Varningstecknen på finansmarknaderna hopar sig och de är annorlunda den här gången. Det väcker farhågor om något mycket allvarligt.
I de gamla kolgruvorna i England höll man kanariefåglar nere i schakten. Ibland bildades giftiga gaser i gruvgångarna som människorna inte märkte. Det gjorde däremot kanariefåglarna och de flög då upp i friska luften. Ett säkert varningstecken som vi kan överföra på vad som händer idag.
Redan innan den nuvarande amerikanske presidenten hade tillträtt så var läget inte särskilt positivt. Det federala underskottet för 2023/24 slutade på 8 procent av landets BNP, som 2024 uppgick till 30 000 miljarder dollar. Detta tycker vi dock är en skönmålning. Jämför man de federala utgifterna med de federala inkomsterna så ser man att utgifterna 2023/24 översteg inkomsterna med 37 procent.
Enligt den så kallade Maastrichtdefinitionen så ligger USA:s totala offentliga skuld på nästan 140 procent av BNP eller på samma nivå som Italiens. Större delen av den offentliga skulden utgörs av den federala skulden som främst finansieras med statsobligationer.
Värdet av samtliga statsobligationer uppgår till samma belopp som landets BNP dvs. 30 000 miljarder dollar. För att komma upp till 140 procent får man lägga till upplåningen på delstatlig och kommunal nivå.
Läget var således allvarligt redan innan den nuvarande presidenten tillträdde. Och nu är det ännu värre. Sannolikt kommer den offentliga skulden att öka ytterligare och de nya tullarna kommer att sätta fart på inflationen.
Marknaderna reagerar. Börskurserna far upp och ner. Svängningarna är kraftiga vilket illustrerar nervositeten på marknaden. Det breda amerikanska indexet S&P 500 har sammantaget gått ner med 10 procent sedan årsskiftet.
I orostider brukar pengarna söka sig från aktier till statsobligationer vilket brukar resultera i höjda obligationskurser och därmed sjunkande räntor. Det senare eftersom obligationernas fasta räntor nu får räknas på en högre obligationskurs. I oroliga tider brukar pengarna även söka sig till guld som därmed stiger i pris. Samtidigt brukar dollarkursen stiga eftersom internationella investerare betraktar dollarn som en säker hamn.
Två saker avviker dock från det som är brukligt:
- räntorna stiger när de brukar falla och
- dollarkursen sjunker när den bruka stiga.
De stigande räntorna tolkar vi som en tilltagande oro för USA:s kreditvärdighet. Därmed måste man sockra villkoren när man säljer sina statsobligationer. Man måste således höja räntan för att attrahera och det är detta som marknaden redan föregriper.
Därtill kommer fenomenet att många investerare är alltför överbelånade och måste sälja det de snabbt kan sälja vilket ofta är statsobligationer. Resultatet blir att utbudet av obligationer ökar, obligationskurserna faller och som en direkt följd stiger räntorna.
USA har under många år haft en varuimport som kraftigt har överstigit varuexporten. Normalt pressar detta valutakursen vilket inte har skett eftersom den negativa handelsbalansen av varor delvis kompenseras av att den högteknologiska tjänsteexporten klart överstiger tjänsteimporten.
Samtidigt har kapital strömmat till USA från hela världen som har placerats i aktier och obligationer och andra amerikanska tillgångar.
En sammanvägd effekt av alla transaktioner med utlandet har gjort att dollarkursen stigit kraftigt under många år. En nagel i ögat för den nuvarande amerikanske presidenten.
Presidenten anklagar omvärlden för att ha lurat USA, ett påstående som starkt kan ifrågasättas. Enklare tillverkning har man överlåtit till andra länder och själva har man satsat på högteknologi som har lockat investerare från hela världen. Samtidigt har man med hjälp av lån från andra länder kunnat upprätthålla en hög konsumtion.
Nu har däremot dollarkursen börjat sjunka. Tvärtemot vad den brukar göra i orostider då dollarn brukar anses vara en säker hamn.
Privatpersoner i Sverige och i andra länder går ur sina amerikanska aktiefonder och ökar i stället i obligationsfonder samtidigt som de stora internationella investerarna minskar sina dollarpositioner och ökar i stället i andra valutor. Resultatet blir att dollarn faller och euron, svenska kronan och flera andra valutor stiger.
Som lök på laxen envisas den amerikanske presidenten med sina tullar. Ekonomerna är överens om att amerikanska tullar, allt annat lika, gör att importen minskar och valutakursen stärks. Så är inte fallet utan i stället sjunker den. Något håller på att hända som vi inte känner igen och oron tilltar.
I orostider stiger guldet vilket det nu också gör. Dock kan man nu i efterhand konstatera att i samband med att den amerikanske presidenten basunerade ut sina tullar så sjönk guldet under några dagar. Ytterligare ett mycket märkligt tecken som inte kan förklaras på annat sätt än att vissa investerare var tvungna att sälja sitt guld för att täcka sina skulder.
Summa summarum. Dagens kanariefåglar är de höjda räntorna och den fallande dollarn. De varnar för inflation och recession eller kanske ännu värre ett finansiellt sammanbrott. Flera seriösa bedömare varnar också för detta. En av våra läsare har sagt att enbart en finansiell kris kan rädda oss från den amerikanske presidenten.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
25-04-18 Nr 16
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se