Mycket talar för att inflationen ännu inte är besegrad. Vi tecknar ett scenario, som förhoppningsvis inte inträffar, men vi har också varit i kontakt med VD:n på Fastpartner Sven-Olof Johansson och hans scenario överträffar vårt. För att inte förta all glädje avslutar vi med en solskenshistoria.
På Riksbankens hemsida kan man läsa följande: ”Vi ska se till att inflationen är låg och stabil över tid, bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt och se till att det går att göra betalningar.”
Vi menar att Riksbanken inte höjer räntan och ökar obligationsförsäljningen tillräckligt mycket. Därmed riskerar vi att inte hålla inflationen låg och stabil över tid. I krönikan Hur långt kan räntan gå? har vi tidigare argumenterat för att styrräntan ska upp till 4,5 % från dagens 3,75 %. Enligt oss fegade Riksbanken när man senast höjde med enbart 0,25 %. Just nu lämnar vi dock räntan därhän och istället går vi in på den finansiella stabiliteten och därmed vårt scenario.
Det svarta moln som tornar upp sig på himlen är kommersiella fastigheter och kanske även bostäder. I krönikan Varning för kommersiella fastigheter visade vi på de risker som föreligger. Sverige utmärker sig men även på annat håll i världen ser det mörkt ut.
Morgan Stanley, en av USA:s största investmentbanker, uppmärksammar oss på att fastighetskrediter för 1 500 miljarder usd, ca 6 % av USA:s BNP, är föremål för omförhandling de närmaste två åren. Räntorna på dessa lån kommer sannolikt att hamna 3,5 – 4,5 % högre än vad som gäller idag. Detta kommer att skapa ett prisfall på kommersiella fastigheter på uppåt 40 %. En snarlik bedömning gör Capital Economics, som är en brittisk analysfirma inom sektorn kommersiella fastigheter. (Fortune 23-06-26).
Även i Europa förekommer tydliga tecken på stress. Adler, som är ett större fastighetsbolag i Tyskland, har blivit attackerat av blankningsfirman Viceroy, samma firma som har blankat svenska SBB. Adlers börskurs har kollapsat och de tyska myndigheterna har nu vaknat och företaget anklagas för vilseledande bokföring. (FT 23-06-28).
Här hemma är problemen liknande. Vår fastighetsguru Christian uppmärksammar oss på en företeelse som man sällan läser om i media. De svenska fastighetsbolagen har ofta finansierat sig med s.k eurobonds på den internationella kapitalmarknaden dvs. obligationer utställda i euro. Det är svårt att få fram vilka volymer det är frågan om men 2021 var svenska fastighetsbolag bland de största aktörerna på eurobondmarknaden för fastigheter (Fastighetstidningen 21-05-10 ). Dessa obligationer ska förr eller senare bli föremål för omförhandling. Räntorna kommer att bli betydligt högre och ännu värre är att lånen nu kan ha blivit 10-20 % större beroende på den svenska kronförsvagningen.
Svenska kronan och riksbanken
Många ställer sig frågande till att den svenska kronan är så svag. Andra förklarar det med att de svenska bankerna och då särskilt Handelsbanken är starkt exponerade mot fastighetsbranschen. Risken är nu stor att den svenska kronan blir föremål för blankning och utsatt för ett massivt tryck neråt. Den som var med på 90-talet kommer kanske ihåg hur den amerikanske kapitalförvaltaren Georg Soros knäckte den svenska kronan då.
Riksbanken kan mota Olle i grind genom att höja räntan ännu mer men chansar nu på att det ska lösa sig ändå. Vårt scenario är att kronan faller så mycket att Riksbanken måste handla i panik och under en natt höja räntan med flera procent för att därmed hejda kronfallet. Vi tror att vårt scenario finns i många aktörers huvud men få talar klartext.
Turbulensen kan bli stor och vår förhoppning är att vi har fel. Den dåvarande riksbankschefen Bengt Dennis höjde 1992 den s.k. reporäntan till 500 % i sina hopplösa försök att hejda kronfallet. Den stora vinnaren då blev Georg Soros som före de flesta andra såg vad som komma skulle.
