De som har investerat i solceller har med dagens elpriser gjort en lysande affär. Det har även de gjort som investerat i värmepumpar. Några var tidigt ute och nu kommer det många efterföljare. Vi har tidigare berättat om Betans solceller på Öland och nu tar vi del av hans efterkalkyl och tar också del av Christer Nilssons dramatiska elbesparingar.
År 2020 investerade Betan i solenergi i sitt hus på Öland. Hans boyta är 95 kvm plus uppvärmd friggebod. Husets uppvärmning sker med hjälp av en luft/vatten värmepump plus en luft/luft värmepump som kan växla om till kyla på sommaren.
Betan la 47 kvm solpanel på sina tak och anslöt panelerna till husets elsystem och till en laddstolpe för bil. Effekten på solpanelerna blev 9 kW. Solpanelerna generar el som han själv använder och när han har överskott så säljer han el till sin ordinarie elleverantör. Under året har Betan också köpt en elbil som han tankar med el från sin nya anläggning. Elbilen har han dock bara haft några månader så efterkalkylen innehåller därmed inte fullt ut användningen av den.
Återbetalningstid
År 2020 investerade Betan 129 000 i sin solenergianläggning. Han räknade då med en återbetalningstid på 14 år men motiverade sin insats med minskad miljöpåverkan. När vi berättade om hans investering förra året, Betan och solen, hade elpriserna börjat stiga och vi kom fram till en återbetalningstid på 11 år.
Under året som gått har solpanelerna genererat 10 450 kWh. Under tider då solpanelerna inte har generat någon el har han köpt 7 397 kWh från sin elleverantör. Under tider då solpanelerna har genererat mer el än han har förbrukat så har han sålt 8 362 kWh till sin elleverantör. Således har han förbrukat 9 485 kWh. Betan har därmed själv gjort en signifikant miljö/klimat-insats som manar till efterföljd.
Under förra året har Betan sålt el för 16 596 kr och köpt el för 15 824. Slutnotan hamnade på 772 kr! Hade han drivit sitt hus utan solceller hade han fått betala nästan 20 000 kr. Återbetalningstiden blir därmed knappt 7 år. För den som vill studera detaljerna så hittar du dem på Betans solcellsanläggning. Kalkylen kommer sannolikt att bli ännu bättre när han har kört med sin elbil ett helt år. Vi får återkomma om detta om ett år.
Bengt Wellermark, en av våra trogna läsare, har frågat hur kalkylen ser ut när elpriserna sjunker som vi förutspådde i förra krönikan. Visst, med lägre elpriser blir kalkylen sämre men då kan Betan ännu mer känna sig glad över sin miljöinsats och han är nog beredd att betala en slant för att i ett nödläge kunna generera sin egen el.
Tips: Varje söndag kommer en ny söndagskrönika, börja prenumerera på vårt nyhetsbrev här.
Betan kan dock gradera upp sig med ett batteri. Många har hittills avstått från denna möjlighet eftersom ett batteri är ganska dyrbart. Batteriet kan man dock ganska snabbt få återbetalt dels genom att använda dess lagringsfunktion och dels genom att ansluta det till s.k. frekvensreglering. Kopplar han dessutom elbilen och dess batteri till sitt lokala elsystem så kan han kanske helt kompensera för en nedgång i elpriserna. Vi återkommer till detta framöver.
Verkningsgraden på solpaneler
Vi tror också att verkningsgraden på solpaneler kommer att bli större. Man räknar med att ca 1 000 watt träffar en kvadratmeter solpanel. Betans solpanel har en verkningsgrad uppgående till ca 200 watt. Många tror att den tekniska utvecklingen kommer att öka verkningsgraden till 400 watt. Så det föreligger hopp om solcellerna även vid betydligt lägre elpriser.
Och nu till Christer Nilsson i Växjö, en av våra återkommande inspiratörer, som även han gör en stor insats i den energiomställning som pågår. Som den entreprenör han är så anpassar han sig snabbt till nya förutsättningar.
Christer har ett stort hus med pool vid Toftasjöns strand. För några år sedan värmde han upp huset med bl a direktverkande el och en luft/luft värmepump. Totalt förbrukade han 34 000 kWh. Det hade blivit ganska svettigt om han inte hade vidtagit några åtgärder. Kanske en elräkning på 70 000 kr under 2022.
Under förra året installerade han vattenburen värme och en bergvärmepump. Därefter låg han på en förbrukning på 12 000 kWh i årstakt. I vintras installerade han solceller och räknar nu liksom Betan med att komma ned i en årlig driftskostnad som närmar sig noll. Batteri blir nästa steg i hans omställning Därtill planerar han att köpa en elbil som han dessutom kan koppla på husets energisystem.
Christer har även ganska påtagliga prepperböjelser. Han litar inte på att hans elleverantör kommer att kunna leverera el i alla lägen. Därför har han investerat i ett dieseldrivet elkraftverk. Det kostar 22 000 kr och har en effekt som uppgår till 5 kW. Har han bara tillräckligt med diesel hemma så kommer han att kunna generera sin egen el. När dieseln tar slut så är vår förhoppning att han har en braskamin och en välfylld vedbod.
