Friskolorna får kritik bl a i en ny forskningsrapport och AcadeMedia värderas som ett krisföretag. Dags för huvudägare och ledning i bolaget att visa att man är bäst i klassen.
Friskolor är en het potatis. Vi vill betona att vi undviker att ta partipolitisk ställning. Vår grundinställning är dock marknadsliberal och i våra krönikor har vi i regel enbart ett investeringsperspektiv.
I december 2021 publicerade vi AcadeMedia – Analys av en friskola. Vi gjorde då, med vissa reservationer, en klart positiv bedömning av bolaget men tyckte ändå att det inte var läge för en investering beroende på att vi var rädda för en större korrigering på börsen. Börsen har nu gått ner 32 % (OMX SPI) i år och valet är avklarat vilket påverkar den politiska risk som är förknippad med bolaget. Med politisk risk menar vi då risken att en politisk majoritet sätter stopp för eller starkt begränsar friskolorna.
Först uppdaterar vi lite fakta om företaget hämtade från årsredovisningen 2021/22. Omsättningen uppgick till 14 339 milj kr vilket var en ökning med 7,5 % jämfört med föregående år. Årets resultat uppgick till 605 milj kr vilket var en ökning med 1 %. Årets skatt uppgick till 179 milj kr. Verksamhet bedrivs inom för-, grund- och gymnasieskolan samt inom vuxenutbildning. Totalt gick nästan 93 000 barn i företagets för-, grund- och gymnasieskolor.
AcadeMedia har en ledande position inom gymnasieutbildning. Investeringar görs i två stora campus i Stockholm som ska kunna ta emot 4 000 elever. I Tyskland expanderar man kraftigt inom förskolan och man påbörjar en etablering i Nederländerna. Vuxenutbildningen kommer sannolikt att expandera i den kommande lågkonjunkturen. Man har gjort ett strategiskt förvärv inom spelutbildning. Vi gillar vad vi läser om företagets utveckling men som du kan läsa nedan har vi förbehåll.
Är det då dags att investera i AcadeMedia? Vi lämnar inte några rekommendationer vad gäller köp eller försäljning utan delger enbart våra reflektioner. AcadeMedia står på vår köplista men vi köper ändå inte just nu. Varför? Jo, vi tror att börsen kan gå ner ytterligare 30 %. Därtill tycker vi att AcadeMedia inte har visat att man är bäst i klassen. Vi lämnar börsen därhän just nu och koncentrerar oss på funderingar kring bolaget.
Vi är inte ensamma att ställa oss tveksamma till bolaget. Bolaget har ett P/E-tal som uppgår till 8 gånger vinsten. Värderingen uttrycker, i våra ögon, bristande förtroende. Värderingen är förknippad med den politiska risken men efter valet måste denna väl vara mindre. Vi söker anledningen till det bristande förtroendet på annat håll.
Vi har gjort lite research bland de pedagoger som vi har vi har i vår vänkrets. Vi har talat med sju erfarna och välmeriterade lärare varav två har jobbat i en friskola. Av de sju betraktar vi fem som varande ”borgerliga” och två som ”vänster”. Av de sju är dessutom en fd. utbildningsföretagare, en moderat kommunalpolitiker och en fd. socialdemokratisk kommunalpolitiker. Samtliga riktar stark kritik mot friskolorna.
Friskolorna är för generösa i betygsättningen. De förstärker segregationen i samhället och undviker att ta in elever med särskilda behov. De drar ner på kvaliteten för att öka vinsten. Lärarna är i större utsträckning obehöriga än i kommunala skolor och har därtill lägre löner. Och man skickar vinsten till utländska riskkapitalbolag i skatteparadis. Ja, så tycker våra vänner lärarna.
Det mest horribla vittnesmålet kom från en fd. lärare i en friskola, dock inte ingående i AcadeMedia, som berättade att betygsättningen var ett instrument vid lönesättningen. Ju högre betyg till eleverna ju högre lön till läraren. Ett sådant oetiskt förhållningssätt smetar ner hela branschen.
I veckan som gått har vi även tagit del av en forskningsrapport från SNS, Resultat och betygsättning i gymnasiefriskolor. Rapporten riktar även den kritik mot friskolorna.
SNS konstaterar att elever i friskolor i genomsnitt får högre betyg än elever i kommunala skolor. Friskolornas elever går oftare klar sin utbildning och studerar i högre utsträckning vidare. Så långt kan det ju låta bra. Risken är dock stor att urvalet är snedvridet dvs. friskolornas elever har bättre studieförutsättningar än eleverna i de kommunala skolorna och därmed skulle vi inte få en rättvisande bild. Forskarna ska ha justerat för dylika felkällor men misstankarna kvarstår.
SNS konstaterar dock en sak som är starkt besvärande för friskolorna nämligen att deras elever får högre kursbetyg än vad som de nationella proven visar. Denna kritik förstärks av att berörda lärare dessutom rättar sina egna elevers prov. I rapporten konstaterar man att redan 2017 visade undersökningar på att rättarna på friskolorna gav bättre betyg på de nationella proven än vad oberoende rättare gjorde. Med andra ord så skapar sannolikt friskolorna betygsinflation i två steg. Först bedömer man svaren på nationella prov generöst och sedan plussar man på genom att sätta högre slutbetyg än vad de nationella proven anger.
