Sannolikt återstår ett antal höjningar. Från dagens nivå på 2,5 % kan den svenska styrräntan gå ytterligare två procent och kanske hamna på 4,5 %.
Historien1) visar att FED toppade på 6,5 % år 2000 i samband med IT-krisen. Den svenska styrräntan toppade drygt ett år senare på 4,75 %. Inför lehmankraschen toppade FED med 5,25 % under 2006 och nästan två år senare när kraschen var fullbordad toppade den svenska räntan på 4,25 %.
Historiskt har de svenska räntorna följt de amerikanska, med en viss fördröjning. Just nu ligger FED:s styrränta på 4 % och ledande företrädare för FED har uttalat att man bör fortsätta att höja till 5,25 %. Mer fristående bedömare tror att FED kommer att höja ännu mer.
Alternativt så fegar FED och höjer inte tillräckligt och när lågkonjunkturen slår till börjar man sänka och man sätter igång sedelpressarna. Då blir det etter värre och vi kan dra direkta paralleller till 70-talet då inflationen löpte amok och räntorna for i höjden samtidigt som ekonomin stagnerade. Skulle FED fega så blir det sannolikt brutala fall på världens börser. Därtill skulle förtroendet för FED och andra centralbanker komma att erodera.
Påbörjade räntehöjningarna alldeles för sent
Vi tror dock att centralbankerna tar det säkra före det osäkra och trycker ner inflationen mot målet 2 %. Man gjorde ett misstag när man påbörjade räntehöjningarna alldeles för sent och man vill inte göra ett nytt misstag. Bättre en pina idag istället för dubbel pina imorgon.
Tydliga tecken föreligger också beträffande inflationens ovilja att ge med sig. Nya Zeelands centralbank, som ofta har varit en förebild för andra centralbanker, började höja sina räntor redan i oktober 2021 eller åtta månader tidigare än vi började. Nyligen har de höjt till 4,25 % och inflationen har ännu inte givit med sig. Antingen så biter inte räntehöjningarna eller verkar de med ganska lång tidsfördröjning. Liknande utveckling kan man även urskilja i Norge och i Sydkorea. Båda länderna började höja ca åtta månader tidigare än vi gjorde och har fortfarande en besvärande inflation.
Historiska mönstret för räntor
Om det historiska mönstret upprepar sig så kommer den svenska styrräntan att toppa på 4,5 % vilket då är medelvärdet av de två topparna inför IT-krisen och lehmankraschen. Konsekvenserna kommer att bli dramatiska. Sannolikt kommer vi att se fallande bostadspriser och en fallande börs samtidigt som konjunkturen viker.
Enligt våra vänner i Stockholm har bostäderna redan sjunkit med 20 % vilket dock ännu inte har framkommit i media vilket sannolikt beror på tidsfördröjning i statistiken. En av de stora bankerna lär ha en tumregel som säger att en procents räntehöjning ger 7 % sänkning av bostadspriserna. Från en styrränta på 1,75 %, som var förra veckans nivå, till 4,5 % är det 2,75 %. En sådan utveckling förebådar ett ytterligare fall på 20 % dvs. sammantaget 36 % efter toppen i februari i år.
Vi har tidigare trott på en pyspunka på bostadsmarknaden och denna bedömning kommer nu delvis på skam. Kanske blir det -36 % i Stockholm och pyspunka i resten av landet. Priserna i Stockholm är ju betydligt högre än i övriga landet även om man justerar för skillnaderna i gemomsnittliga inkomster.
Risk för bostadskrascher
Extra uppskrämda blir vi när vi i det senaste numret av Economist läser att det finns en stor risk för bostadskrascher i Australien, Canada och Sverige. I dessa länder är hushållens belåning extra hög och uppgår till runt 200 % av disponibel inkomst som kan jämföras med runt 100 % i USA och Spanien.
Börsen brukar vara tidigt ute och kurserna började falla redan i början av året. Sedan dess har vi haft en uppgång under sommaren, sedan en nedgång igen och nu ytterligare en uppgång. Sammantaget har börsen (OMXSPI) i skrivandets stund fallit med 23 %. De historiska fallen har varit dramatiska, i värsta fall -70 %, och nedgångarna brukar hålla i sig drygt 1,5 år. Se vår tidigare krönika Hur långt och hur djupt. I det fall historien upprepar sig kan vi nog se botten på börsen först till hösten 2023.
