhalsarna. Flera kompletterande system är bra. Utan vattenkraften och kärnkraften hade vi fått det svårt.
Hej Marketz,
Återigen ett högaktuellt ämne med en bra fråga. Dock känner jag inte att jag riktigt är enig med era slutsatser. Min utgångspunkt är att alla infrastrukturinvesteringar är lönsamma – kanske inte alltid omgående men alltid över tid. Dock utgör sådana investeringar ofta att man också gör ett val. Det är oundvikligt och att inte välja är också ett val man gör. Emellertid innebär alla infrastrukturinvesteringar dels ett långsiktigt åtagande dels också om en långsiktig framförhållning. Infrastrukturinvesteringar är svåra att finansiera och det är därför som staten nästan alltid måste hjälpa till, dvs våra politiker måste fatta långsiktiga beslut (längre än till nästa val) – vilket visat sig vara ett stort problem. Typexempel är när man fattar beslut om att införa effektskatt på kärnkraftsel och gigantiskt bygga ut vindkraft i Norrland samtidigt som staten inte säkrar överföringskapaciteten av el till södra Sverige.
Det är sällan jag tyckt att våra politiker verkligen agerar långsiktigt eller proaktivt. Dock, vi som var med under det mediokra 70-talet, dvs 50 år tillbaka i tiden, kanske minns. Världen och världsekonomin stod inför riktigt stora verkliga problem. Vietnamkriget skulle avslutas, gigantisk oljekris med enormt stigande oljepriser. Åslings akut gällande vår varvsindustri. Notera då att hela världen i princip var helt beroende av olja och gas – alternativen var för de allra flesta noll. Sverige var inget undantag – all uppvärmning skedde med oljepannor. Alla villor skitade ner vår luft som vi alla dagligen andades. Fjärrvärmesystemen fanns inte utbyggda. Då beslutar Sveriges riksdag och regering att göra en massiv satsning på kärnkraft. Förvisso inte utan viss vånda och debatt. Dock, denna enorma satsning som inte bara isig skapade tillväxt och arbetstillfällen ledde till att vi både privat och industriellt under 50 år erhållit säker och billig tillgång till el. Den enorma klimatmässiga omställning som skett i vårt land hade varit helt omöjlig att genomföra utan satsningen på kärnkraft. Notera också att det inte förekommer någon annan industriell verksamhet förutom kärnkraften som erhållit ett oundvikligt krav redan från start att helt och fullt ta ansvar för sin miljöpåverkande verksamhet. Alla annan industri har tillåtits att skitat ner vår miljö utan att ta något producentansvar men kärnkraftsindustrin har pålagan att göra så i 100 000 år. Med all rätta ska tilläggas – förvisso.
Sverige var en gång världsledande gällande kärnkraft. Både vad gällde faktisk verksamhet och gällande forskning och utveckling. Asea Atom var en bjässe internationellt. Tyvärr motarbetades all forskning och utveckling från visst politikerhåll vilket gör att vi idag är både omsprungna och hamnat rejält på efterkälken framförallt vad gäller kompetens. Vår kärnkraftsindustriutveckling idag består i huvudsak endast av att hantera det slutliga avfallet. Exempelvis finns beslut om att inte upparbeta anrikat uran vilket de flesta andra länder gör. Att använda bränslet en gång till förfaller vara självklarhet men inte i vårt Sverige oaktat att tiden för slutförvar skulle kortas väsentligt om bränslet användes en gång till.
Att bygga ny kärnkraft kräver mycket stora investeringar och det tar lång tid att komma i full el-produktion. Endast staten kan åta sig en sådan uppgift. Därför behöver vi under en övergångsperiod också vindkraft. Dock att under de kommande 50 åren förlita oss på att vinden ska lösa vårt el-behov tror jag är rena önsketänkandet. Vi kommer de närmast 50 åren att behöva kanske tredubbla eller tom fyrdubbla vår elproduktion. Hur ska det kunna ske utan beslut idag om att återutbygga kärnkraften? Som bekant kan man inte vänta på svaret när det gäller infrastruktur utan man måste välja och välja idag.
Hej Christian,
Jag tror nog att vi är inne på samma linje. Vi ifrågasätter verkligen inte de historiska satsningarna. Storskaliga kärnkraftverk har vi dock lite svårt för att köpa idag. Det senaste i Storbritannien kostade 430 miljarder kr. Tala om risk. Finnarna klarade sig billigare undan tack vare ett smart kontrakt med leverantören som fick ta halva merkostnaden. Däremot ställer vi vår förhoppning till SMR och i vår kommande krönika kommer vi att belysa hör vi kan krama ut fler GW ur befintligt system.
Nils-Åke