BankID dominerar ju helt marknaden för e-legitimation så en uppstickare som Freja eID kan väl inte ha någon chans. Så tänkte vi när vi först läste om bolaget. Men ack så fel vi antagligen hade. Nu tror vi att Freja kan bli något verkligt stort.
I avvaktan på en sannolik börsnedgång funderar vi på vilka bolag vi ska kunna köpa in oss i när börsen har nått botten. I ett antal tidigare krönikor har vi analyserat tio bolag som vi utnämnt till våra favoriter och vi har även analyserat sju andra bolag som vi kallar våra rookies och målsättningen är att vi även ska komma upp i tio rookies. Den åttonde rookien blir Freja; ett bolag som är riktigt spännande och som sannolikt har stor potential.
Freja erbjuder idag e-legitimation. Bolaget startade med att försörja bankerna med lösningar för dos-hantering. Detta segment som idag kallas Fulfilment generar fortfarande intäkter och ger god lönsamhet men utgör inte någon potential i framtiden. I vår analys lämnar vi detta segment åt sidan och koncentrerar oss helt på det som bolaget kallar eID. Dock konstaterar vi att kundkontrakten inom Fulfilment är fleråriga och idag levererar man ut en miljon dosor till användare i 72 länder.
Olika typer av elektroniska ID
Vi delar upp eID i privat- och tjänstelegitimation. Privatlegitimation kan man jämföra med BankID och du identifierar dig som privatperson. Tjänstelegitimation använder man för att identifiera sig i en viss tjänsteroll t ex som skolrektor, socialarbetare eller journalist.
Freja har idag funnit sin marknad i Sverige men har klart internationella ambitioner. Vi börjar med situationen i Sverige för att sedan studera deras ambitioner utomlands.
Många har inte svenskt BankID därför att de inte är kunder i en svensk bank. Vi tänker på t ex asylsökanden, utländska gästarbetare, utländska studenter, utländska styrelseledamöter i svenska bolag, utlänningar med sommarbostäder i Sverige, svenska pensionärer bosatta på spanska sydkusten, tjänstemän i multinationella företag som har kontakter med svenska myndigheter etc. Svenska företag, myndigheter och andra organisationer har samtidigt kostsamma mer eller mindre manuella rutiner för att upprätthålla kontakten med dessa personer.
Tjänstelegitimation
Vi förstår nu att det finns en nisch för eID från Freja. Med hjälp av en mobilapp kan du skapa en e-legitimation genom att identifiera dig med ditt pass. För den som inte har ett svenskt pass kan medborgare i 53 länder ansluta sig till Freja på ett liknande sätt. Idag har fler än en miljon användare eID från Freja.
Freja erbjuder, som den kreative uppstickare man är, även innovativa tilläggstjänster som BankID inte erbjuder. Exempelvis kan man välja kontrasignering eller att inte knyta sina bankkonton till sin eID. Själva tycker vi att det skulle kännas mer säkert att använda Freja när man e-legitimerar sig i icke-bankärenden och att enbart använda BankID när man gör bankärenden.
Tjänstelegitimation är ett växande segment som dessutom förefaller ha god lönsamhet. Medarbetare i till exempel kommuner måste i olika sammanhang identifiera sig och med hjälp av Frejas eID slipper man att använda sin egen privata BankID.
Vem är Freja eID´s kund?
Frejas kunder är idag svenska myndigheter, företag och andra organisationer som kräver e-legitimation. Under 2023 ökade antalet kunder med 64 % och uppgick till 355 vid årsskiftet. Det första kvartalet i år har antalet kunder ökat ytterligare och uppgår nu 383. Med kunderna har man i regel fleråriga abonnemangsavtal.
Den årliga genomsnittliga intäkten för befintliga abonnemangskunder (ARR=Annual Recurring Revenue) uppgår nu till cirka 59 000 per kund vilket är en ökning med ca 20 % jämfört med för ett år sedan. Totala ARR i slutet av det första kvartalet i år uppgår till cirka 23 miljoner kronor vilket är en uppgång från cirka 14 miljoner kronor för ett år sedan. Faktureringen för eID släpar av naturliga skäl efter och uppgick det första kvartalet i år till 5,7 miljoner kronor jämfört med 3,5 miljoner kronor för ett år sedan.
Frejas lönsamhet
Företaget är ännu inte lönsamt men räknar med att nå lönsamhet enbart på den svenska marknaden. I Sverige räknar man med att det finns 7 000 myndigheter, företag och andra organisationer som kräver e-legitimation och antalet ökar hela tiden. Bland sina kunder kan man räkna t ex Skatteverket, Postnord, Pensionsmyndigheten, Polisen, Journalistförbundet, flera universitet, ett 60-tal kommuner, 1177, KPMG, Stadium, ATG, Kjell & Co etc.
Även om vi tror att Freja kan nå en god lönsamhet i Sverige så hägrar en större potential på den internationella marknaden. Sverige och Norden ligger i förfronten var gäller e-legitimation vilket illustreras av det faktum att för tre års sedan genomfördes fem miljarder e-legitimeringar i Sverige årligen medan motsvarande siffra i Tyskland enbart var två miljoner. Inom EU har man förstått behovet och ett antal initiativ har tagits beträffande införande av en gemensam e-legitimation. I detta sammanhang ser Freja mycket stora möjligheter.
