Obligationer kommer sannolikt att få stor uppmärksamhet framöver. Vi friskar upp våra kunskaper i ämnet och börjar med elementa.
Om ett företag ska investera i en ny fabrik så behöver man kanske låna pengar. Det naturliga är att man går till sin bank som beviljar en kredit mot inteckningar i fabriksfastigheten och i företaget. Säg att företaget får låna 100 milj kr till en viss rörlig ränta och att man förbinder sig att amortera hela lånet på 10 år. Samtidigt avtalar man med banken att rapportera det ekonomiska utfallet av investeringen och lovar att uppnå vissa ekonomiska resultat avseende bl a försäljning och lönsamhet. Man brukar säga att företaget lovar att leva upp till vissa s k covenanter.
Tiden går och tiderna blir sämre. Företaget måste rapportera sämre covenanter än utlovat och man har banken hela tiden flåsande i nacken. Det blir svårt för företaget att betala ränta och amorteringar. Banken hotar med att säga upp krediten och därmed riskerar företaget att gå i konkurs. Tiderna blir dock bättre och företaget visar betydligt bättre resultat. Glada i hågen kan alla köra vidare utan att bekymra sig.
Obligationer och nominellt värde
Företaget hade dock lärt sig en läxa tills nästa gång man ska göra en investering. Nästa gång uppgår investeringen till 200 milj kr. Istället för att låna i banken så ger man ut ett obligationslån. Ett ratinginstitut kreditvärderar företaget och tilldelar kreditbetyget BBB-, vilket är det lägsta betyget inom ”investment grade”. Man kan säga att betyget motsvarar godkänt men inte mer.
Varje obligation har ett nominellt (angivet) värde om 1 000 kr och eftersom hela lånet uppgår till 200 milj kr så ger man ut 200 000 obligationer. Räntan är fast och betalas årligen till obligationsinnehavarna. Obligationerna bjuds nu ut till olika investerare som kan vara t ex obligationsfonder och pensionsfonder. Efter en tid kommer obligationerna att kunna handlas på börsen. När 10 år har gått så löser företaget in alla obligationer till nominellt värde.
Vad är och hur fungerar obligationer?
Antag att den allmänna räntenivån stiger. Då kommer innehavarna av just vårt obligationslån att vilja sälja sina obligationer för att istället kunna satsa på andra investeringar med högre ränta. Resultatet blir att kursen på våra obligationer sjunker till t ex 95 % av nominellt värde. Skulle obligationsutgivaren få ekonomiska svårigheter så förlorar man i förtroende och kursen sjunker ytterligare till kanske 80 % av nominellt värde. Ratinginstitutet omvärderar kreditbetyget från BBB- till BB+. Det nya betyget innebär att företaget inte längre tillhör ”investment grade” utan bli klassat som skräp eller ”junk”. Man brukar kalla sådana bolag för ”fallen angels”. Obligationens kurs sjunker ytterligare till kanske 70 %.
Antag istället att den allmänna räntenivån sjunker. Då kan följderna bli de motsatta. De aktuella obligationerna har ju kvar sin fasta ränta och utgör därmed ett attraktivt alternativ på marknaden och efterfrågan på obligationerna ökar. Resultatet blir att kursen stiger.
Upplåning via obligationer
Vad som till slut händer med obligationerna beror på vad som händer i företaget och på vad som händer i omvärlden. Den stora fördelen för vårt företag med upplåning via obligationer istället för banklån är att man slipper att amortera, att ha banken flåsande i nacken och inte minst riskera att krediten blir uppsagd. Därtill kan man sannolikt förhandla fram lägre ränta och låna mer pengar än vad banken kan erbjuda. De som tar kreditrisken är nu obligationsinnehavarna (obligationsfonder, pensionsfonder och andra) som dessutom vid en konkurs får ut sina pengar först efter bankerna. I vissa fastighetsbolag i Sverige utgör obligationslånen mer än hälften av hela upplåningen. Skulle det uppstå problem i branschen så klarar sig bankerna nog ganska bra. Däremot inte de obligationsinnehavare som sitter med Svarte Petter (=obligationer i krisande fastighetsbolag). Detta var grundkursen i obligationskunskap. Fortsättning följer.
Observerat i veckan
Vi blev lite överraskade över att 20 % av alla noterade bolag på den amerikanska börsen är s.k. zombieföretag dvs. företag som inte kan överleva av sig själv utan är hänvisade till kontinuerlig tillförsel av externt kapital. Andelen europeiska zombieföretag lär vara ännu större (FT 22-07-18). Sannolikt har zombieföretagen obligationer som en viktig finansieringskälla.
Det italienska dramat fortsätter och det kommer sannolikt att bli nyval i höst. Problemet är att de italienska politikerna vill ha EU:s pandemistöd men avstår gärna från kraven på reformering av den italienska ekonomin. Räkna med turbulens. Räntorna på italienska statsobligationer har redan stigit och kommer sannolikt att stiga ännu mer. Utan stöd från ECB är landet sannolikt bankrutt. Pikant blir då att ett socialdemokratiskt styrt Tyskland efter det italienska nyvalet kommer att understödja ett Italien, som sannolikt kommer att få en högernationalistisk regering. Lägg därtill problem med gasleveranser från öster och hela havet kommer att storma till hösten. Ett önsketänkande är om Mario Draghi gör en Macron, öppnar eget och ställer upp i valet.
Nej, nu får vi istället bli glada för våra lysande svenska företag. AB Volvo, Autoliv, Alfa Laval, ABB, Atlas Copco, Epiroc, Sandvik, de fyra storbankerna etc presterade kanonresultat för det andra kvartalet. Samtidigt fick vi också varningar för tuffare tider. Vi får se i november när rapporterna för det tredje kvartalet trillar in. Initierade bedömare tror att den goda lönsamheten kommer att hålla i sig ett kvartal till.
Vill du lämna en kommentar? Klicka här.
22-07-24 No 30
n-a@thulin.se
magnus@thulin.se