Produktivitet 4

Vi frågar oss varför EU har halkat efter USA vad gäller produktivitetsutveckling?

Vi har ju tidigare konstaterat att USA:s produktivitetsökning har minskat från 2, 3 procent per år till 1,2 procent under de senaste tjugo åren. Samtidigt har EU:s produktivitetsökning tappat ännu mer och har sedan 2005 legat på 0,7 procent per år.

Denna utveckling förstärks av att arbetskraften har ökat mer i USA än i EU vilket har resulterat i att USA har dragit ifrån EU vad gäller total BNP. År 2000 var USA:s BNP 17 procent större än EU:s (exklusive  GB) och idag är USA:s BNP ca 30 procent större än EU:s.

Mario Draghi försöker i sin rapport till EU, ”The Future of European competiviness”, att förklara orsakerna till den här utvecklingen och kommer med ett antal mycket långtgående förslag. Vi har studerat valda delar av rapporten och vi är helt införstådda med analysen av bakgrunden och orsakerna men är mer tveksamma till förslagen.

Vi citerar Draghi: ”Europe largely missed out on the digital revolution led by internet and the productivity gains it brought.” Det är lätt att ansluta sig till denna hållning när man konstaterar att nästan allt nytänkande inom det digitala kommer från USA utom kanske med några undantag inte minst från Sverige. Det senare kan kanske förklara att vårt land beträffande produktivitet har kunnat hålla god takt med USA.

Av världens främsta tech-företag kommer, enligt Draghi, de flesta från USA och endast fyra av de 50 främsta från EU.

Amerikanska Apple, Microsoft, Alphabet, Amazon, Nvidia och Meta värderas var och en till över 1 000 miljarder dollar. Enbart Apple värderas till 3 500 miljarder dollar tätt följt av Microsoft och nykomlingen Nvidia. Och dessa värden har i stor utsträckning skapats sedan år 2000.

Inom EU har vi tillnärmelsevis inte alls haft en dylik utveckling. Det finns dock vissa guldkorn. Holländska ASML, som är en världsledande tillverkare av produktionsutrustning till halvledarindustrin, leder den europeiska tech-ligan med en värdering uppgående till 284 miljarder dollar. SAP, den tyske leverantören av affärssystem, ligger inte långt efter.

Vi själva kan stoltsera med Spotify som värderas till 76 miljarder dollar, som dock inte är noterade i Stockholm utan i New York. Vårt gamla Ericsson värderas till 25 miljarder dollar och räknas även det till ett av Europas främsta tech-företag.

I jämförelsen mellan EU och USA noterar Draghi också några högst betydande skillnader beträffande forskning och innovation. Han jämför de tre företag i USA respektive EU som satsade mest 2003 respektive 2022 på forskning och innovation:

Tyngdpunkten inom forskning och innovation har i USA flyttat sig från bilindustrin till den så kallade tech-industrin medan EU fortsätter att satsa stort på bilindustrin.            

Att enbart tala om tech-företag tycker vi dock är att begränsa sig. Inte minst inom läkemedel och biotech saknar Europa inte spännande exempel. Låt oss inte förglömma Novo Nordisk, den danske leverantören av läkemedel mot diabetes och nu även mot övervikt, som värderas till ca 400 miljarder dollar eller ungefär lika mycket som Danmarks BNP.

Därtill är Novo Nordisk världens andra högst värderade läkemedelsföretag efter amerikanska Eli Lilly och på sjätte till åttonde plats kommer schweiziska Roche och Novartis samt brittiska och en gång helsvenska AstraZeneca. Dock har ju inte några av dessa företag sin hemvist i EU.  I sammanhanget drar vi en lans för spännande uppkomlingar som svenska BioArctic, som har tagit fram världens första läkemedel mot tidig Alzheimers sjukdom och som vi har passat på att investera i.

Draghi menar också att Europa är överreglerat. Under de senaste fem åren har 3 500 lagar och 2 000 resolutioner antagits i den amerikanska kongressen medan EU under samma tid har antagit 13 000 lagar och förordningar (SvD 241005). En trubbig jämförelse men den talar inte till EU:s fördel.

Effekterna av regleringarna förstärks därtill av att EU består av 27 länder och varje land har sin uppsättning lagar och förordningar. Den europeiska fragmenteringen förstärks därtill av olika språk och lokala kulturer. Det finns exempel på att när europeiska företag vill skala upp sin affärsmodell så gör man det inte i Europa utan i USA där man får ett kraftigare, bredare och omedelbarare genomslag. Sannolikt kan man nog se Spotify, som valde att börsnotera sig i USA, som ett exempel på dylikt förhållningssätt.  

Sammantaget förbleknar dock EU i jämförelsen med USA. Draghi skräder inte orden utan talar om en existentiell utmaning och han föreslår ett helt batteri av åtgärder. Främst rekommenderar han massiva investeringar inom olika områden. Vi associerar till statlig eller EU-styrd industripolitik vilket vi känner oss något tveksamma inför. Historien tillsammans med dagsaktuella exempel avskräcker. Vi tänker hellre på helt andra åtgärder, inte minst entreprenörskapet som en stark drivkraft för utveckling. I Sverige har Draghi funnit några mycket intressanta fenomen i den riktningen. Vi återkommer.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

24-10-27 Nr 43

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

Magnus@thulin.se