Fler än en miljon användare har nu lärt sig att e-legitimera sig på nätet med hjälp av innovativa Freja som nu verkligen utmanar det mer trögrörliga BankID. Vi förbereder oss på att öka vårt aktieinnehav i bolaget.
Ofta möter vi tröttsamma inloggningsrutiner. Först ska man registrera sig som kund eller medlem genom att ange ett användarnamn och lösenord. Först därefter kan man logga in och då gäller det att komma ihåg sitt lösenord.
En del företag och myndigheter har löst problemet genom att erbjuda möjligheten att använda sitt BankID men vem vill i dessa bedrägliga tider handla på nätet med hjälp av BankID vilket man samtidigt använder när man gör sina bankaffärer.
Har du väl ett svenskt personnummer eller så kallat samordningsnummer så kan du använda BankID. Men utländska studenter och gästarbetare, utländska styrelseledamöter i svenska företag, tyskar med sommarstugor i Sverige, danskar som jobbar i Malmö, visumsökande, asylsökande och andra får svårigheter. I stället måste svenska myndigheter använda snigelposten och papperskorrespondens för att kommunicera med till exempel asylsökande.
BankID har länge agerat som monopolist men utmanas nu rejält av Freja. Myndigheter, kommuner, regioner och andra offentliga aktörer samt organisationer, föreningar och företag sluter nu avtal med Freja på löpande band. I slutet av september 2024 hade 412 kunder slutet avtal med Freja. Som exempel kan nämnas Pensionsmyndigheten, Skatteverket, 1177, Malmö Stad, Svenska Fotbollsförbundet, LO, Advokatsamfundet, KPMG, ATG, Stadium, Kjell & Co och så vidare.
Kostnadsfritt får användarna det vill säga du och jag använda sig av Freja eID. Inte enbart svenskar är välkomna utan även medborgare från 167 andra länder. Totalt uppgick antalet användare i slutet av september 2024 till 1 196 000 personer.
Att bli användare är ganska enkelt. Med hjälp av din mobil och ditt pass identifierar du dig och registrerar dig som användare. Hemligheten ligger i att mobilen läser av det chip som finns i passet. Enkelt och smidigt, inte minst för den i utlandet som annars måste söka upp en svensk beskickning för att identifiera sig. Den senare möjligheten är Freja dessutom ensam om att fullt ut tillhandahålla.
Ser man till helheten beträffande Freja eID så finns potentialen kortsiktigt på den svenska marknaden inom offentlig sektor. Avtalen med myndigheter, kommuner och regioner innehåller ofta tjänste-legitimationer och hantering av utländska medborgare. Några dylika tjänster kan inte bankägda BankID erbjuda och har nog inte heller den ambitionen eftersom de sannolikt håller sig till sina bankkunder.
När alla detaljer är klara kommer alla myndigheter, kommuner, regioner och andra offentligt finansierade verksamheter att kunna erbjuda användning av Freja eID. För detta kommer Freja att få 4,5 miljoner kronor årligen. Därmed får Freja möjlighet att ännu bättre sälja in sina inkomstinbringande speciallösningar i form av bland annat tjänstelegitimation och hantering av personer utan svenska personnummer. En statlig e-legitimation kommer dessutom att skapas senast 2026 och därmed kommer Frejas lösningar att ännu bättre möjliggöras.
Kunderna inom Freja eID har tecknat kontrakt i regel på två till tre år. Under avtalstiden kompletterar man ofta med tillkommande tjänster. Exempelvis har Uppsala kommun startat upp med chefers e-signering och kommer sannolikt att utöka med ett antal andra tjänster. Tjänstelegitimationen från Freja är bland annat en ofta efterfrågad tjänst för till exempel lärare som därmed slipper att använda sin privata BankID när de ska öppna de nationella proven.
Freja flyttar fram sina positioner även inom banksektorn och i vissa banker kan kunden nu använda Freja eID med tillhörande innovativa tilläggstjänster som BankID inte kan erbjuda. Exempelvis kan man för att förebygga bedrägerier välja kontrasignering eller att inte knyta sina bankkonton till sin eID. Själva har vi BankID, i varje fall än så länge, när vi gör våra bankaffärer och Freja eID i andra sammanhang.