Sven-Olof Johansson, VD:n för Fastpartner
Och nu till ett ännu värre scenario. Vi var i kontakt med Sven-Olof Johansson, VD:n för Fastpartner. Han uppmärksammar oss på att i vissa amerikanska städer är det så gott som kris på fastighetsmarknaden. I down town San Francisco är 70-80 % av kontorsytorna vakanta och han förklarar det med friställningar inom tech-industrin, tendensen att arbeta hemifrån och innerstadens förslumning. I hela City and County of San Francisco lär vakansgraden ligga på 35 % och liknande siffror gäller för New York.
Sven-Olof menar att en djupgående fastighets- och därmed finanskris hotar i USA. Därmed kommer FED att bli tvungen att drastiskt sänka räntorna redan i år för att därmed mildra effekterna. Den som lever får se. Vi kan anta att Sven-Olof, som är ganska garvad vid det här laget, positionerar sig för en liknande utveckling i Sverige.
Vi avslutar med en solskenshistoria som illustrerar kronans miserabla utveckling. En av våra läsare köpte en lägenhet på spanska solkusten 2016 för 460 000 euro och fick då växla 4 278 000 kr till kursen 9,30 för att få ihop till köpeskillingen i euro. Alldeles nyligen sålde hen lägenheten för 950 000 euro till en annan svensk som fick växla 11 210 000 kr till kursen 11,80 för att få ihop till sin köpeskilling i euro. Säljaren är nu rädd för att kronan ska falla ytterligare och väljer att parkera sina 950 000 euro på ett eurokonto i banken.
I nutid har alltså köparen bidragit till kronfallet genom att sälja kronor och köpa euro och säljaren har hållit tillbaka en ökning av kronans värde genom att sätta in pengarna på eurokonto och inte köpa kronor för sina euro. Rent privatekonomiskt gratulerar vi säljaren till affären men beklagar samtidigt konsekvenserna för Moder Svea.
Det finns säkert hundratusentals liknande transaktioner både inom företagsvärlden och den privata sfären som på liknande sätt trycker ner kronkursen. Det räcker ofta med ganska marginella förskjutningar av betalningsströmmarna för att kursen ska bli påverkad i den ena eller den andra riktningen.
Noterat i veckan
Toyota meddelar att man håller på att ta fram ett nytt batteri till sina elbilar. Ett ”solid-state battery” istället för det befintliga ”liquid-state battery”. Det nya batteriet kommer att halvera storleken, vikten och kostnaden jämfört med dagens batterier. En laddning kommer att räcka i 120 mil och du kan därefter få en ny laddning på 10 minuter. Brandrisken blir så gott som obefintlig. Toyota räknar med att senast 2027 kunna lansera en bil med det nya batteriet. (FT 23-07-04).
I vår krönika Elbilen – klimatsmart? ifrågasatte vi om elbilen var så miljövänlig. Vår fordonsguru Mats hävdar att den nya typen av batterier kommer att kräva minst lika mycket sällsynta jordartsmetaller och kommer sannolikt att bli mer energikrävande i tillverkningen. Solid-state battery som koncept låter aptitligt om löftena kan bli infriade men risken är stor att vi kommer att köra ännu längre in i en återvändsgränd, inte minst då vi misstänker att priset på den här typen av batterier kommer att vara avskräckande högt. Kanske har förbränningsmotorn inte dragit sin sista suck. Eftersom det är svårt att sia långt i framtiden förefaller Toyota vara smarta som satsar på flera olika alternativa lösningar omfattande både batterier av olika de slag, förbränningsmotorn, vätgas, bränsleceller od.
Förra söndagen kunde du läsa vår krönika Munters – en ny favorit och i veckan konstaterade vi att de tagit hem en ny stor beställning – ytterligare en miljardorder till datorcenter i USA. Nu väntar vi otåligt på den allmänna börsnedgången så att vi kan börja köpa aktier i Munters och i andra av våra favoritbolag.
Brittiska investerare positionerar sig nu för att Bank of England kommer att höja sin base rate till 6,5 % nästa år från dagens 5 % (FT 23-07-07). Det blir svettigt om de får rätt.
Om du inte redan gör det så kan du börja prenumerera på vårt nyhetsbrev här.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
Observera att om du lämnar en kommentar för första gången kan det dröja någon dag innan den blir publicerad.
23-07-07 Nr 28
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se