Många funderar på hur det ska gå med inflationen och med räntorna och inte minst hur börsen kommer att utveckla sig. Vad som händer i USA och även i Kina kommer att påverka oss. Därtill skapar vi problem på egen hand. Den svenska kronkursen gör stor skada och hotar att reducera oss till en andra klassens välfärdsnation.
Situationen i USA förefaller just nu att stå och väga. Vi tolkade FED-chefens tal häromsistens som hökaktigt men marknaderna blev inte avskräckta. Börsen är fortfarande på gott humör. Många tror att FED inte kommer att höja räntan mer och att man istället laddar för att börja sänka nästa år.
I finanspressen stöter man ofta på uttrycket ”higher for longer”. Den starka amerikanska arbetsmarknaden talar starkt för högre räntor och långsiktiga variabler så som det stora statliga upplåningsbehovet gör sannolikt att räntorna kommer att förbli höga under en längre tid.
Enbart i det tredje kvartalet i år räknar det amerikanska finansdepartementet med att ge ut statsobligationer till ett värde av 1 000 miljarder dollar (FT 23-08-18) vilket motsvarar ca 4 % av landets BNP. Därmed ökar utbudet av obligationer på marknaden. När utbudet ökar så sjunker obligationskurserna och eftersom räntesatserna är fasta så blir de faktiska räntorna motsvarande högre.
Under pandemin köpte FED, liksom de flesta andra centralbanker, upp betydande mängder statsobligationer och även andra finansiella instrument främst bostadsobligationer. Man ägnade sig åt s.k. kvantitativ lättnad och gödslade därmed marknaden med pengar. Nu har man gått över till kvantitativ åtstramning vilket gör att man säljer av det man tidigare har köpt och dränerar därmed marknaden på pengar. För närvarande säljer man statsobligationer för ca 100 miljarder dollar i månaden. Utbudet av obligationer ökar ytterligare vilket trycker upp räntorna en bit till.
Andra långsiktiga trender håller därtill räntorna uppe. Minskad globalisering minskar lågprisimporten. En relativ minskning av arbetskrafterna håller lönerna uppe. Kraftigt ökade investeringar i miljöåtgärder kräver stora mängder kapital.
Vår gissning blir således att ”higher for longer” kommer att gälla för USA. Samma krafter verkar i Europa och inte minst i Sverige och här hemma har vi därtill bundit ris för egen rygg.
Media har börjat uppmärksamma den svaga svenska kronan. Analysen begränsar sig dock till att konstatera att importvarorna blir dyrare och att det blir dyrare att semestra utomlands. En djupare analys visar att den svaga kronkursen i grunden varaktigt och djupt skadar vår ekonomi. På grund av att våra exportvaror blir billigare utomlands så binds svenska resurser upp i verksamheter som inte hade varit lönsamma vid en högre valutakurs. Istället för att konkurrera med innovativa produkter konkurrerar vi nu alltmer med låga tillverkningskostnader.
Många proffsbedömare är oförstående till varför den svenska kronan är så svag. Vi konstaterar dock att den svenska styrräntan ligger på 3,75 % och den amerikanska på 5,5 % och för oss är det uppenbart att detta åtminstone är en del av förklaringen. Vi frågar proffsbedömaren varför man ska placera sina pengar i en liten valuta med låg ränta, som dessutom är marinerad i en devalveringskultur, istället för i den dominerande globala reservvalutan som därtill ger betydligt högre ränta?
Sannolikt kommer Sveriges Riksbank som ett led i kronförsvaret att höja sin styrränta med först 25 punkter och sedan 25 punkter till i höst. Om man inte sedan höjer en gång till på det nya året så kommer man sannolikt att ligga kvar på den högre nivån en bra tid till. Således gäller nog ”higher for longer” även i Sverige.
Finansiella olyckor kan kullkasta alla bedömningar om framtiden. Just nu är vi oroliga för utvecklingen i Kina. I förra krönikan konstaterade vi att flera kinesiska fastighetsutvecklingsbolag är på fallrepet. I veckan läste vi att de kinesiska skuggbankerna blir starkt ifrågasatta (Eco 23-08-28). Investerare, stora som små, har placerat ca 21 000 miljarder yan (ca 17 % av Kinas BNP) motsvarande ca 3 000 miljarder dollar i olika spartruster som i sin tur har placerat pengarna i olika finansiella instrument, ofta kopplade till fastighetssektorn. Flera av dessa truster är nu också på fallrepet. Det är svårt att ha någon uppfattning om de globala återverkningarna men man kan nog utgå från att även amerikanska investerare har fingrarna i syltburken.