Inom retailområdet, som kan exemplifieras med Stadium och Kjell & Co, är Frejas intäkter än så länge nästan obefintliga. Inom e-handeln har BankID en dominerande ställning och Freja har haft svårighet att konkurrera. Detta hindrar inte att retail utgör en betydande potential för Freja.
Freja har ytterligare ett ben i form av att försörja kunderna till landets banker med bankdosor. En verksamhet som omsätter 18-20 miljoner kronor per år och som är klart lönsam. På sikt är dock bankdosan på utdöende men är förvånansvärt seglivad. Bra för Freja eftersom eID inte ännu genererar någon vinst.
Vi bedömer dock att Freja ska kunna generera vinst på ett till två års sikt enbart på den svenska marknaden för eID. Mycket större möjligheter hägrar eftersom e-legitimation i stort sett är jungfrulig mark utanför Norden. Freja har redan etablerat samarbete med tänkbara partners i andra länder och vi väntar nu på det första genombrottet som kommer att promotas av ny lagstiftning inom EU.
Så här långt är ju allt väl men när man analyserar löper man en stor risk att enbart ta till sig information som stämmer överens med den hypotes som man arbetar med. Risken är stor att man blir biased och man måste hela tiden vakta på sig själv. Därmed kommer vi över till den finansiella situationen för Freja.
I slutet av september 2024 hade Freja 412 kunder inom eID som genomsnitt genererade 63 000 kronor per år och kund eller totalt nästan 26 miljoner kronor. Om ökningen under det tredje kvartalet upprepas under det fjärde kvartalet så hamnar man i slutet av 2024 på nästan 28 miljoner kronor. Detta är dock långt ifrån tillräckligt. I sammanhanget bortser vi dock från de på lång sikt utdöende bankdosorna.
Omsättningen för de tre första kvartalen 2024 hamnade på 31,5 miljoner kronor. Ser vi på resultatet, EBIT, så landade det på en förlust uppgående till 19 774 tkr. Bakom detta resultat finner man dock flera redovisningstekniska transaktioner som inte är kassapåverkande exempelvis avskrivningar på tidigare aktiverade utvecklingskostnader och reservering för kostnader avseende ett incitamentsprogram. För att bedöma företagets överlevnadsförmåga bör vi i stället studera kassaflödet.
Under 2023 tillfördes bolaget drygt 20 miljoner kronor i en nyemission och i början av 2024 uppgick kassan till 5,4 miljoner kronor. Efter de tre första kvartalen 2024 sjönk kassan till 3,4 miljoner kronor och extrapolerar vi så ligger den nu på i storleksordningen 2,7 miljoner kronor. Oroväckande nog inte långt ifrån noll.
Försäljningen ökar ju hela tiden och med en viss fördröjning även faktureringen och inbetalningarna. Därmed blir det en kamp mot klockan så att inte kassan sinar. I takt med nya beställningar tror vi dock att kreditgivarna är beredda att låna ut pengar. För säkerhets skull bör bolaget dock förbereda ytterligare en nyemission.
I förra krönikan sa vi att vi övervägde att öka vårt innehav i Freja. Vi står fast vid detta ställningstagande men avvaktar ny försäljningsstatistik som kommer i dagarna och även bokslutsrapporten som kommer den 6 februari. Önskvärt vore också att finansieringssituationen klarnar. I dessa osäkra dagar är det bra med både hängslen och livrem.
I vanlig ordning vill vi påpeka att vi inte ger några som helst råd beträffande köp eller försäljning av aktier.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
25-01-12 Nr 2
n-a@thulin.se
De gör ett bra arbete med att ta fram en intressant produkt med nya värdefulla egenskaper. Har dock avstått från att köpa pga de politiska riskerna. Vilka regeringar, ens i Europa, skulle tillåta ett privat bolag från ett annat land att hantera denna typ av känsliga tjänster/information?
Mvh, Sten C
Hej Sten,
Högst relevant invändning. Kanske kommer man runt problemet med hjälp av den affärsmodell man kommer att använda vid den internationella expansionen. Tanken är nämligen att Freja ska stå för själv plattformen/mjukvaran och sedan ska en lokal partner/operatör fronta mot de lokala kunderna. Se det som att Freja licensierar ut sitt kunnande.
Nils-Åke