På en punkt kan vi dock ta AcadeMedia i försvar. Företaget för inte ut vinster till något skatteparadis i utlandet. Företaget är ett svenskt bolag som är börsnoterat i Sverige som betalar betydande summor i svensk bolagsskatt, i storleksordingen lika mycket som utdelningen till aktieägarna. Därtill finns huvudägarna i Skåne som väl knappast kan räknas till skatteparadisen.
AcadeMedia bör svara på följande frågor: Hur ligger det till med betyginflationen, segregationen, elevurvalet, utbildningskvaliteten, lärarnas behörighet samt de anställdas löner?
I affärspressen hittar man inte några svar på dessa frågor. Söker man på AcadeMedias hemsida hittar man ett pressmeddelande i vilket VD kräver att man ska kunna välja skola först när barnet fyllt fyra år. Därtill kräver han att extern rättning av nationella prov ska införas. Vi frågor oss då varför AcadeMedia inte själv har tagit något initiativ i dessa frågor och gått före.
AcadeMedia har således mycket att bevisa och så länge företaget värderas till enbart 8 gånger vinsten saknar det marknadens förtroende. I det fall AcadeMedia ger övertygande svar på ovanstående frågor kan kursen dubbleras men där är vi inte idag. Vi avvaktar med köp.
När VD har besvarat våra frågor på ett övertygande sätt och kommunicerat sina svar till marknaden kan vi inta en annan hållning. När dessutom insiders börjar köpa aktier då kan det hända stora saker med kursen. Det minsta man kan begära är ju att samtliga styrelseledamöter äger aktier i bolaget. Gör man inte det så tror man ju inte på det bolag som man har mer information om än vad marknaden har.
Noterat i veckan
I vår förra krönika, Inga fler räntehöjningar, tack!, pekade vi på att inflationen kanske håller på att bedarra och att centralbankerna därmed borde besinna sig. Det kommer nu tecken från USA som går i denna riktning. Hyror är en väsentlig del i konsumentprisindex och begärda hyrorna vid tecknande av nya kontrakt har stigit med 23 % under det senaste året. I augusti har dock hyrorna stabiliserat sig, har även börjat falla och förväntas falla ytterligare under hösten (WSJ 22-09-27).
Vi förstår inte vad britterna håller på med. Deras inflation är mycket hög. Bank of England bromsar och höjer räntan och säljer obligationer dvs. makulerar pengar. Den nya regeringen gasar och föreslår stora ofinansierade skattesänkningar. Pundet rasar och den brittiska obligationsmarknaden bröt nästan samman i veckan som gick. GB riskerar att skapa en global finanskris. Bank of England ägnar sig nu åt livräddning och köper statsobligationer dvs. trycker pengar. Därmed är det stor risk för att inflationen fullständigt urartar. Alternativt så backar regeringen och drar tillbaka sina skattesänkningar och då har de åtminstone gjort en pedagogisk insats och visat hur känsligt vårt finansiella system är.
Vi börsnördar följer hela tiden yieldkurvan som nu lutar alltmer åt det negativa hållet dvs. att de amerikanska korträntorna är högre än de långa räntorna. En negativ yieldkurva är ett säkert tecken på en annalkande lågkonjunktur.
Ja, det blev mycket om finansmarknaden här på slutet. Vi får nog återkomma i nästa krönika. Under tiden ber vi att få påminna våra läsare om att vi nu har kommit in i oktober, en månad som historiskt inte har varit så kul för aktieägare.
Skulle det mot förmodan hända att du inte får vår krönika på förväntad tid så kanske den har hamnat i ditt SPAM-filter eller så har din brandvägg satt stopp. I regel har du då möjlighet att godkänna oss som avsändare alternativt så hittar du vår krönika på vår hemsida.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
22-09-25 No 40
n-a@thulin.se
Magnus@thulin.se
Kan bara hålla med kritiken och tankarna kring Friskolorna. Skall de bli en positiv del av landet så krävs det ett helt annat agerande. Visst bör man ändra regelverket, men vad hindrar en friskola att agera på ett seriöst sätt när man har fått samhällets förtroende att med liten risk förvalta något så viktigt som utbildningen av våra barn och unga. Kul att läsa
Ja, det är upp till bevis från friskolornas sida.
Ja friskolereformen har väl spårat ur. Ursprungstanken var ju att förnya hela skolväsendet med nya pedagogiska satsningar och ökad valfrihet. Istället har vi fått börsnoterade koncerner med betygsinflation, ökad segregation och tvivelaktiga religiösa skolor. Naiv tro att marknaden utan reglering/kontroll löser problem kan jag tycka. Politiken vill göra det lätt för sig o slippa utveckla den egna verksamheten och det ser vi också inom vård och omsorgssektorn.
Ja, det krävs verkligen en uppryckning annars förpassas friskolorna till historien.