Vi har fått mycket feedback på våra inspel om energi, både som kommentarer på slutet av våra krönikor och mer off the record. Helt klart är att vi med gemensamma krafter kan göra skillnad utan att egentligen avstå från något. Det handlar om ett mer sparsamt beteende och i mikrokosmos händer det saker som kan förebåda stora förändringar.
Vi som enskilda individer kan generera energi med solceller och värmepumpar men därutöver handlar det om att förändra vårt beteende vad gäller vår energianvändning. Vi kan reducera förbrukningen och vi kan förskjuta förbrukningen till timmar med lågbelastning.
Låt oss börja med att studera vilken sammanlagd effekt, under en ganska normal januaridag, som vår elförbrukning kräver av produktionsanläggningarna. Elförbrukningen varierar under dygnet och effekten behöver vara ca 20 000 MW under högbelastning (morgon, dag och tidig kväll) och 17 000 MW under lågbelastning (sen kväll, natt och tidig morgon). Förbrukningen under lågbelastning är således enbart 15 % lägre och detta skapar ändå stora skillnader i elpriset om man jämför natt med dag. (Källa: Svenska kraftnät)
I det fall vi får ogynnsamma förhållanden (mycket låg temperatur och alltför stark vind) så blir naturligtvis effektnivåerna högre (Karlshamnsverket och andra liknande anläggningar drar igång) men den relativa differensen mellan hög- och lågbelastning blir nog inte så mycket annorlunda.
Våra vänner i Ystad har en hög förbrukning av hushållsström, 1000 kWh per månad. Normalförbrukningen för en familj ligger väl på max 300 kWh per månad. Helt plötsligt kom de dock på att tre elradiatorer på andra våningen lackade värme. Trots anslutning till fjärrvärme hade de således direktverkande el i några utrymmen. När de stängde av elradiatorerna sjönk förbrukningen med hälften och nu installerar de vattenburen värme även på andra våningen. Återbetalningstiden blir mindre än två år.
En annan läsare, som har varit chef för AB Svensk Värmemätning, uppmärksammade vårt förslag om individuell mätning i flerbostadshus av förbrukning av värme och tappvarmvatten. Vår övertygelse var att förbrukningen blir lägre om den är individuell istället för om den är kollektiv. Vår läsare berättade att redan på 70-talet förelåg det ett förslag med denna innebörd i riksdagen men som av rättviseskäl blev nedröstat. De gamla behövde ju mer värme och barnfamiljerna mer varmvatten än andra. I Tyskland är individuell värmemätning vanligt förekommande och man hör inte några protester. Vår hypotes är att värmekostnaden skulle kunna bli 30 % lägre vid individuell mätning. Därmed skulle värmekraftverken, som ofta försörjer flerbostadshus med värme, i motsvarande mån kunna generera el. Om de kan dra ner värmeproduktionen kan de i motsvarande mån producera mera el.
Skatten på el är ju föremål för återkommande uppmärksamhet. En tredje läsare har uppmärksammat oss på en företeelse som har passerat under radarn. Vi i södra Sverige betalar 39,20 öre + moms i elskatt. Samtliga kommuner i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland samt ett antal kommuner i övriga Norrland har en skatterabatt som uppgår till 9,60 öre. Intressant. Man kan undra varför.
När vi ändå är en inne på priser så har vi ju konstaterat att vi blir påverkade av genereringskostnaderna i Tyskland och det har inneburit att vi under det gångna året tidvis har haft extrema elpriser främst i södra Sverige. Många har samtidigt haft synpunkter på att vi exporterar alldeles för mycket el till Tyskland.
Faktum är att när vi är riktigt duktiga på att exportera till Tyskland då går ledningarna för högtryck och prispåverkan från Tyskland upphör. När ledningarna är upptagna så kan tyska köpare nämligen inte vara med och bjuda på el från Sverige. Nu är det krafter igång för att bygga ut ledningarna och protektionisten är naturligtvis emot sådana tilltag. Då vill vi hävda vår marknadsliberala hållning att alla på sikt tjänar på att vi låter varor och tjänster strömma fritt över gränserna. Högre priser i något elområde skapar ett omvandlingstryck vilket gör att efterfrågan minskar och produktionen ökar och så sjunker priserna. Och när det är svinkallt och stiltje i Skåne så kan vi importera el från Tyskland och då driver vi sannolikt upp priserna där.
Vi avslutar med en solskenshistoria från Rommelåsen. Lina driver en hästgård och hennes elförbrukning uppgick 2019 till 31 000 kWh. Hon investerade då 240 000 kr i en solcellsanläggning. Anläggningen producerar nu 18 000 kWh och av dessa förbrukar hon själv 8 000 kWh och säljer 10 000 kWh. 2022 tjänade hon 42 000 kr genom att reducera sina köp av el och genom att sälja el. Köpen av el har hon reducerat från 31 000 kWh 2019 till 21 000 kWh 2022. Kassaflödet är lysande och hennes kostnad för el är idag nästan lika med noll. Grattis!
Noterat i veckan
Vi har i våra tidigare krönikor spekulerat i att vi kommer att få solceller med betydligt bättre verkningsgrad. Det visar sig att tekniken nu är utvecklad vid ett universitet i Australien och den är framtagen av den forskningsingenjör som tog fram den ursprungliga solcellen. Verkningsgraden ska nu kunna uppgå till 40 %. Detta kan vi jämföra med Betans solceller på Öland som har en verkningsgrad som uppgår till 20 %. Vad som nu återstår innan den nya solcellen kommer ut på marknaden är framtagningen av en effektiv produktionsprocess. Så vi tror att Betan får sina befintliga celler återbetalda innan han kan köpa de nya.(FT 23-02-07).
Riksbanken höjde styrräntan med 0,5 % till 3 % och aviserade ytterligare en höjning. Vi såg presskonferensen med den nye riksbankschefen och hela tillställningen utstrålade budskapet att man kommer fortsätta höja tills man är övertygad om att inflationen är besegrad. Själva tror vi ju att styrräntan kommer att nå 4,5 %. Vi har varit i kontakt med en erfaren bankman som jobbade som räntehandlare på 80-talet. Vi citerar honom ”.. er gissning på dryga 4 % är hökaktig men inte helt orealistisk”.
Vi har tidigare uppmärksammat Credit Suisse och deras dåliga affärer. I veckan kom bokslutsrapporten för 2022. Förlusten uppgick till motsvarande 82 miljarder kr. De kanske får ta hjälp av schweiziska staten liksom den andra storbanken i Schweiz, Union Bank of Switzerland, fick göra 2008. Vi trodde att de var bra på bankaffärer i klockriket men tydligen inte. Vi undrar var någon annanstans i världen det finns banker med motsvarande dåliga affärer. Vi distanserar oss från att vara pessimister men vill varna för risker som man kan stöta på därute.
Om du inte redan gör det så kan du börja prenumerera på vårt nyhetsbrev här.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
Observera att om du lämnar en kommentar för första gången kan det dröja någon dag innan den blir publicerad.
Vill du läsa förra veckans kommentarer? Klicka här.
23-02-12 Nr 7
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se