Företaget är mycket lågt värderat vilket kan relateras till den allmänna negativa hållningen till friskolor. Vi tror att AcadeMedia kan dubblera sin kurs. Ledningen har redan visat att företaget erbjuder en utbildning med hög kvalitet, kanske rent av bättre än den allmänna skolan. Nu ser vi fram emot att marknaden förstår detta och vi har några förslag som ska kunna sätta fart på kursen.
AcadeMedia driver för-, grund- och gymnasieskolor i Sverige och är därmed en del av det svenska systemet med ”skolpeng”. I Sverige driver man även vuxenutbildning i form av arbetsmarknadsutbildning, yrkesskolor och yrkeshögskolor. Under de senaste åren har man expanderat utomlands och bedriver främst förskolor i Finland, Norge, Tyskland och Nederländerna. Låt oss studera nettoomsättningen och resultatet (miljoner kr) under det senaste verksamhetsåret (juli -23 – juni -24):
Netttoomsättning | EBIT | EBIT-marginal | |
Förskola inkl internationell verksamhet | 6 073 | 290 | 4,8 % |
Grundskola | 4 072 | 293 | 7,2 % |
Gymnasieskola | 5 482 | 451 | 8,9 % |
Vuxenutbildning | 1 705 | 161 | 9,4 % |
Totalt | 17 332 | 1 097 | 6,3 % |
Sedan bokslutet för 2023-24 har nu den senaste kvartalsrapporten (juli-sept -24) kommit. Vid kvartalets utgång uppgick antalet anställda till drygt 16 000 medarbetare och antalet elever till drygt 109 000. Det är svårt att läsa ut något från det aktuella kvartalet men nettoomsättningen uppgick till 3 842 miljoner kronor vilket var en ökning både organiskt och genom förvärv med 12 % jämfört med ett år tidigare.
AcadeMedia expanderar både organiskt och genom förvärv. I Tyskland möter företaget en ökande efterfrågan av förskola. Antalet förskoleelever i Tyskland ökade med 15 % i kvartalet jämfört med ett år tidigare och antalet enheter kommer inom kort att överskrida 100. I Sverige ökar vuxenutbildningen och efterfrågan på en nyutvecklad digitaliserad utbildningsform ökar kraftigt.
Flera företagsförvärv är säkert sannolika. Inte främst inom svensk skola eftersom man redan är störst med en marknadsandel på 50 procent på den svenska friskolemarknaden. Vuxenutbildningen, som har en god vinstmarginal, lockar nog mer. Lernia, som staten vid det laget bör vara rätt trötta på, gissar vi kan vara ett rätt lämpligt förvärvsobjekt.
Vi håller ej heller för osannolikt att AcadeMedia i vissa länder även kommer att satsa på renodlade privatskolor. Akademisk utbildning, som åtminstone i Sverige sannolikt har en förbättringspotential, tror vi också kan vara intressant.
Till förfång vid förvärv är dock AcadeMedias låga värdering, som vi återkommer till nedan. Möjligheten att vid uppköp av andra bolag betala med egna aktier är därmed begränsad. Med en premiumvärdering skulle bolaget kunna förvärva med egna aktier och därmed skapa så kallat multipelarbitrage.
Företaget har de finansiella musklerna som behövs för att kunna göra ett flertal förvärv. Belåningen i relation till EBITDA ligger på 0,9 och man har som målsättning att hålla sig under 3.
AcadeMedia ökar lönsamheten och för aktieägaren är vinsten per aktie särskilt intressant. Under de senaste fem verksamhetsåren har resultatet per aktie ökat från 4,09 till 6,06 kronor eller med ca 9 procent per år. Resultatet för det senaste kvartalet visar på en ökning för helåret som sannolikt kommer att överträffa 9 procent med råge.
Därmed kommer vi in på företagets låga värdering som med fredagens kurs uppgår till mediokra 10 gånger vinsten som ger hela företaget ett börsvärde uppgående till dryga 6 miljarder kronor. Vi har jämfört med amerikanska utbildningsföretag och med några svenska så kallade välfärdsföretag och vinstmultiplarna ligger i regel på drygt 20 gånger vinsten. AcadeMedia borde vid denna jämförelse har en potential att dubblera sin börskurs.
Anledningen till AcadeMedias låga värdering kan givetvis sökas i den politiska risken. Inte något annat företag i Sverige är så utskällt och så mobbat. Många, både till höger och vänster, är negativa till friskolor. Liberala DN är en megafon för onyanserade och osakliga uppfattningar om friskolor och den liberala skolministern ägnar sig åt ren mobbning av friskolorna. Mot detta är det svårt att värja sig.
Relevant är då att fråga sig vilken kvalitet AcadeMedia har på sin utbildning, främst den som exponeras för svensk skolpeng. Flera indikationer tyder på att AcadeMedia har minst lika hög kvalitet som den kommunala skolan.
Faktum är att eleverna från AcadeMedias grundskola har bättre betyg än eleverna från den kommunala skolan och i större utsträckning får gymnasiebehörighet. Detta utan betygsinflation eftersom AcadeMedias elevers betyg är återhållsamma jämfört med resultaten från de nationella proven.