Eventuella partners
Företaget har bestämt sig för att söka samarbeten med ett antal olika presumtiva partners som ska kunna implementera Frejas lösning medan Freja själva står för plattformen. Dialoger förs med ett antal tänkbara kunder. VD andas optimism och tolkar vi honom rätt så kommer sannolikt en pilotlösning i något land att presenteras under året. Eftersom mjukvaran redan är utvecklad räknar man med att kostnaden för expansionen kommer att bli begränsad.
Man frågar sig givetvis varför inte någon av de stora aktörerna typ Google eller Apple har börjat marknadsföra en e-legitimation. Svaret kan ligga i att de inte har Frejas erfarenheter av vad marknaden efterfrågar och ej heller förståelse för de regulatoriska svårigheterna. En tanke som då ligger nära till hands är att Freja skulle kunna vara en intressant uppköpskandidat.
Ekonomi och nyckeltal
Frejas ekonomi utgör ett bekymmer. 2023 uppgick omsättningen till 36 miljoner kronor och resultatet till
-32 miljoner kronor. Det löpande kassaflödet uppgick till drygt -8 miljoner kronor vilket innebär att en stor del av förlusten består av ej kassapåverkande av- och nedskrivningar. Kanske kan man med framgångarna i Sverige hoppas på att kassaflödet blir positivt under innevarande år. Tolkar vi VD rätt så uppnår man lönsamhet under hösten.
Företaget tog in ca 20 miljoner kronor i en nyemission förra året. Likvida medel uppgick till drygt 5 miljoner kronor vid årsskiftet och därtill har man en kreditlina som kan generera ytterligare 13 miljoner kronor i krediter som knyts till nya kundkontrakt. Därmed är finansieringen sannolikt ordnad för det här året. På sikt bedömer vi dock att bolaget behöver tillföras ytterligare kapital. I det sammanhanget konstaterar vi med tillfredsställelse att bakom en av huvudägarna döljer sig en kapitalstark småländsk serieentreprenör.
Freja har liksom många andra liknande bolag haft det tufft på börsen. De senaste tre åren har kursen gått ner med mer än 80 %. Företagets värdering uppgår med fredagens kurs på 6,88 till 156 miljoner kronor men om man lyckas med sina ambitioner så är uppsidan betydande.
I en kommande nyemission kan man räkna med en betydande utspädning vilket gör att vi inte just nu är beredda att placera några pengar i Freja. Dock blir företaget en av våra rookies som vi sätter under observation och med spänning avvaktar vi företagets framtida framgångar.
Denna analys grundar sig på Frejas senaste bokslutsrapport, en nyckeltalsrapport som presenterades i fredags, två publika intervjuer med VD och på information på företagets websida. Vi har även varit i kontakt med bolagets IR-ansvarige och vi räknar med att det sakliga innehållet därmed i huvudsak är verifierat. Bedömningarna står vi givetvis själva för.
I vanlig ordning vill vi betona att vi inte lämnar några som helst rekommendationer beträffande köp eller försäljning av aktier. Däremot talar vi om vilka affärer vi själva gör.
Våra innehav
Vi har ju sedan 2019 trott att vi står inför en kraftig börsnedgång och vi har fortfarande den uppfattningen. Därmed är vår börsportfölj högst begränsad men vi kan lockas att investera i bolag som sannolikt inte påverkas negativt av en allmän börsnedgång. På så sätt kan vi motivera våra innehav i Essity och Invisio.
Vi har ju tidigare även uppmärksammat BioArctic och nu kommer det rapporter om försäljnings-framgångar i USA för Leqembi, deras läkemedel mot Alzheimers. I fredags valde vi därmed att köpa på oss en aktiepost i BioArcitic. Kommer försäljningsframgångarna att bekräftas och fortsätta så bedömer vi att det finns en betydande uppsida i bolaget. Dock är risken inte negligerbar och vi har tidigare varnat för eventuella fördröjningar av godkännandet av Leqembi inom EU.
Noterat i veckan
Råvarupriserna rusar och pressar därmed på inflationen uppåt. Ett index som följer prisutvecklingen på sex råvaror (koppar, zink, bly, aluminium, tenn och nickel) har stigit med 8 % hittills i år. Tenn har stigit med ca 30 % och koppar med ca 10% (FT 240411). Orsakerna anses vara en stark konjunktur i USA, ökande aktivitet i Kina, begränsningar i utbudet samt tilltagande spekulation i ännu högre priser.
Lägg därtill att oljan har stigit nästan 20 % i år och inflationen eldas på ytterligare. Däremot är priserna på stål, järnmalm och trävaror mer volatila och anger inte någon tydlig riktning.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
Vi fick flera intressanta kommentarer på vår förra krönika. Tryck här för att läsa dem.
24-04-14 Nr 15
n-a@thulin.se