I skuggorna döljer sig de värsta riskerna. Erfarenheten från tidigare finanskriser har lärt oss att reglera de traditionella bankerna. De stora risktagarna har därmed flyttat sig in i skugglandet där de kan spekulera i framtida vinster och säkra att andra tar förlusterna. Och centralbanker, finansinspektioner och andra reglerare ligger återigen steget efter. Vi avslutar också dagens krönika med en kommentar av kursfallet i BioArctic.
Vi konstaterade i förra krönikan att den globala upplåningen har ökat med 50 % under de senaste tio åren och uppgår nu till drygt 300 % av den globala BNP:n.
Vi konstaterade också att de traditionella bankerna efter Lehmankrisen nu är så reglerade att de sannolikt inte kommer att utlösa en ny finanskris. Undantaget är dock de mindre amerikanska bankerna, som är mindre reglerade och som i stor utsträckning har lånat ut till den krisande fastighetssektorn. Redan har Fed räddat tre banker och fler lär nog stå på tur.
I Sverige bedömer vi att våra banker är så välkonsoliderade att de kommer att kunna stå emot kraftiga störningar på de finansiella marknaderna. De har relativt stora kapitalbuffertar men samtidigt är deras soliditet inte imponerande så osvuret är bäst.
Var hittar vi då de stora riskerna? Svaret är att du hittar dem hos de så kallade skuggbankerna. Banker som gärna, mot hög ränta, lånar ut till riskprojekt som de traditionella bankerna på grund av regleringarna inte kan finansiera.
Skuggbanker är företag, fonder och andra aktörer som lånar ut pengar utan att ha tillstånd att bedriva bank (oktroj) och som inte är utsatta för de regleringar som de traditionella bankerna är utsatta för. Penningmarknadsfonder, hedgefonder, aktivistfonder, pensionsfonder, kreditfonder, förmögenhetsförvaltare, fastighetsfonder, private equity fonder och försäkringsbolag är exempel på skuggbanker. Dessa finansierar sig i stor utsträckning med det globala pensionskapitalet och med kapital från större investerare. Insättare i traditionell mening får de inte ha. AP-fonderna, Alecta, AMF, Skandia Liv, EQT och olika räntefonder är exempel på svenska aktörer som agerar som skuggbanker.
Även skuggbanker, främst pensionsfonder och försäkringsbolag, är utsatta för regleringar. Det har dock inte hindrat till exempel Alecta och AMF att äventyra pensionärernas pengar i olika riskprojekt.
Skuggbankernas globala utlåning har ökat från 10 000 miljarder dollar 2002 till nästan 40 000 miljarder dollar 2022. Som jämförelse kan nämnas att världens totala BNP uppgår till drygt 100 000 miljarder dollar. (FT 24-07-10).
Vilka är det då som lånar av skuggbankerna?
Det kan vara stater som säljer sina statsobligationer till skuggbankerna. Amerikanska, tyska och svenska statsobligationer uppfattas som nästintill säkra men sämre blir det med franska, italienska och för att inte tala om argentinska. De senare finner också sina köpare eftersom räntan är mycket hög.
Välkonsoliderade företag som till exempel AB Volvo och Atlas Copco återfinns också bland skuggbankernas låntagare. Dessa företag ger ut stora obligationslån eftersom de är mer kostnadseffektiva än lån från traditionella banker.
En tredje kategori av låntagare är företag med låg kreditvärdighet som inte får några lån från traditionella banker. De ger ut så kallade ”high yield bonds” eller mer vanvördigt ”junk bonds” som också finner sina köpare eftersom de erbjuder hög ränta som kompensation för den högre risken. Storleken på denna marknad uppgår till 1 400 miljarder dollar (nasdaq.com). Marknaden har ökat beroende på att ett antal ”fallen angels” har ökat dvs ett antal företag har fått sin kreditvärdering reducerad från ”investment grad” till ”junk”.
Vår slutsats är att skuggbankerna rymmer ett flertal hotfulla risker. Samtidigt är det svårt att se vilka som sitter med Svarte Petter. Det är inte osannolikt att företag med nya kapitalhungriga affärsidéer tar de största riskerna. Vi tänker exempelvis på batteritillverkning eller andra spektakulära projekt. Ofta är det dock så att faran lurar där man minst anar och vi kan utgå ifrån att den siste bedragaren inte skakar galler ännu.
