Kanske överskott på el

Kanske överskott på el

Redan i sommar har vi haft ett överskott på el och det kanske blir bestående, åtminstone tidvis. De höga elpriserna för en tid sedan satte i gång kreativiteten och förändringarna. Vi pekar på några företeelser som främst ökar utbudet av el men som också påverkar vår förbrukning. Resultat: Låga elpriser, antagligen.

Det blir många siffror i den här krönikan så lått oss repetera måttenheterna:

1 TW = 1000 GW

1 GW= 1000 MW

1 MW = 1000 kW

1 kW = 1000 W

Ovanstående mått kan beskriva effekten eller enkelt uttryckt storleken på en produktionsanläggning. Vill man sedan beskriva produktionen över en tidsperiod så multiplicerar man ovanstående mått med antalet timmar. Exempelvis har en medelstor kärnkraftsreaktor en effekt eller produktionsförmåga uppgående till 1 GW. Anta att reaktorn producerar i 1 000 timmar. Då uppgår produktionen till 1000 GWh eller 1 TWh.

2023 producerade vi i Sverige 163 TWh el, importerade 7 TWh och exporterade 35 TWh. Produktionen plus importen minus exporten ger förbrukningen som således uppgick till 135 TWh.

Låt oss nu reflektera över ett axplock av förändringar som nyligen har inträtt eller som kommer att inträda både i den lilla såväl som i den stora världen och har mer eller mindre omfattande konsekvenser både på kort som lång sikt. Vi matas med prognoser om att elförbrukningen ska öka så mycket och att vi kommer att få brist på el. Men det kanske inte alls blir så. Summan av alla förändringar blir kanske ett rejält överskott och därmed låga priser. Nedan följer ett antal exempel som mer eller mindre kommer att påverka vår tillvaro:

  • Solenergin byggs ut kraftigt världen över. 2026 räknar Economist med att solenergin kommer att stå för lika mycket elproduktion som världens kärnkraft.
  • Investeringar i lagring av el i batterier går med en rasande fart. Förra året uppgick kapaciteten till 200 GW och beräknas i slutet av decenniet uppgå till 1 000 GW (Eco 240901). Jämför det med Forsmarks totala effekt som uppgår till drygt 3 GW. Jämförelsen haltar dock eftersom batterierna hela tiden måste laddas om medan kärnkraftverket bara tuffar på. Batterierna gör dock att sol- och vindenergi kan lagras till tider då den behövs. Tyvärr har vi inte någon uppgift på hur många GWh som dessa batterier kan lagra.
  • I Indien kan solenergi kombinerat med batterier redan konkurrera med kolkraft och inom fem år räknar man i USA med att samma upplägg kan konkurrera med gaseldade kraftverk (Eco 240901).
  • I sommar har det på eftermiddagarna på kontinenten producerats för mycket sol- och vindenergi vilken vi via vår kabel till Tyskland kunnat importera till priser som närmat sig noll. Ibland har priserna varit negativa och vi har fått betalt för att förbruka deras el.
  • Under hösten kommer Flamanville 3, Frankrikes 57:e kärnkraftsreaktor, att tas i bruk. 12 år försenad. Europas andra tryckvattenreaktor med effekt uppgående till 1,7 GW och som beräknas producera 13 TWh el eller motsvarande ca 10 % av Sveriges förbrukning. Kostnad: 13 miljarder euro eller drygt fyra gånger förkalkylen. (NyTeknik 240601). Indirekt kommer den säkert att påverka oss eftersom Frankrike är en stor exportör av el till Tyskland som ju via sin kabel till Sverige påverkar oss.
  • Europas första tryckvattenreaktor och tillika världens tredje största reaktor, Olkiluoto 3 i Finland, startades förra året. Effekten är på 1,6 GW. Förra året producerade den 10 TWh under knappt nio månader. På samma site finns redan två gamla reaktorer och den sammanlagda effekten på alla tre reaktorerna blir 3,4 GW som kan jämföras med Forsmarks 3 GW. Via kabeln mellan Finland och Sverige kan vi räkna med att utbudet av el mellan länderna därmed kommer att öka ytterligare.
  • Vi själva försöker trimma de kärnkraftverk vi har kvar och Forsmark genomför just nu en effekthöjning uppgående till 100 MW.
  • Vattenfall planerar att bygga ut vattenkraften i Sverige med 720 MW. Det handlar inte om att bygga nya dammar utan snarare om att byta ut gamla mindre effektiva turbiner.
  • Vattenfall planerar att bygga om Juktans kraftstation i Umeälven till ett pumpkraftverk. I Juktan kommer man när elpriserna är låga att pumpa vatten från en damm nedströms till en damm uppströms och sedan släppa på vattnet när elpriserna är högre.
  • Energilager typ Juktan finns redan på annat håll i världen, inte minst i Kina. I Schweiz har man nyligen tagit i drift ett gigantiskt pumpkraftverk som har en effekt uppgående till maximalt 900 MW och en lagringskapacitet uppgående till 20 GWh.
  • Det föreligger en stor potential i att byta ut gamla turbiner till mer effektiva. I Tierp byter exempelvis Fortum två gamla turbiner och ökar effekten från 42 till 48 MW. En ökning med 15 %. Applicera denna ökning på alla gamla rostiga turbiner världen över så blir effekthöjningen rätt märkbar.
  • I Trollhättan har Vattenfall tio aktiva och tre inaktiva turbiner som är mer än 100 år gamla och logiken säger väl att de snarast borde uppgraderas. I sammanhanget noterar en av våra läsare att på vintern står dammluckorna ofta öppna på grund av för högt vattenstånd i Vänern. Och många sköna MWh rusar ner i havet. Liknande förhållanden lär sannolikt råda vid flera andra kraftstationer.
  • Skellefteå Kraft planerar att bygga ut sina kraftstationer i Skellefteälven från 100 MW till 160 MW.  
  • Kraftringen, som är fyra skånska kommuners energibolag, bygger ut Örtoftaverket som producerar både värme och el. Verket kommer att tillföra 45 MW el.
  • Vindkraften kämpar med lönsamhetsproblem. Vi kommer sannolikt att få se ett antal konkurser framöver. Kreditgivarna får skriva av sina lån och vindsnurrorna får därmed betydligt lägre kostnader. Då försvinner motiven till att minska utbudet genom att stänga av snurrorna när det blåser för mycket. Resultat: priserna sjunker.
  • Antagligen kommer flera solparker att gå samma öde till mötes. Vi tror att det kortsiktigt kommer att ske en överetablering med konkurser som följd. Återigen får kreditgivarna ta smällen och därmed blir kostnaderna och priserna  betydligt lägre.
  • Några nya vindkraftverk till havs lär vi nog få vänta på i Sverige. Vattenfall la nyligen sina ambitioner på Krieger Flak på hyllan och när nu regeringen har bestämt att skattebetalarna inte ska betala anslutningarna så blir det svårt att få kalkylen att gå ihop. Men en annan regering är kanske beredd att subventionera vindkraften. Och i andra länder så subventionerar man anslutningarna och där lär det byggas fler vindkraftverk framöver.
  • Svenska kraftnät kommer den 29 oktober i år att införa något som man kallar flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod. I massmedia cirkulerar en del märkliga tolkningar av vad detta är för något. Grovt förenklat uppfattar vi att Svenska kraftnät med den här metoden ska mer exakt kunna avläsa hur mycket el man skickar ut i sina ledningar vilket man idag har en ganska bristfällig uppfattning om. För att systemet idag inte ska braka samman så skickar man för säkerhets skull inte ut så mycket el som man skulle kunna göra om man hade bättre kunskap.
  • Med den nya metoden kan man således öka överföringen i sina ledningar, sannolikt med ca 10 %. Därmed kan elområde1-3 exportera mera el till Norge och till elområde 4 dvs södra Sverige. Priserna kommer enligt Skellefteå Kraft att sjunka med 8 % i södra Sverige och stiga med 2-10 % i övriga landet.
  • När elpriserna var höga så visade vi att vi som enskilda individer kunde spara energi. Ytterligare en potential finns inom industrin som står för ungefär en tredjedel av landets totala elförbrukning. Hälften av industrins förbrukning kan härledas till en halv miljon elmotorer som i regel har många år på nacken. Två direktörer från ABB (DN 221207) uppskattar att om alla gamla motorer skulle bytas ut mot nya moderna så skulle vi kunna spara 4 TWh.

