För tio år sedan låg elpriset på 37 öre per kWh i södra Sverige och i december 2022 på 280 öre per kWh.
Om alla positiva faktorer inträffar, som vi beskriver nedan, så kommer kanske priserna att återvända till de priser som gällde för tio år sedan. Hittills i januari är priserna hittills betydligt lägre än vad de var i december och det kanske redan är ett tecken på vad som kommer. Lösningen heter besparing, omställning, investering och kreativitet.
Låt oss börja med att gratulera tre av våra trogna läsare; Susanne i Nacka, Lina i Everlöv och Betan på Öland. Alla tre var så förutseende att de investerade i solceller redan innan elpriserna gick upp. De kan nu minska sina köp av el och dessutom leverera el tillbaka till sin elleverantör. Deras elräkningar är nu högst modesta och återbetalningen av investeringen tar med dagens elpriser inte många år.
Batterier som möjliggör lagring
Vi kan gissa att nästa steg för solcellsinvesterarna blir att investera i batterier som möjliggör lagring av el till de timmar då solen inte skiner. Den riktiga jackpotten blir när de ansluter sina batterier till elnätet för att därmed möjliggöra ytterligare elförsäljning till nätet vid just de tillfällen som nätet sviktar (frekvenshandel när nätet avviker från 50 Hz). För detta får de betalt och batterierna kan bli avbetalda på kanske ett år för att därefter bli riktiga pengamaskiner.
Totalt genererade Sverige 2021 el uppgående till 166 TWh fördelat på olika kraftslag enligt nedan:
Under 2021 förbrukade vi i Sverige 140 TWh samtidigt som vi exporterade 34 TWh och importerade 8 TWh. Netto exporterade vi såldes 26 kWh år 2021. Vi slog exportrekord 2022 då nettoexporten uppgick till 33 TWh. Därmed blev vi Europas största elexportör förra året. (Källa: energinyheter.se).
Elpriser när vi exporterar
Man hör ofta röster som ifrågasätter våra höga elpriser när vi exporterar så mycket. Dessa protester tolkar vi som klart protektionistiska. I sann frihandelsanda har vi bestämt oss för att var en part på en fri europeisk elmarknad och vi är övertygade om att detta kommer att gynna alla på sikt. Vissa kan förlora på kort sikt men höga priser sätter ingång anpassningar.
Marknadskrafterna skapar ett omvandlingstryck och anpassningar gör ofta ont. Ett problem som marknaden försöker få ordning på är att produktionen av el i södra Sverige är alldeles för låg. Priserna stiger vilket innebär att produktionen ökar och förbrukningen minskar.
En påtaglig fördel med det europeiska samarbetet är att vi kan importera el när vi själva har det som kallast. Exportintäkterna är ej heller fy skam. Alternativet hade i värsta fall varit nedstängning eller extremt höga priser under de kallaste vinterdagarna.
Hur ska vi då komma tillbaka till låga elpriser?
Vi kommer en bit på vägen genom att spara. Mycket pekar på att hushållen har sparat ca 20 % av sin förbrukning under 2022 jämfört med ett år tidigare (SR 22-10-19). Vi tror att potentialen är ännu större. Senior ligger 30 % lägre än ett år tidigare.
Raka rör mellan förbrukning och elräkning stimulerar spararen. Om det är någon annan som betalar, ett kollektiv, ett företag, en kommun eller en stat, så blir besparingen sannolikt mycket mindre. Den totala förbrukningen i hela landet dvs. inte enbart hushållen minskade förra året med ca 7 %. (svk.se). Vi kan dock räkna med många innovativa lösningar för att individualisera betalningen.
Många bor i flerbostadshus och vi tror att uppvärmningskostnaden kan minska med 30 % om man mäter förbrukningen individuellt och man får betala för vad man själv förbrukar. Tekniska lösningar föreligger och lagstiftning är på gång (boverket.se). Tekniken bygger på att man installerar en fjärravläsningsbar mätare på varje radiator och på varje rör som förser med tappvärmevatten. I det fall vi drastiskt kan skära ner kostnaderna för uppvärmning så kan värmekraftverken i större utsträckning ställa om och istället för värme generera el.
Vi blir förvånade över hur kommuner, företag och andra slösar med el. Offentliga byggnader och kyrkor är fasadbelysta. Parker är upplysta dagtid. Fastighetsägare har utomhuslampor tända under dagens ljusa timmar. Exemplen kan bli många fler. Här föreligger det en betydande potential.
Kärnkraftverken i fokus
Låt oss nu gå över till investeringar i utbyggd generering och i effektivisering av förbrukningen. Här finns många exempel, både i det stora och i det lilla.
Kärnkraftverken världen över har hamnat i fokus. Flera av anläggningarna är gamla och kräver mycket underhåll. Tyvärr står flera reaktorer stilla för underhåll och reparation. Med de högre elpriserna minskar elleverantörernas inkomster mycket kraftigt vid stillestånd. Vi kan därmed förutse mycket större uppmärksamhet och större förbyggande insatser för att hålla reaktorerna igång.