Noterat i veckan
Några intressanta detaljer om amerikanska bostadslån. Vi var i kontakt med Hans Edlund, en av våra läsare som bor i Los Angeles. Han berättar att när amerikanen köper en bostad tar hen ofta upp ett hypotekslån som löper och amorteras på 30 år. Räntan ligger just nu på 7,18 % (Källa: Freddie Mac) men i gengäld har man en option att skriva om lånet till en lägre ränta om räntenivån sjunker.
Den höga räntenivån just nu gör att försäljningen av bostäder i USA avstannar eftersom få vill teckna lån till den rådande räntenivån. Samtidigt som presumtiva säljare med gamla lån vill behålla sina lägre räntor och bjuder inte ut sina bostäder. Resultatet blir stiltje på bostadsmarknaden.
Det händer stora saker i småländska Älghult. I veckan deltog vi i invigningen av Sveriges och sannolikt även Europas första anläggning för tankning av vätgas som framställs med grön el från ett lokalt vindkraftverk. Förra året berättade vi i två krönikor om projektet. Se Vätgasfabriken i Småland och Vätgas och tunga transporter. Tekniken är i sin linda men tre småländska entreprenörer med åkeriägaren Thorbjörn Bennesved i ledningen är våra svenska frontaktörer.
Om du inte redan gör det så kan du börja prenumerera på vårt nyhetsbrev här.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
Observera att om du lämnar en kommentar för första gången kan det dröja någon dag innan den blir publicerad.
23-09-03 Nr 36
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se
Man tar sig för pannan, hotellbokning i Köpenhamn till kurs 1.62 kr. Hur har danskarna lyckats försvara sin valuta med koppling till euron? Verkar vara smartare än vi svenskar.
Vätgas intressant men att bygga en infrastruktur här för tankning verkar nästan vara oövervinnerligt.
För den småländske entreprenören är inget oövervinnerligt. Gasen säljs idag till industrin och förhoppningsvis i växande utsträckning lokalt vid tankstället. Jag gissar att Toyota får en extra säljargument i Älghult för sina vätgasbilar. Och sedan tror vi att den nyinvigda anläggningen är en prototyp eller ett embryo för något ännu större.
Ja, den svenska kronan är ett sorgligt kapitel. Riksbanken borde snarast höja styrräntan till minst 4,5 % för att därmed göra kronan mer attraktiv.
Nils-Åke
Just nu har vår regering beslutat inte höja indexeringen av brytpunkten. Jag var förvånad att man höjde den så mkt förra hösten men antog/antar det är inflationen som ger denna effekt. Samtidigt som avtalsrörelsen blev återhållsam för att inte göda inflationen. Hade varit kul att höra er resonera om inflation och denna indexering. I min egen tumme-pekfinger analys så får väldigt breda grupper mer pengar att spendera när de slipper statlig inkomstskatt. Toppen på de flesta sätt förutom att det rimligen gör oss rejält benägna att acceptera prishöjningar så därför ökar en hel del priser. Gör regeringen rätt tycker ni? Finns det andra saker en regering enligt er borde fundera på? Dessutom kan det tilläggas att det var ju en evig olycka att vi fortsatte ha en egen liten valuta. Lyssnade på Sven Hagströmer i mitt program för två år sen och han menade ju att hans motstånd mot Euro var ett misstag givet Riksbankens agerande 2017 ->
Vi aktar oss för att göra partipolitiska ställningstaganden och avstår från att explicit uttala oss om indexeringen. I stort menar vi dock att skatten på arbete borde minska och istället öka på konsumtion eftersom vi idag ur miljösynpunkt överkonsumerar. Vi anser också att ränteavdragen bör avskaffas och då kan man sänka skatten på arbete ännu mera. Skatter och inflation är svårt att ha någon uppfattning om dock är vi övertygande om att slopade ränteavdrag skulle minska efterfrågan på bostäder och därmed sänka priserna och även sänka belåningen i samhället. Det senare skulle minska penningmängden och därmed även inflationen.
Och nu till valutan. Sannolikt bör vi gå med i euron men först när vi har fått upp kursen. Ett sätt är att höja räntan rejält. En liten valuta kan dock också vara framgångsrik. Se på schweizerfrancen.