Hur exceptionellt är egentligen USA?

Många framhåller USA:s överlägsenhet och USA anses av många vara exceptionellt. Men hur ligger det till med den saken? Bilden är inte så entydig. Kanske är siffrorna uppblåsta och kanske är landet alla bubblors moder.

Vi börjar med lite grundläggande statistik och väljer ut några länder som vi jämför med USA.

Källa: IMF

Redan här förstår vi att något inte stämmer. Att Schweiz har en hög genomsnittlig levnadsstandard inser vi ju men att Sverige skulle ligga 34 procentenheter under USA känns lite väl dåligt. För att inte tala om Japan. Men med ovanstående siffror är det lätt för amerikanerna att slå sig för bröstet och kalla sig exceptionella. Med undantag för Schweiz förstås.

Med lätthet inser man ju att det är den starka dollarn som spökar och därför har man skapat ett begrepp som kallas köpkraftsparitet eller PPP (purchasing power parity). Siffrorna justeras med hänsyn till vad olika varor kostar i olika länder uttryckt i dollar. Du får således lite mer för en dollar i Sverige än i USA. Skillnaden utgör skillnaden i köpkraft. Genom att använda PPP så beräknar du således den reala BNP:n. Vi får nu följande siffror:

Skillnaderna består men blir inte lika påtagliga. Något som intuitivt känns fel är Japans siffror men det får vi fundera lite vidare på. Sannolikt spökar den svaga japanska yenen.

USA har signifikant sämre jämförelsetal än Europa i flera andra avseenden. Antalet självmord och mord och antalet fängslade per capita är betydligt större än i Europa.  Dödligheten i mödrasäng och antalet döda nyfödda barn likaså. (FT 241203). Förväntat genomsnittlig livslängd i USA ligger på 79,5 år medan Sverige ligger på 83,4, Tyskland på 81,5 och Japan på nästan 85 år. (worldometers.info). Många framhåller dessutom att USA har en ojämn välståndsfördelning.

Det tycks således inte hjälpa att USA spenderar 17 procent av sin BNP på sjukvård medan vi i Europa ligger på ca 10 procent. Mot denna bakgrund så är USA kanske inte så exceptionellt, i positiv bemärkelse, utan snarare kanske landet har pumpat upp en bubbla utan motstycke i världshistorien.

En förklaring till USA:s starka BNP är den expansiva politiken under de senaste åren och som tycks förstärkas ytterligare under den nye presidenten. Fed har gödslat marknaden med nytryckta pengar och den federala budgeten är kraftigt underbalanserad.

Ska man räkna enligt den så kallade Maastrichtdefinitionen så ligger USA:s offentliga skuld närmare 140 procent av BNP eller på samma nivå som Italiens. Se vår tidigare krönika Dollarn, en orosanmälan. Som jämförelse ligger Sverige på cirka 30 procent.

Det årliga federala underskottet för 2023/24 slutade på 8 procent av BNP. Dock anser vi att detta sätt att mäta är en skönmålning. Mer korrekt vore att jämföra de federala inkomsterna som uppgick till 4 920 miljarder dollar med de federala utgifterna som uppgick till 6 750 miljarder dollar. Underskottet blev alltså

1 830 miljarder dollar vilket innebar att utgifterna översteg inkomsterna med 37 procent! (fiscaldata.treasury.com)

En stor del av kalaset finansieras med lånade pengar i form av nyutgivna obligationer som säljs till olika investerare världen över. Placerare, sparare och pensionärer i andra länder finansierar därmed den amerikanska konsumtionen. Detta är möjligt på grund av att dollarn är världens reservvaluta och alla vill investera i dollar, än så länge.

Men trots en hög skuldsättning har USA stora tillgångar, inte minst immateriella sådana, i form av en hel räcka av kreativa och mycket högt värderade företag. Apple, Nvidia, Microsoft, Alphabet, Amazon, Meta, Tesla etc talar sitt eget språk. Inte någon annanstans i världen har så stora värden skapats under så kort tid. Men som vi skrev i Trump – en ny Ikaros finns det risk för att man flyger för högt och att fallet därmed blir kraftigt. Vi reflekterar över några andra siffror.

De amerikanska börserna utgjorde 1980 30 procent av världens samlade börsvärde men utgör idag 70 procent. Samtidigt utgör idag USA:s ekonomi 27 % av världens totala ekonomi. Och vi har visat i Dollarn – en orosanmälan att flera mått pekar på att den amerikanska börsen är övervärderad.

Ta bara en sådan sak som att Apple, världens högst värderade företag, med ett börsvärde på 3 700 miljarder dollar förlorar tempo och/eller innovationskraft. Företaget har ökat sin försäljning av sin i-phone, som står för halva försäljningen, med mindre än en procent under det senaste året (WSJ 241216).

Slutsatsen blir att trots USA:s enorma framgångar så är nu de framtida riskerna mycket stora.

En och annan kanariefågel har redan börjat kvittra. PIMCO, en av världens största obligationsförvaltare med mer än 2 000 miljarder dollar under förvaltning, uttryckte sig nyligen på följande sätt ”we have become more hesitant to lend longer term” vilket i mer krassa ordalag betyder att man minskar innehavet av tioåriga amerikanska statsobligationer. Under det tredje kvartalet nettosålde dessutom Kina och Japan amerikanska statsobligationer (Nyhetsbyrån Direkt).

Sjunker efterfrågan på obligationer så måste obligationsutgivaren höja räntan för att attrahera. Just nu ligger räntan på den tioåriga amerikanska statsobligationen, som bestäms av marknaden och inte av Fed, på 4,5 procent. Den svenska och den tyska tioåringen ligger strax över 2,2 procent.

En bedömare uttrycker i Bloomberg News att den amerikanska tioåringen kan öka till 5 procent, ja kanske till 6 procent. Kombinera detta med att Fed efter veckans justering neråt av den korta räntan inte sänker ytterligare. Då får nog kanariefåglarna bråttom ut ur gruvan.

Den tillträdande presidentens aviserade politik pekar dessutom på ännu högre skuldsättning och därmed ökat behov av att sälja nya obligationer. Dock är osäkerheten kring den amerikanska politiken stor vilket bekräftas av det budgetförslag som bar Trumps signum blev nedröstat i kongressen i fredags. En liten men avgörande minoritet av republikaner röstade emot. Därmed kanske Trumps ställning trots allt inte är så stark. Fed-chefen beskrev situationen som att köra bil i tät timma.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

24-12-21 Nr 51

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

Magnus@thulin.se