En reaktor i Oskarshamn är nu i drift igen efter ett uppehåll. Sannolikt har detta signifikant påverkat priserna neråt under januari. En reaktor i Ringhals kommer sannolikt igång igen i februari. Den totala effekten på dessa reaktorer är ca 2,6 GW. Den totala effekten i landet varierar men uppgår i skrivandets stund till 22 GW.
Frankrike har 56 reaktorer men i november var bara 30 i drift (SVT 22-11-29). Tidigare var Frankrike en stor exportör av el bl a till Tyskland. När exporten gick ner blev tyskarna tvungna att elda med den då mycket dyra gasen och med den smutsiga brunkolen i sina kraftverk. Frankrikes kärnkraftverk genererade enbart 279 TWh under 2022 vilket var 82 TWh lägre än året innan. Resultatet blev att priserna for i taket, även i Sverige. I veckan som gick var däremot 45 reaktorer i drift i Frankrike (Fig 22-01-17).
Finland testar nu sin nybyggda reaktor som har en effekt som uppgår till 1,6 GW. Man räknar med reguljär produktion fr.o.m. mars i år. (svenska.yle.fi 22-12-27). Därefter kommer sannolikt importen av el från Sverige att väsentligen minska.
Vattenkraft och pumpkraft
Vattenkraften visar också på spännande saker. I ett vattenkraftverk dämmer du upp vatten i en stor damm och när du behöver el så låter du vattnet falla ner i en turbin och kraftverket generar el. Vattnet fortsätter sedan sin väg mot havet. I ett s.k. pumpkraftverk dämmer du upp vattnet en gång till i en damm nedströms. Då det är låg efterfrågan på el, vilket det ofta är bl. a. på natten, pumpar du upp vattnet från dammen nedströms till dammen uppströms och så kan du generera el igen med samma vatten som tidigare.
I Schweiz har man under 14 år investerat mer än 20 miljarder kr i ett pumpkraftverk som nyligen har tagits i drift. Effekten är 900 MW eller ungefär som en kärnkraftsreaktor. Ett liknande kraftverk i Portugal kommer att sättas i drift nästa år. I Sverige håller man på att utreda reaktiveringen av ett gammalt pumpkraftverk i Ume älv.
Nya vindkraftsprojekt
Nya vindkraftsprojekt läser vi om hela tiden och klart är att redan nu gör vindkraften tydliga avtryck som kommer att bli ännu starkare framöver. När det blåser optimalt, varken för lite eller för mycket, då sjunker priserna rejält och under december hade vi enstaka nätter t.o.m. negativa priser. Ett land som har optimala vindar är Storbritannien.
Under årets första vecka i Storbritannien stod vindkraften för hälften av elförbrukningen i landet. De närmaste tre åren räknar man med att fördubbla vindkraftens kapacitet och 2030 räknar man med att uppnå en effekt som uppgår till 30 GW jämfört med 14 GW idag. 30 GW motsvarar landets hela elförbrukning idag. Det finns dock ett stort aber.
Vindkraften är ej helt optimal. Ibland blåser det inte och ibland alldeles för mycket och då gäller det att ha andra energikällor. Här står förhoppningen till att den tekniska utvecklingen ska ta fram effektiva batterier och reservkraft som tar hjälp av vätgas. Ytterligare ett alternativ är att bygga ut en stor överkapacitet av vindkraft vilket sannolikt redan är på gång. (FT 23-01-12). Med den utbyggnadstakt vi har i norra Europa kommer även vi att få en situation liknande Storbritanniens.
Förändringar krävs
Möjligheter finns inom alla områden. Närmare en halv miljon motorer arbetar i svenska industrier. Företrädare för ABB och Alfa Laval hävdar att en stor del av dessa är gamla och dessutom underlägsna den teknik som är tillgänglig idag. Genom att byta ut uttjänta motorer till dagens standard skulle man kunna spara 4 TWh. (DN Debatt 22-12-07).
Stora investeringar sker nu i solceller och potentialen är enorm. Vi är ändå förvånade över att det finns så många hus med platta tak som inte har solceller. Sannolikt är lagstiftning på gång. Energiforskare vid Chalmers hävdar att Sverige har tak lämpliga för solceller som skulle kunna generera 50 TWh. (SR Vetenskapsradion 22-11-07).
Det sker även stora saker i den lilla världen. Många människor världen över byter nu ut gamla energisystem och installerar värmepumpar, solceller och batterier. De höga priserna aktiverar människornas kreativitet. Energiförbrukning förskjuts från perioder med högbelastning till perioder med lågbelastning. Tekniker klurar på nya smarta lösningar. Effekt- och frekvenshandel är spännande områden som vi återkommer till.