Vi har tagit del av en känd och välrenommerad ekonoms reflektion över läget och han säger ungefär som följer: ”Det blir svårt att komma ned till en inflation på 2 %. Inflationen drivs inte enbart av begränsningar i utbudet. Den underliggande inflationen betingas mycket av förhöjd efterfrågan. Räntan kommer att höjas men sannolikt i avtagande takt. Lågkonjunkturen har vi antagligen framför oss. Dock är jag mer orolig för klimatfrågan. Situationen är allvarlig och vi är försenade med åtgärder. Vi har verktygen i form av nya tekniska lösningar men använder dem i alltför begränsad omfattning.”
Vi tror själva att klimatfrågan kommer att utöva ett mycket stort inflytande över vår framtid. Se vår tidigare krönika Klimatet vår ödesfråga. Vi återkommer på detta tema.
Noterat i veckan
Vi läser återkommande om att bankerna världen över är välkonsoliderade. Oro bör man dock känna inför ärevördiga och under senare år skandalomsusade Credit Suisse. Själva har de prognosticerat en förlust uppgående till 1,6 miljarder us dollar det innevarande kvartalet samtidigt som kunderna har minskat sina tillgångar under förvaltning med 89 miljarder us dollar. Trots att börskursen har sjunkit 60 % i år räknar bankens ordförande, med det olycksbådande efternamnet Lehmann, dock med att kunna ta in nytt kapital från aktieägarna. I sammanhanget drar vi oss till minnes hur schweiziska staten efter lehmankraschen räddade Union Bank of Switzerland. Jämförelser visar att Credit Suisse i år har tappat mer av tillgångar under förvaltning än vad UBS gjorde på sin tid. (FT 22-11-23).
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
Vill du läsa förra veckans kommentarer? Klicka här.
22-11-27 No 48
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se
Källor:
Hej
Läste i början av året något ni skrev om i början av detta år.Sambandet mellan förändring(ökning) av penningmängd M3)och inflation.Följer numera förändringen av M3 väldigt noga.Vad jag nu ser är att ökningstakten av M3 börjat trenda ner rätt kraftfull year over year sedan juli/augusti.Oktobersiffran från riksbanken kom in på runt 3,5 %.Fick gå tillbaka till 2014 för att hitta något liknande eller lägre.Men vilken tidsfördröjning tror ni detta slår igenom i en betydande lägre inflationstakt än den vi har idag på runr 9% ? 6 månader eller 12 månader.Interessant att höra hur ni tänker
Hej Per,
Mycket intressant och relevant iakttagelse du gör. Förenklar man det gamla penningteoremet kan man säga att jämnvikt uppstår när ökningen av penningmängden motsvarar ökningen av BNP. Vi kanske börjar närma oss det tillståndet. Dock ska man betänka att det ligger mycket ”överskottspengar” och skvalpar i systemet. Amerikanerna har ett sparande som ligger kraftigt över vad de hade före pandemin. Jag tror det är 2 000 miljarder dollar dvs 10 % av deras BNP och det är sannolikt därför de amerikanska konsumenterna fortfarande är på hugget plus naturligtvis att arbetslösheten är hög. Jag tror att ökningen av penningmängden ska ligga under BNP-ökningen en tid innan inflationen ger med sig. Och den ska ge med sig mycket. Det är långt från 8 % till 2 %. FED jobbar hårt för att få ner penningmängden bl a säljer obligationer en masse och jag sätter en peng på att de höjer styrräntan från dagens 4 % till över 5 %. Mitt svar på din fråga: Jag tror att inflationen går ner 2023 men den når inte ner till 2% förrän 2024 och under tiden sker det stora korrigeringar av tillgångsvärdena. Bra att du följer penningmängden. Du får bli vår M3-tracker.
Korrigering av mig själv: arbetslösheten är naturligtvis låg.
Hej igen,
En intressant artikel i dagens FT som berör dina frågor: ”The deflating of the great cash cushion” av Megan Greene. Den som är intresserad kan skicka sin mejladress så returnerar jag en länk.
Nils-Åke