Carry trade

Carry trade

Vi har återkommande varnat för att finansiellt risktagande kan medföra finansiella olyckor. Carry trade är ett exempel på spekulationer som kan skapa stora vinster men också framkalla stora förluster. Vi studerar fenomenet lite mer ingående.

Den som ägnar sig åt carry trade lånar upp pengar i en valuta med låg låneränta och växlar de lånade pengarna till en valuta som ger högre ränta eller avkastning. Vinsten skapas av skillnaden mellan låneräntan och räntan eller avkastningen på de förvärvade tillgångarna. Skulle upplåningsvalutan devalveras och/eller tillgångsvalutan stiga i värde så kan vinsterna bli mycket stora.

Den som ägnar sig åt dylik spekulation tar dock flera typer av risker. Låneräntan, om den är rörlig, kan gå upp. Upplåningsvalutan kan stiga i värde. Avkastningen på de förvärvade tillgångarna kan sjunka. Tillgångsvalutan kan devalveras.

Under flera år har spekulanter lånat upp yen och kanske betalat 0,1 % i låneränta. De upplånade pengarna har sedan växlats till dollar och amerikanska statsobligationer har inhandlats. Avkastningen på obligationerna kan ha varit 4 %. Vi har fått en så kallad carry trade och många har på detta sätt tagit hem ganska beskedliga vinster på skillnaderna i räntor.

I takt med att vinsterna trillat in så har aptiten ökat. Volymerna har blivit större. Samtidigt har yenen devalverats. För fem år sedan fick man 105 yen för en dollar och för drygt en månad sedan fick man 160 yen för en dollar.

Den som för fem år sedan således lånade 105 miljoner yen och växlade dessa till 1 miljon dollar fick för en månad sedan 160 miljoner yen för dessa dollar när lånet skulle betalas tillbaka. Det blev en synnerligen lysande affär eftersom spekulanten gjorde en vinst uppgående till 55 miljoner yen på satsade 105 miljoner yen. Därtill kommer vinsten på den ursprungliga spekulationen avseende ränteskillnaden.

Många lockades till denna guldkalv och hävstängerna i form att lånefinansiering blev bara större och större. Ännu saftigare vinster skapades genom att i stället för amerikanska statsobligationer köpa exempelvis aktier i halvledarföretag som till exempel Nvidia. Många kunde drabbas av yrsel för mindre.

För att ytterligare snabba på och förenkla uppläggen skapade villiga konsulter och mäklare olika typer av derivatinstrument som koncentrerade sig på förändringarna i spekulationen. Uppläggen blev komplicerade och avancerade matematiska upplägg konstruerades för att balansera riskerna.

Det förekommer olika uppgifter om hur stor denna carry trade var när den som var som mest omfattande. Uppgifter förekommer om att de totala volymerna uppgick till mellan 500 miljarder dollar och flera tusen miljarder dollar. Som jämförelse kan nämnas att USA:s BNP uppgick till drygt 27 000 miljarder dollar 2023.

I juli i år hände dock något som fick dramatiska konsekvenser. Bank of Japan höjde sin styrränta till 0,25 %. Det var tillräckligt för att yenen skulle stärkas ordentligt. För en månad sedan fick man betala160 yen för en dollar men nu räcker det med 148 yen.

Detta var tillräckligt för att vissa carry trade affärer skulle bli tveksamma. Stora lån i yen hade tagits upp och man hade lämnat de förvärvade dollartillgångarna som pant. Tillgångarna sjönk nu i värde när de värderades i yen. Långivarna hörde av sig och ville förstärka sin pantsättning.

Många låntagare fick panik och blev tvungna att sälja andra tillgångar som exempelvis aktier, obligationer eller guld. Sådan var bakgrunden till de omfattande kursfallen på världens börser kring månadsskiftet juli/augusti. Under loppet av tre dagar föll den amerikanska börsen med 6 % och den svenska med nästan 8 %.

I skrivandets stund så har många carry trade affärer avvecklats men det är inte allmänt känt hur mycket som återstår. I det fall japanerna höjer räntan igen eller någon geopolitisk störning uppenbarar sig så kommer säkert fler dylika affärer att avvecklas.

Inte heller den här finansiella turbulensen fick börserna mer än i tillfällig gungning och optimismen förefaller vara tillbaka igen. Frågan är vad som kommer näst? Många tror att Bank of Japan kommer att höja räntan en gång till och då kan det bli da capo.

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

24-08-18 Nr 33

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

Magnus@thulin.se

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Missa inte söndagskrönikan

Nyhetsbrevet kommer en gång i veckan med länk till vår söndagskrönika. Marketz.se sprider inte dina kontaktuppgifter och de används endast i syfte att skicka vårt nyhetsbrev. Fyll i dina uppgifter nedan.