Listan över förändringar, som ökar utbudet eller minskar efterfrågan, blir oändlig om vi fortsätter. Vi kommer kanske att återvända till de elpriser som gällde för tio år sedan. Just nu tror vi att om den europeiska kärnkraften lever upp till förväntningarna, vinden blåser som vi vill att den ska göra och gaspriserna förblir låga så kommer vi att få njuta av låga elpriser redan i år. När sedan de stora förändringarna, som vi har skissat på ovan, blir verklighet så blir kanske de låga priserna mer bestående.
Vi avslutar med att citera Financial Times: ”The age of energy abundance could be closer than we think”
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
Observera att om du lämnar en kommentar för första gången kan det dröja någon dag innan den blir publicerad.
23-01-22 No 4
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se
Kan bara hålla med!! Lägger till att solceller i Spanien o Marocko kommer ge et otroligt lågt elpris på förnybar el i dem trakterna. Då får Norra Sverige hård konkurrens.
Portugal och Norra Spaniens vind och vågkraft ej att förglömma.
Ja, listan kan göras lång. Prismekanismen är nog marknadsekonomins främsta motor. Med höga priser kommer kreativitet och förändringar. Solceller vid Medelhavet är klockrent.
Hej,
en frågeställning som jag ställer mig är hur man ek ska kalkylera en solcellsinvestering i villan nu när elpriserna utveckling är högst osäkra framöver. Kalkylen borde vara näst intill omöjlig att göra på ett trovärdigt sätt. Om priserna går ned mot 30 öre kwh så tror jag att det inte går att räkna hem investeringen.
Mycket relevant fråga. Vi återkommer sannolikt i nästa krönika.
Det finns även en prepperaspekt. Kan vara tryckt att ha egen elproduktion.
Hej Marketz,
Tack för en insiktsfull krönika. Igen!
Produktion av el är knepigt eftersom det med rådande teknik förutsätts i princip konsumeras i samma sekund som det tillverkas. Ej konsumerad el har värde 0. Med de marknadsmässiga ”lagar” som gäller medför varje överproduktion att priset sjunker. Givetvis råder det omvända i det fall elproduktionen inte skulle räcka till, då stiger självklart priset.
I dagens läge påverkas också elpriset av begränsningar i transporten från producent till konsument, de så kallade ”flaskhalsarna”, vilket lett till stora regionala prisvariationer.
Om vi för ett ögonblick bortser från de omtalade ”flaskhalsarna” kan man konstatera att marknaden över tid kommer via priset per kWh reglera så att ingen överproduktion förekommer annat än i korta intervaller.
Ingen aktör kommer investera de pengar som behövs i en ny produktionsanläggning oaktad art (sol, vind, vatten, kärnkraft) för att producera el om tillskottet riskerar leda till en överproduktion. Planerad överproduktion kan endast uppstå under protektionistiska förutsättningar, dvs att exempelvis statliga Vattenfall erhåller i sitt regleringsbrev ett krav på viss mängd ”självhushållning” och att vi samtidigt frikopplar landet från den europeiska elmarknaden.
Skapas teknik för lagring av el i större omfattning leder det till att priset jämnas ut, vilket i och för sig vore bra, men det leder inte nödvändigtvis till att elen blir billigare, snarare tvärt om – geografiskt utjämnat men troligen högre helt enkelt på grund av att lagringsmöjlighet skapar förutsättning att ”släppa ut” lagom mycket el i nätet till försäljning. Särskilt som lagrad el är lika effektiv som nyproducerad.
Vi har sedan lång tid byggt fast oss i ett omfattande elberoende, ett beroende som dessutom kommer att öka. Efterfrågan på el, sägs det, kommer att fördubblas inom en tioårsperiod. Alltså kommer vi aldrig att komma tillbaka till den tid när elen kostade 30 öre per kWh. En kalkyl för att investera i egna solpaneler på taket och eget batteri för lagring måste därför ta sin utgångspunkt i att dels kanske acceptera lång återbetalningstid men framförallt dels i kraften av oberoende, dvs nyttan av att veta att man har egen el om priset stiger. Hur prissätter man den glädjen i en kalkyl?
Vore jag idag en bostadsrättsförening eller en bonde med ett stort ladugårdstak så skulle jag definitivt omgående utreda förutsättningarna för installation av solpaneler och så stora batterier som möjligt för lagring av el. Om min bostadsrättsförening dessutom har ett garage med laddningsaggregat för el-bilar skulle jag utreda möjligheterna att också använda bilarnas fulladdade batterier för leverans av el till husets nyttigheter tex för tillfällig drift av ventilation nattetid eller husets hissar. Bilen behöver ju endast vara fulladdad när den ska köras. Balansteknik för sådant borde vara möjligt. Endast fantasin begränsar.
Oberoendet, ser jag, som vara den största drivfjädern i investeringskalkylen. Tryggheten att köpa bort risken blir då på samma sätt som att amortera på sina lån. Vilka hade inte velat kunna göra det idag?
Christian,
Tack för ditt engagerade och insiktsfulla inlägg. Du har rätt, fantasin är gränslös i ett fritt samhälle. Och visst, usch på all protektionism.
Nils-Åke