Vi i Sverige ökar vår produktivitet lika mycket som USA medan övriga EU halkar efter. Vi är lite hemmablinda inför orsakerna och det behövs en Mario Draghi för att se hur det ligger till.
Under de senaste 20 åren har USA ökat sin produktivitet med 1,2 procent per år medan EU har legat på nivån 0,7 procent per år. I Sverige håller vi däremot jämn takt med USA. I sin rapport till EU, ”The Future of European Competiveness”, lyfter Draghi främst två orsaker: vår kapitalbildning och våra företags satsningar på forskning, utveckling och innovation.
I många länder i Europa betalas pensionerna nästan helt med löpande avgifter över den offentliga budgeten. I USA avsätter man i större utsträckning till pensionsfonder där pengarna växer till sig tills det är dags att betala ut till pensionärerna. Under tiden pengarna ligger i pensionsfonderna placeras de i olika tillgångar på finansmarknaden.
I Sverige finansierar vi också utbetalningarna av den allmänna pensionen med avgifter som betalas in varje år. Just nu är utbetalningarna lite större än inbetalningarna och underskottet hämtas från AP-fonderna. De dräneras dock inte eftersom avkastningen i AP-fonderna är betydligt större än underskottet i det allmänna pensions-systemet. Utöver den allmänna pensionen tillkommer sedan utbetalningar inte minst från fonderade pensionsmedel.
I EU utgör fonderade pensionsmedel 32 procent av BNP och i USA 142 procent. I Sverige uppgick 2022 det samlade fonderade pensionskapitalet inkluderande AP-fonderna, avsättningar till tjänstepensioner och premiepensioner samt inbetalda privata pensionsförsäkringar till 8 100 miljarder kronor eller 137 % av dåvarande BNP (Pensionsmyndigheten). I nuläget gissar vi att motsvarande siffra är kring 10 000 miljarder kronor och uppgår till ca 160 % av BNP och vi har då sannolikt passerat USA. En stor del av dessa pengar placeras i svenska företag, inte minst i uppstartbolag.
Draghi uppmärksammar även två andra fenomen i Sverige. 2,5 procent av arbetsinkomsten avsätts till premiepensioner och vi kan själva välja i vilka fonder dessa pengar ska placeras. Därtill har vi ISK, som ju i allra högsta grad förenklar ägandet och beskattningen av aktier och andra finansiella tillgångar och som i tider med börsuppgång är skattemässigt fördelaktigt.
Sammantaget har vi en kapitalbildning som man nog kan säga saknar motstycke inom EU. Draghi menar att detta förklarar det livfulla svenska entreprenörskapet som skapat fler än 500 IPO:er (Initial Public Offerings) i Sverige under de senaste tio åren. Det är fler än i Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Spanien tillsammans under samma period.
Det är inte så konstigt att antalet noterade bolag på uppstartslistorna Nasdaq First North Growth Market och Spotlight uppgår till fler än 700. Det är inte ovanligt att ett uppstartbolag börjar sin karriär på Spotlight och sedan går vidare till First North för att till slut hamna på Nasdaqs huvudlista. Det senare steget har tagits av fler än 120 bolag.
Till de noterade bolagen kommer alla onoterade bolag som supportas av en urstark riskapitalindustri (private equity). Svenska EQT är världens tredje största riskkapitalbolag som i sina fonder förvaltar tillgångar överstigande 1 000 miljarder kronor. Totalt äger svenska riskkapitalbolags fonder ca 1 200 bolag med fler än 260 000 anställda (Sveriges Riksbank). Svenska pensionsfonder investerar ofta i bolag som förvaltas av riskkapitalbolagen.
Vi diskuterade temat med Blåhammaren, en av våra trogna läsare och inspiratörer. Han uttryckte inte någon större förvåning och bekräftade att hans vänner i Tyskland och Italien inte äger några aktier överhuvudtaget. De placerar sina pengar i bostäder, inte bara i egna utan även i objekt som de hyr ut och han konstaterar att det kan väl inte vara särskilt produktivitetshöjande att byta bostäder med varandra.
Forskning, utveckling och innovation är en annan av huvudförklaringarna, enligt Draghi, till skillnaderna i produktivitet. 2022 satsade EU 2,24 procent på R&D medan USA satsade 3,5 procent. Även i detta avseende utmärkte sig Sverige som satsade drygt 3 %.
Draghi visar också på ett entydigt samband mellan satsningarna på forskning, utveckling och innovation å ena sidan och produktivitet å andra sidan. USA, men även Sverige, ligger i topp medan övriga EU hamnar på efterkälken. Satsningar på forskning, utveckling och innovation sätter således fart på produktiviteten.
Ett annat sätt att se på saken är att studera BNP per capita. Nedan finner du ett urval av länder (tusen us dollar/invånare 2023 enligt IMF):
| Schweiz | 106 |
| USA | 87 |
| Nederländerna | 70 |
| Danmark | 69 |
| Sverige | 57 |
| Tyskland | 56 |
| Storbritannien | 52 |
| Frankrike | 48 |
Vi får dock vara lite försiktiga med ovanstående siffror. Valutakurserna påverkar och det sägs ju att den svenska kronan är undervärderad. Justerar man siffrorna för köpkraft så avancerar vi på listan och bland annat Schweiz åker ner en bit, vilket kan illustreras av att en BigMac kostar 8 dollar i Schweiz men bara 5,60 dollar i Sverige (statista.com).
Sedan har vi i Sverige sannolikt tagit ut en större del av välståndet i form av kortare arbetstid än vad man gjort i USA. Något som drar ner våra siffror är också vår höga arbetslöshet. I andra riktningen verkar dock det faktum att en större del av befolkningen i Sverige arbetar jämfört med flera andra länder.
Hur vi än mäter så ligger vi rätt så bra till men vi skulle kunna prestera bättre. Eftersom vi utmärker oss i vissa avseenden föreslår vi satsningar ännu mer på det som vi är bra på dvs kapitalbildning och entreprenörskap.
Ett sätt att ytterligare öka kapitalbildningen är att stimulera pensionssparandet. Idag är det förmånligt för den som tjänar över brytpunkten att växla lön mot pensionsavsättning. Rimligt vore att möjliggöra även för den som tjänar mindre att pensionsspara genom att återinföra avdragsrätten för pensionsförsäkringar.
En helt överskuggande förbättring skulle vara om vi lyckades halvera vår arbetslöshet från 8 procent till den amerikanska nivån som ligger på 4 procent. Nyckeln tror vi heter utbildning. Vi vågar påstå att ju bättre utbildad arbetskraft vi har ju bättre produktivitet får vi och ju fler som jobbar desto högre blir BNP per capita.
Vi saknar undersköterskor, plåtslagare, elektriker, kockar, audionomer, ingenjörer, sjuksköterskor, läkare etc. Samtidigt visar skolan på att alltför många inte klarar av att nå tillfredställande studieresultat. Vi efterlyser en massiv satsning på utbildning på alla nivåer och tycker att det är hög tid att göra något åt saken.
Några saker som Draghi inte tar upp men som vi tror talat starkt till vår fördel är att vi har avskaffat arvs-, förmögenhets- och fastighetsskatten. Vi hör idag inte talas om några förmögna svenskar som flyttar utomlands av skatteskäl. I stället stannar de kvar och sannolikt placerar de sina pengar i större utsträckning inom landet och satsar inte minst på uppstartbolag.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
24-11-03 Nr 44
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se