Inflationens återkomst – Del 2

I veckan som gick besannades våra farhågor. Inflationen tog fart igen, åtminstone temporärt i Sverige. Idag diskuterar vi hur man mäter inflationen och konstaterar att mätningarna sannolikt underskattar det underliggande inflationstrycket.

NE definierar inflationen som ”..en fortgående ökning av den allmänna prisnivån..”. Det händer att vissa priser sticker väg utan att andra hänger med. Vi talar då om förändringar av relativpriserna.  Rent definitionsmässigt inkluderar man inte stora förändringar i relativpriserna i inflationen, särskilt inte om de är tillfälliga och kanske även volatila dvs att de far upp och ner.

Exempelvis brukar man inte inkludera en tillfällig höjning av elpriset eller en plötslig höjning av kaffepriset i inflationen. I praktiken brukar förändringarna i relativpriser ändå inkluderas i olika inflationsindex och därför har man konstruerat flera typer av index.

Det vanligaste indexet i Sverige är konsumentprisindex eller KPI som kontinuerligt mäts av SCB. Indexet bygger på en sammansmältning av priser på varor och tjänster, inom olika kategorier, i proportion till hur befolkningen konsumerar dem. Man skulle kunna säga att det är en jämförelse av priset på Medelsvenssons varukorg vid olika tillfällen.

En viktig del av Medelsvenssons kostnader utgörs av boräntor. Riksbanken, som sätter styrräntan som i sin tur påverkar boräntorna, vill se hur inflationen utvecklas utan påverkan av deras egen räntesättning. Därför har man konstruerat ett index som benämns KPIF som mäter inflationen med fast ränta dvs utan påverkan från ränteförändringar.

Priserna på energi i form av el och drivmedel kan vara väldigt volatila. Elpriser beror ofta på vinden och solen. Drivmedel i form av fossila bränslen påverkas starkt av världspolitiska händelser och av dollarkursen.  För att exkludera dessa varors ofta volatila priser har man skapat ett index om man kallar KPI-XE.

Ytterligare ett index är KPIF-XE och exkluderar då energi och förändringen av räntorna. Detta index har under hösten legat ca 0,5 procent över KPIF men skillnaden tycks nu nästan vara utraderad.

I veckan som gick kom det färska siffror från SCB för februari 2025 jämfört med för ett år sedan, vilka kan jämföras för motsvarande siffror för januari (inom parentes):

En inflation på enbart 1,3 % verkar ju vara betryggande. Men skenet bedrar. Under året har räntorna sänkts högt betydligt och skulle man ta bort ränteeffekten så hamnar man på 2,9 %. Energipriserna har också påverkat och skulle vi ta bort denna effekt men behålla ränteeffekten så hamnar inflationen på 3,0 %.

Ovanstående index säger dock inte hela sanningen om inflationen och vi vill uppmärksamma en effekt som sällan omnämns. Vi tänker på den så kallade korgeffekten. Medelsvenssons varukorg ändras nämligen över tiden och under de inflationstider som har passerat så har den förändrade varukorgen påverkat mätningen en hel del.

I takt med att reallönerna har minskat så har vi ersatt dyra produkter med billigare; blodkorv i stället för oxfilé, blended i stället för malt whiskey, standardmjölk i stället för ekologisk etc. I indexen ovan jämförs gammal varukorg med ny sådan. Vi jämför således i viss utsträckning äpplen med päron. Skulle vi exkludera korgeffekten och därmed beräkna kostnaden för samma varukorg vid de olika mättillfällena så skulle inflationen bli högre.

Den så kallade korgeffekten 2024 för KPIF-XE ligger på 0,45 % och då stiger inflationen ytterligare och hamnar en bit över 3 %. Detta kan förklara att vi ibland upplever att prisstegringarna är större än vad som anges i media.

Riksbankens mål för inflationen ligger på 2 % och mot bakgrund av ovanstående så bedömer vi att nästa räntesänkning dröjer. Den kanske rentav uteblir. Skulle inflationen börja stiga igen så kan vi i stället räkna med räntehöjningar. SBAB passade faktiskt på i veckan och höjde sina boräntor.

Det finns även andra företeelser som komplicerar mätningen av inflation. För många är Medelsvenssons varukorg inte relevant. Barnfamiljens och pensionärsparets varukorg är nog inte särskilt lika. Teknikinnehållet fördunklar också bilden. Mobiltelefonen innehåller betydligt fler funktioner än för tio år sedan men priset har inte stigit så mycket. Statistikerna på SCB försöker justera men det är inte lätt.

Vi har fokuserat på de kortsiktiga förändringarna av inflationen och siffrorna kan nog hoppa upp och ner under de närmaste månaderna. Allvarligare är dock de långsiktiga krafterna som vi tyvärr tror verkar inflationsdrivande. Vi återkommer om dessa.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

25-03-16 Nr 11

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

Magnus@thulin.se