Inflationens återkomst – Del 5

Vi hade fel. Vi trodde att vi med klassisk penningteori skulle kunna påvisa inflationens återkomst. Vi kommer dock fram till att verkningarna av pandemins kraftiga ökning av penningmängden nu har ebbat ut och påverkar inte inflationen längre.

I teorin är allt enkelt och vi repeterar den förenklade formel som av många nationalekonomer anses kunna förklara inflationen:

M x V = P x Q

där

M=penningmängd

V=penningmängdens omsättningshastighet

P=pris

Q=mängden producerade varor och tjänster

Penningmängden kan definieras på olika sätt och brukar beskrivas som den totala mängd pengar som finns i en ekonomi vid en given tidpunkt. Ingår gör sedlar och mynt samt banktillgodohavanden. Det finns flera komplicerade definitioner men viktigast är att man vid jämförelser använder en och samma definition.

Vi illustrerar med ett starkt förenklat exempel. Antag att varje person i samhället får en månadslön som uppgår till 50 000 och att man samtidigt varje månad producerar varor och tjänster som prissätts till 50 000. Antag sedan att personen i fråga förbrukar hela sin månadslön varje månad på de varor och tjänster som produceras.

I ovanstående exempel blir då penningmängden M 50 000, dess omsättningshastigheten V blir 12 och den samlande produktionen av varor och tjänster, P x Q, blir 600 000 under ett år och vi får följande resultat:

50 000 x 12 = 600 000

Verkligheten är ju betydligt mer komplicerad än så. Penningmängdens omsättningshastighet är i praktiken nästan så låg som 1. Detta förklaras av att en del av lönekostnadernaavsätts till pensioner som således förbrukas långt senare. Liknande effekt ger ditt eget sparande och uttaget av skatter fördröjer också förbrukningen.

P x Q är ju egentligen ett summauttryck och står då för summan av alla priser multiplicerade med respektive mängd av producerade varor och tjänster. I verkligheter blir således P x Q = BNP eller landets samlade produktion.

Men hänsyn till ovanstående kan vi förenkla ovanstående formel till M = BNP. Således kan landets penningmängd sättas lika med landets BNP.

Nu närmar vi oss hur formeln påverkar inflationen. 2021 varnade vi med hjälp av ovanstående för en annalkande inflation. Resonemanget gick då ut på att centralbankerna och regeringarna kraftigt ökade penningmängden. Från början av 2020 dvs strax före pandemin till i början av 2022 ökade den i USA från 15 500 miljarder till 21 700 miljarder USD(tradingeconomics.com) och som en följd ökade inflationenkraftigt.

M ligger kvar på samma nivå idag som 2022 dvs 21 700 miljarder USD eller 40 % upp jämfört med början av 2020.

Samtidigt finns det ju en gräns för hur mycket den reala BNP:n(Q enligt ovan) kan öka. Kanske ligger denna nivå på 3 procent per år. Under perioden 2020-25 skulle då den reala BNP:n kunna öka från Q till 1,16xQ dvs med 16 %. För att beräkna den nominella BNP:n (P x Q ovan) så måste man även multiplicera med inflationen som uppgick till 23 % under samma period (bls.gov). Nominell BNP har då ökat till 1,16×1,23xQ eller med drygt 40 %.

Sesam öppna dig. Innan vi gjorde dessa beräkningar så trodde vi faktiskt att M skulle vara ca 10 % större än BNP och därmed resultera i ett underliggande inflationstryck. Så tycks det dock inte vara. Snarare är det så att den nuvarande nivån på penningmängden i USA är i harmoni med landets ekonomi. Därmed skulle det inte bli någon inflationens återkomst i USA.

Hur ser det då ut i Sverige? Jo, slående lika. Penningmängden har ökat med 40 % och den nominella BPN:n har också ökat med 40 %. Den som synar våra siffror kommer dock att konstatera att den reala BNP-utvecklingen i USA är bättre än i Sverige och det skulle skapa ett visst fel i våra beräkningar men vi räknar med att skillnaden ligger inom felmarginalen.

Hela vårt resonemang bygger som så ofta på att allt annat är lika vilket det ju inte är. Andra variabler kan verka i en annan riktning. Löner, produktivitet, konjunkturer, demografi, handel, tullar, valutakurser, konkurrensbegränsningar, geopolitik, förväntningar etc påverkar också. 

I veckan som gick fick vi verkligen veta att allt annat inte är lika. De flesta bedömer att tullar är inflationsdrivande och kommer, om de genomförs, att övertrumfa effekterna av en stabiliserande penningmängd.

Det känns nu som att hela havet stormar och inte någon vågar ha en bestämd uppfattning om hur det kommer att utveckla sig. Risken är stor för att tullar enbart är ett av Trumps första steg. Skulle han försöka sänka dollarkursen, sätta sig över obligationsmarknaden eller lägga sig i penningpolitiken, som styrs av Fed, så kan det blåsa upp till orkan.

Att ha någon uppfattning om börsen idag är helt omöjligt men om det är något som börsen ogillar så är det osäkerhet. Vi håller oss till vår 90/10 strategi dvs 90 % likvida medel och 10 % aktier. Just nu känner vi oss mycket bekväma med denna hållning.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

Vill du läsa kommentarerna till vår förra inflationskrönika? Klicka här. Vi fick bland annat en intressant kommentar kring monopoltendenserna i bryggeribranschens leverantörsled.

25-04-05 Nr 14