Efter de senaste tio dagarnas börsfall och i viss mån återhämtning frågar vi oss om vi har passerat vändpunkten på börsen och att det nu bär utför. Vi har länge trott att nedgången är nära förestående och frågan är om vi nu får rätt. Det är inte så lätt att se vad som händer i stunden och först i efterhand får man en klarare bild av händelseförloppet. Vi jämför med historien.
I en tidigare krönika under 2023, När kommer börsnedgången?, försökte vi se hur det gick under den så kallade IT-kraschen och Lehmankraschen. Vi konstaterade då att upprepade räntesänkningar föregick de två stora börsnedgångarna.
I slutet av 90-talet höjde Fed sina räntor och de kulminerade i början av år 2000 på nivån 6,5 %. Ungefär samtidigt briserade IT-kraschen och Fed började sänka räntan som fram till 2003 sjönk till 1 %. Samtidigt föll det breda aktieindexet S&P 500 med -50 % under loppet av två år. I Sverige föll den svenska börsen med -70 % under 2,5 år. Fallet i Sverige blev ungefär detsamma som i USA om du exkluderar Ericsson, som föll som en sten, från det svenska jämförelseindexet.
Åren gick och börsen återhämtade sig rejält och Fed höjde återigen sina räntor som kulminerade på nivå 5,25 % under år 2007. Många ifrågasatte börsuppgången och Fed började samma år med att sänka räntan som när Lehmankraschen hade briserat under hösten 2008 hamnade på nivån 0,25 %. Samtidigt föll S&P 500 under ca 1,5 år fram till år 2009 med -50 %. Vi såg en liknande utveckling i Sverige.
De två nedgångarna 2000-2003 och 2007-2009 uppvisade ett mönster som var snarlikt. Fed genomförde ett antal räntesänkningar och börserna började falla. Under respektive nedgångsfas pekade pilarna inte neråt hela tiden utan nedgången bestod av ett antal på varandra följande cykler av nedgång och uppgång. Sammantagen blev det dock en betydande nedgång.
Nedgångsfasen 2007-2009 bestod av sex nedgångar och sju uppgångar. Varje dal var lägre än närmast föregående dal och varje topp var lägre än närmast föregående topp. Efter totalt 1,5 år var nedgångsfasen avslutad. Nedgången 2000-2003 var snarlik men lite mer utdragen.
Sedan botten 2009 har nu S&P 500 under 15 år stigit med nästan 600 %. Utvecklingen har varit utan motstycke. Om historien upprepar sig så har vi nu nått en vändpunkt och framöver kommer det att gå utför. Fed sänkte inte räntan vid sitt senaste möte men indikerade att man kommer att börja sänka vid nästa möte i september. Därmed skulle det vara bäddat för börsnedgång. Det är dock svårt att i stunden bedöma om nedgången är början på en utförslöpa som först kommer att sluta när kurserna gått ner med 50 %.
Man läser ofta att olika bedömare menar att räntesänkningar stimulerar börsen och så kan det vara inledningsvis. Historien visar dock att en serie av räntesänkningar har utlöst omfattande börsfall. Man får då tolka räntesänkningarna som tecken på en inledande lågkonjunktur som kommer att reducera vinsterna i börsbolagen.
I anglosaxisk finanspress diskuteras ofta om en lågkonjunktur är under uppsegling och om det kommer en mjuk- eller hårdlandning. Fed siktar in sig på en mjuklandning. Historien visar dock att mjuklandningar är ovanliga. Sannolikt destabiliserar i stället centralbankerna ekonomin. De båda höjer och sänker för sent. Varje ränteförändring dröjer ca 18 månader innan den får effekt. Ett reglertekniskt problem som centralbankerna har svårt för att hantera och risken är stor att man bara spär på redan påbörjade upp- och nedgångar.
Konjunkturbilden i USA är något splittrad. Inköpschefsindex avseende tillverkning för juli pekade på en avmattning vilket många tolkade som utlösande för börsnedgången. Samtidigt ökade inte antalet nya jobb i takt med förväntningarna. Några dagar senare kom inköpschefsindex avseende tjänster för juli och pekade snarare på tillväxt vilket sannolikt bidrog till återhämtningen på börserna.
Konsumtionsorienterade företag som till exempel McDonald´s, Pizza Hut, Airbnb, Starbucks, Disney och Procter & Gamble har mött en vikande efterfrågan. Ganska oroväckande med tanke på att konsumtionen i USA utgör två tredjedelar av landets hela ekonomin. Även halvledarindustrin får känna av motvinden. Intel sparkar 15 % av sina drygt 100 000 anställda och Nvidias kurs har backat 20 % under sommaren.
Samtidigt har dock exempelvis Meta, Apple och Caterpillar kommit med positiva rapporter vilket visar på en fortsatt stark ekonomi. I slutet av veckan som gick rapporterades dessutom om indikationer om en robust arbetsmarknad i form av lägre antal ansökningar om arbetslöshetsunderstöd än beräknat.
Bilden är således splittrad vilket inte är ovanligt. Högst sannolikt är dock att Fed sänker räntan i september och då har man anledning att befara fortsatta fall på världens börser.
Därtill har vi risken för finansiella olyckor. Trots ett antal dylika har dock börsen visat sig vara klart stryktålig. Kollapserna i Credit Suisse, Silicon Valley Bank och Signature Bank har inte fått börsen på knä.
Men fler olyckor är sannolikt på väg. Den senaste veckan har vi hört om betydande spekulation i form av ”carry trade in yen”. Där har vi nog inte sett slutet och vår ambition är att återkomma på temat.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
Vill du läsa kommentarerna till förra veckans krönika? Klicka här.
24-08-11 Nr 32
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se