Till slut vill vi understryka att det är skillnad på MW och MW. Kärnkraften och vattenkraften producerar el med stor svängkraft som ger tryck i ledningarna. Det senare krävs för att elen ska nå ut till alla förbrukare och för att stabiliteten i systemet ska kunna upprätthållas. Vindkraften och solelen ger nästan inte någon svängkraft alls. Man bör även tänka på att även om energilager i form av batterier har en viss effekt så tar ju lagret slut efter en tid och måste fyllas på igen.

Ovanstående var enbart ett axplock av vad som händer på energiområdet, både i den lilla som i den stora världen och på kort och på lång sikt. Det är omöjligt att ha någon bestämd uppfattning om nettoeffekten men vi vågar nog påstå att utbudet av el kommer att öka och priserna att falla, åtminstone på kort sikt.

Sedan kan man ju fundera på om det behövs mer el. Energiföretagen bedömer att vi kommer att förbruka 330 TWh år 2045. Mer än en fördubbling jämfört med idag. Då ska man betänka att landets elförbrukning i stort inte har ökat på nästan 40 år. Svårigheterna med att göra prognoser kan illustreras med en statlig prognos 1967 som räknade med att förbrukningen år 2000 skulle landa på mellan 350 och 500 TWh. Och idag ligger vi på 135 TWh.

I sommar har vi njutit av mycket låga elpriser, ibland har de till och med varit negativa. Mot bakgrund av ovanstående tror vi att priserna kommer att sjunka ytterligare nästa sommar. Spännande blir att se vad som händer under den kommande vintern. Vinden blåser och solen skiner, om än lite mindre gynnsamt, även på vintern så vi tror att elpriserna blir lägre den kommande vintern än de var förra vintern, förutsatt att väderleksförhållandena är likartade.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

24-09-15 Nr 37

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

Magnus@thulin.se

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Missa inte söndagskrönikan

Nyhetsbrevet kommer en gång i veckan med länk till vår söndagskrönika. Marketz.se sprider inte dina kontaktuppgifter och de används endast i syfte att skicka vårt nyhetsbrev. Fyll i dina uppgifter nedan.