Belackarna hävdar ju att friskolorna genom sin segregering har elever som har bättre förutsättningar att klara sin utbildning än andra. Ett observandum är att AcadeMedias elever har föräldrar som till 39 procent kommer från något annat land än Sverige. Samtliga föräldrar har också i mindre utsträckning akademisk utbildning.
AcadeMedia har svårt för att övertyga men förr eller senare vill vi tro att även massmedia kommer att ge en korrekt bild av företaget. Företaget skulle även kunna bli bättre på att kommunicera sina förtjänster och inte gräva ner informationen i omfattande kvalitetsrapporter.
För att komma vidare tror vi att företaget kan utmärka sig ytterligare och öka försprånget till den kommunala skolan. Visst gör man kraftfulla satsningar på bland annat matematik och på läsning men vi menar att man ska satsa ytterligare och därmed acceptera kostnadsökningar. Om resultatet blir en något sämre lönsamhet så blir aktieägarna kompenserade med en högre börskurs.
I våra kontakter har vi noterat att AcadeMedias lärare vad gäller identifikationen med företaget lämnar en del att önska. Man har utan framgång försökt med att erbjuda optioner. Här borde finnas andra vägar. Ett sätt skulle kunna vara att till jul varje år avsätta en slant till en pensionsfond som placerar i AcadeMedias aktier. Visst kommer det att kosta men 16 000 ambassadörer för företaget är värt en hel del.
Elevernas frånvaro i den svenska skolan uppvisar en förfärande bild. Trots skolplikt är elever i stor utsträckning frånvarande utan giltig anledning. Antalet hemmasittare i Sverige uppgår till över 17 000 elever (tv4.se). Praktiska gymnasieprogram kan uppvisa en frånvaro uppgående till 30 procent. Här skulle AcadeMedia kunna göra skillnad och hantera problemet bättre än den kommunala skolan.
Även solen kan ha fläckar och det vore välgörande om AcadeMedia slutade med att göra självmål och därmed dra på sig kritik. I Malmö tilldömdes man vite för att inte ha hanterat rapporteringen av frånvaron på yrkesprogrammet på ett korrekt sätt. I Södertälje har AcadeMedia begärt ersättning för att den kommunala skolan och inte de själva fått ökade kostnader. I samband med debatten om offentlighetsprincipen har AcadeMedia visat onödigt ointresse för att informera om sin verksamhet. Aktieägarna betackar sig för dylika självmål, som ju dessutom ger belackarna vatten på sin kvarn.
Sammantaget tror vi ändå att AcadeMedia i längden kan övertyga allmänheten och politikerna om att företagets friskolor utgör ett kvalitetshöjande inslag i den svenska skolan. Därmed borde AcadeMedia få den uppskattning man förtjänar och företagets börsvärde höjas rejält. Skulle detta inte gå vägen så föreslår vi att man tar ett steg till.
Nästa steg skulle då bli att man knoppar av den del av verksamheten som exponeras för svensk skolpeng och att man delar ut den avknoppade verksamheten till de nuvarande aktieägarna. Därmed skulle man få ett företag som värderades med hänsyn till den politiska risken och ett annat företag som blir föremål för en mer affärsmässig värdering. Den sammanlagda värderingen av de två bolagen skulle kanske kunna innebära en uppvärdering med 50 procent jämfört med dagens kurs.
För vår egen del har vi under året köpt två poster i AcadeMedia och vi tror därmed på en uppvärdering av bolaget och på en fortsatt positiv utveckling. I vanlig ordning vill vi påpeka att vi inte lämnar några som helst råd vad gäller köp eller försäljning av aktier.
Vill du läsa kommentarerna till förra veckans krönika om BioArctic? Klicka här.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
24-12-08 Nr 49
n-a@thulin.se
Det här är en intressant text. För min egen del borde Academia vara död som verksamhet efter att svansen visade sig styra verksamheten och inte t ex att skapa ett bra innehåll i sin ”produkt”.
Akelius affären visade svårigheterna med idén om börsnoterad verksamhet som bygger på offentlig finansiering.
Den liberala ledarsideredaktören
Mattias Karlsson har mkt stark argumention i Jakten på Skolan.
Vad jag fr a fäster mig vid är Anne-Marie Pålssons argumentation som visar varför det är en närmast hopplös idé med AB-formen/vinst och offentligt finansierad skolverksamhet.
Så jag tror ju själv på en stagnerande aktie-kurs i den här verksamheten av politiska skäl.
Hej Leif,
Tack för din respons. Vi gillar mothugg. Därmed måste vi vässa vår analys ytterligare. Svar kommer i nästa krönika.
Nils-Åke
Opinionen verkar ha svängt nedåt till stöd för friskolorna och även i regeringen har stödet mattats av vad man kan utläsa. Friskolan konkurrerar i realiteten med att sätta omotiverat höga betyg och börsnoterade koncerner får för starka ek incitament. ”Caesars hustru får inte misstänkas” är ett talesätt som kan brukas här. Ursprungstanken var att vitalisera innehåll och ge valfrihet. Så skedde under en initial period. Numera ser vi mest de negativa följderna av reformen. Kan dock tycka att friskolans vara eller icke vara inte är huvudfrågan för dagens skola. Tror dock inte på denna akties potential framgent.
Hej Bengt,
Se svar till Leif ovan. Vi svarar dessutom i den kommande krönikan.
Nils-Åke