Enfant terrible

Vi bör vara uppmärksamma på vad som händer i Frankrike den närmaste tiden. En bräcklig politisk situation kan skapa återverkningar på finansmarknaderna.

Nyligen har landet fått en ny regering som leds av Ms Barnier, en gammal politisk räv från La Droite Rébulicaine (konservativa). I regeringen ingår även Renaissance (Macrons parti), Groupe Démocrate (liberaler) och Groupe Horizons (”liberalkonservativa”). Totalt har regeringens partier 212 av nationalförsamlingens 577 mandat. Således en tydlig minoritetsregering.

Det största oppositionspartiet är Le Pens Rassemblement National (”högerpopulister”) som har 126 mandat. Därefter kommer France Insoumise (”vänsterpopulister” enligt vår mening) med 72 mandat, Socialistes (socialdemokrater) med 66 mandat, Écologiste med 38 mandat och Communistes med 17 mandat. Tillsammans bildar de den förenade västern med 193 mandat.

Många väntar med spänning på hur den nya regeringen ska få ihop ekonomin. För Ms Barnier blir detta en balansakt. Nödvändigt blir att söka stöd i oppositionen som har föreslagit stora utgiftsökningar. Bland annat har France Insoumise utlovat höjda minimilöner och sänkt pensionsålder och Le Pens parti vill också öka på utgifterna. Vi jämför med andra länder och rekapitulerat landets finansiella situation.

Nedan kan du utläsa den offentliga skulden det första kvartalet 2024 i några länder ställd i relation till respektive lands BNP:

Grekland       160 %

Italien            138 %

Frankrike       111 %

Spanien         109 %

Tyskland          63 %             

Sverige            31%

EU                   89 %

Grekland, Italien och Spanien har ju tidigare varit föremål för räddningsaktioner och håller nu förhoppningsvis på att återhämta sig. Frågan är om Frankrike är illa ute den här gången och kommer att behöva hållas under armarna av EU och ECB, den europeiska centralbanken. Om behov föreligger kan det nu bli betydligt svårare eftersom Tyskland också kämpar med stora ekonomiska bekymmer.

Frankrikes budgetunderskott ligger nu på över 6 % och den offentliga skulden på 111 % av BNP. I år har EU fastställt nya regler för de offentliga finanserna. Budgetunderskottet får inte vara högre än 3 % och den offentliga skulden inte högre än 60 %. Frankrike uppfyller varken den ena eller den andra regeln.

Vi gör oss inte några som helst illusioner om fransmännens förmåga att få ordning på sin ekonomi och processen kommer sannolikt att präglas av turbulens. Vi associerar till Liz Truss som skapade en förtroendekris för pundet och den brittiska ekonomin vilket gjorde att hon tvingades att avgå. Bank of England trädde in och räddade situationen genom att bland annat stödköpa brittiska obligationer.

Frankrike har ju inte någon egen valuta vilket sannolikt kommer att innebära att problemen kommer att hamna hos ECB. Först kommer nog dock Frankrike att få lida en del pin. Skådeplatsen kommer sannolikt att bli obligationsmarknaden. Vi börjar med lite repetition av grunderna i obligationskunskap.

Antag att en stat ger ut ett tioårigt obligationslån bestående av ett antal obligationer. Staten lånar på det sättet av den som köper obligationerna. Antag att obligationerna säljs till kursen 100 med en bunden ränta under tio år uppgående till 3 procent. Procentsatsen kan variera mellan olika länder beroende på respektive lands kreditvärdighet.

Efter en tid uppstår det en andrahandsmarknad och obligationerna köps och säljs nu på en börs. Antag vidare att det aktuella landet får en nedgradering av sin kreditvärdighet. Obligationsinnehavarna börjar tappa förtroende för det obligationsutgivande landets ekonomi och börjar sälja av sina obligationer.

Kursen på obligationerna sjunker till låt oss säga 90 och därmed får de obligationer som säljs på börsen en avkastning som uppgår till 3,3 procent för den nye ägaren.  Landet, som kanske behöver låna mer pengar, behöver nästa gång den ger ut ett obligationslån erbjuda en ränta uppgående till minst 3,3 procent.

Man brukar mäta ett lands finansiella attraktionskraft genom att mäta den så kallade spreaden. Man mäter skillnaden mellan det aktuella landets obligationsränta på tioåriga statsobligationer och räntan på motsvarande tyska obligationer. Just nu ligger den franska spreaden på 0,8 procent vilken innebär att den franska räntan ligger på ungefär 3 procent och den tyska på 2,2 procent.

Före det franska valet låg den franska spreaden på cirka 0,5 procent. Försämringen speglar osäkerheten om den franska ekonomin. Standard & Poor har redan nedgraderat landets kreditvärdighet och fler institut lär följa efter.

Vi kan nog räkna med att det blir turbulens kring den franska budgeten som kommer upp till behandling inom kort. Sannolikheten ökar då för att landets kreditvärdighet kommer att nedgraderas ytterligare. En logisk reaktion blir då att investerarna börjar att sälja av franska statsobligationer. Obligationskurserna faller och den faktiska räntan på landets statsobligationer går i taket och spreaden ökar.

Just nu ligger den franska spreaden strax under den italienska och grekiska och jämbördes med den spanska. Sverige är bland de bästa i klassen och har en obligationsränta på tioåriga statsobligationer som ligger strax under 2 %. Den svenska spreaden är således negativ. Bra om turbulensen sprider sig.

Vi är rädda för att de franska problemen kan utlösa en ny eurokris. Vid förra eurokrisen för dryga 10 år sedan toppade de italienska och spanska tioåriga obligationsräntorna på cirka 7 procent vilket innebar en spread uppgående till cirka 5 procent.

Lösningen på Frankrikes problem handlar om att minska de offentliga utgifterna och/eller öka inkomsterna. Vi får se om den nya regeringen lyckas övertyga nationalförsamlingen. Vi tvivlar.

I Svenska Akademins ordlista liknas ett enfant terrible med ett svart får och frågan är om inte Frankrike i finansiella sammanhang är ett sådant.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

24-10-06 Nr 40