Självförsörjande på el
Betan och Christer är alltså netto självförsörjande vad gäller el. Antag att vi skalar upp deras åtgärder till nationell nivå. Då blir effekterna mycket uppseendeväckande. Samtliga hushålls sammanlagda besparingar bli sannolikt ännu större än 30 %.
Inflation och räntor är ju ett kärt tema för oss. Inflationen håller på att bedarra men sjunker den tillräckligt mycket? Klart är dock att räntorna kommer att stiga. I den kommande veckan kommer FED med sin räntehöjning och kort därefter ECB och Sveriges Riksbank. Frågan är om alla kommer att höja med 0,5 % eller kanske någon kommer att nöja sig med 0,25 %. Klart är nog också att som en konsekvens kommer boräntorna att fortsätta uppåt. I nästa vecka återkommer vi på detta tema.
Om du inte redan gör det så kan du börja prenumerera på vårt nyhetsbrev här.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
Observera att om du lämnar en kommentar för första gången kan det dröja någon dag innan den blir publicerad.
Vill du läsa förra veckans kommentarer? Klicka här.
23-01-29 Nr 5
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se
Sitter och funderar lite på det Bengt Wellermark tog upp – avkastningen. Hur ska man se på den. En liten liknelse…
För ett år sedan blev jag en prepper.. Köpte på mig massor av saker. Ved, gasol och utrustning till gasol. Stearinljus, konserver och massor med annat bra att ha.
Investerade nog minst 25.000 SEK på detta. Allt ligger i mitt garage.
Idag tror jag samma saker kostar 40.000 SEK. Då har jag alltså tjänat 15.000 SEK på ett år. Kan detta betraktas som avkastning? Veden använder jag till viss del men övrigt bara ligger .
Betan investerade 129.000 SEK 2020. Jag fick betala 195.000 SEK hösten 2022.
Betan tjänade därmed 66.000 SEK på knappt två år. Är det avkastning?
Betan sålde också el för 16.596 SEK 2022. Blir en avkastning på cirka 13%.
Om Betan inte hade gjort denna investering 2020 utan istället haft kvar pengarna på banken. Vilken avkastning hade han då fått? År 2020 och 2021 betalade i princip ingen bank ut någon ränta. Alltså 0 SEK. I år får man 2% ränta.
Värdet på kronan har dessutom försämrats med minst 10% så Betan kan inte åka lika långt på sina resor, som tidigare.
Å andra sidan kunde han ju investerat pengar på några aktier eller fonder, fast hur mycket hade han då förlorat.
Tycker Betan tog ett lysande beslut. Dessutom fortsätter ju trenden positivt för Betan ( och nu även för mig ). Investeringen blir dyrare och dyrare, avkastningen troligen högre och högre. För den avkastningen kan både Betan och jag resa långt.
Nu är jag långrandig men jag blir lite filosofisk. Om man har egna pengar, är det inte bra att investera dom i saker som minskar framtida omkostnader. Enligt tesen….Du vet vad du har, men du vet inte vad du får!
Christer
Du är helt rätt på det. I en inflationsekonomi gäller det att spendera pengarna snabbt på sådant som ger god eller åtminstone säker avkastning. Under 20-talets hyperinflation i Tyskland hade konstgallerierna högkonjunktur och en del tavlor som då såldes kan idag köpas för hundratals miljoner dollar. Och Hitler tyckte att tavlorna var entartete. Vi får nöja oss med sollceller, värmepumpar och batterier.
Nils-Åke
Hej,
ja det finns flera skäl till att satsa på vara självförsörjande om man har den möjligheten, inte enbart ekonomiska sådana. En ytterligare aspekt att väga in är att vi som har fjärrvärme också måste tänka på den omständigheten att denna lösning förutsätter god kundtrogenhet. Utglesning är inte så bra för fjärrvärme, varken ur miljö- eller kostnadssynvinkel.
Om du menar att värmepumpen skulle vara en besvärande konkurrent till fjärrvärmen så tycker jag att det är bra. Fjärrvärmeleverantörerna tycks överutnyttja sin monopolställning. Monopol är en styggelse och marknadsförespråkare som jag är så menar jag att privata monopol bör brytas upp eller övergå i offentlig ägo. Därtill har fjärrvärmen både sin för- och nackdelar. Fjärrvärmeverken eldas ofta med biobränslen och/eller sopor som i allra högsta grad är koldioxidframkallande. Att biobränslet också är en klimatbehov omnämns sällan.
Biobränslets miljövänlighet är svår att bedöma då man beräknar det värdet teoretiskt under hela livscykeln och råvaran kan variera ur miljövänlighet. Utsläppen ”i röret” är vad jag förstår inte särskilt bra och skadlig påverkan fördelas ut över livscykelns period av årtionden. Har vi den tiden? Hur ser formeln ut för beräkning? EU har väl svårt att acceptera resonemanget med bio.