Sedan 2019 har vi förutsett en kommande börsnedgång och vi har hittills haft fel. Uppgången har nu pågått i 15 år, en längre uppgång än någonsin, och med tiden ökar sannolikheten att vi får rätt. Den utlösande faktorn kan bli att någon skuggbank kommer på obestånd.
Det otäcka är att de olika skuggbankerna har lånat ut till varandra och de stora traditionella bankerna har också lånat ut till skuggbankerna. Faller en så är risken stor att då faller många andra. Kombinera detta med en traditionell konjunkturnedgång så blir det inte kul.
Sensmoral: Det gäller att inte själv sitta med Svarte Petter. Så lite aktier och andra risktillgångar som möjligt. I stället är det obelånade bostäder, räntefonder innehållande svenska eller tyska statsobligationer och traditionellt bankkonto som gäller. Cash is King!
Bakslag för BioArctic
Vi som är aktieägare i BioArctic fick ett beskt besked i veckan. Deras läkemedel Leqembi, världens första läkemedel mot tidig Alzheimers, blev inte godkänt av EU:s läkemedelsmyndighet EMA, European Medicines Agency. Trots att läkemedlet redan är godkänt i USA, Japan, Kina, Sydkorea, Hong Kong och Israel.
Motiveringen var att fördelarna (reducerade kognitiva störningar) inte övervägde nackdelarna (risk för hjärnsvullnad). En liknande motivering fördröjde även Eli Lillys konkurrerande läkemedel, Donanemab, som dock efter omprövning blev godkänt av FDA, Food and Drug Association, i USA. Till slut bedömde FDA att fördelarna övervägde riskerna trots att risken för hjärnsvullnad lär vara större än för Leqembi.
Börsens reaktion blev brutal. BioArctics kurs föll med 34 % i fredags. Dock visade bolagets styrelseordförande att han tror på bolaget och ökade på sitt innehav med 9 000 aktier till snittkursen 155 vilket var 10 kronor högre än slutkursen. Ett föredöme för styrelseledamöter i andra bolag som tror på de bolag de är verksamma i.
För några månaderna sedan talade vi med en initierad person som menar att EMA initialt är mer restriktiva med sina godkännanden än vad FDA är, men ger ofta efter omprövning sitt godkännande. Myndigheten lär i två fall av fem vid omprövning godkänna de läkemedel man tidigare inte har godkänt (FT 24-07-26). BioArctic kommer väl nu att begära omprövning men ett besked lär dröja minst fyra månader.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
Vill du läsa kommentarerna till förra veckans krönika så kan du klick här.
24-07-28 Nr 30
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se
Hej Nils-Åke o Magnus Thulin!
Mycket bra beskrivning av det ekonomiska läget.
En enkel fråga vem f-n skall man tro på och så har vi AI som förvirra uppfattningar och förståelse ännu mera. Jag behöver inte skriva mera och blir en mera frågande var man skall tro på eller rätta sig efter.
Med hälsningar
Nils-Gunnar Skoglund
Bäste Nils-Gunnar,
Om historien upprepar sig, vilken den brukar göra i ekonomiska och finansiella sammanhang, så står vi inför en betydande nedgång av de flesta tillgångsvärden. Sannolikt värre än IT-krisen då börsen gick ner 70 %. AI tror vi mycket på men som någon sa: ny teknologi tenderar att överskattas på kort sikt men underskattas på lång sikt. Jämför med internet i början av 90-talet och läget idag. Slutsats: Inte någon kan se in i framtiden men bäst att gardera sig och minska sitt risktagande.
Nils-Åke
BRA svar om AI. Nytt om framtiden skapar oro, men utvecklingen kommer.
Vad gäller ”Svarte Petter” återkommer jag till svenska kronan. Är den inte redan där?
Susanne Berger
Ja, den svenska kronan är ett stort bekymmer. Den låga kursen gör att omvandlingstrycket minskar och vi blir fast i föråldrade strukturer. I den mån sitter vi redan med Svarte Petter.
Nils-Åke