Hur långt och hur djupt?

Vi har tidigare visat att vi sannolikt står inför en recession. Frågan är hur lång och hur djup den kommer att bli. Börsen har redan gått ner nästan -30 %. Kommer nedgången att sluta på -50 %, -70 % eller blir fallet ännu större?

I den för förra krönikan Festen är över.. motiverade vi vår bedömning med åtta olika resonemang. Vi kan anföra flera argument men tyvärr inte så många motargument. Vi försöker nu istället bilda oss en uppfattning hur allvarlig baksmällan kommer att bli. Vi koncentrerar oss på börsutvecklingen.

”Kom ihåg att vi ekonomer aldrig förutser en nedgång i tid. Men ej heller en uppgång.” Yttrandet fälldes 1977 vid en kafferast av dåvarande chefsekonomen vid Handelsbanken den legendariske Rudolf Jalakas. Håkan Sörman, en av våra trogna läsare, som förmedlar ovanstående citat, jobbade då på bankens ekonomiska sekretariat och var närvarande vid nämnda kafferast. Vi försöker ta lärdom av Jalakas.

Vi går tillbaka i historien och studerar tre kraftfulla nedgångar.

• 2008 gick Lehman Brothers i konkurs och en redan påbörjad börsnedgång accelererade. Stockholmsbörsen, OMX SPI, gick ner med 56 % från juli 2007 till mars 2009. Nedgången pågick i ca 21 månader. 
• 2000 briserade IT-krisen. OMX SPI gick ner med nästan 70 % från mars 2000 till oktober 2002. Nedgången pågick under 31 månader.
• 1990 startade fastighetskrisen. OMX SPI gick ner med 50 % från augusti 1990 till oktober 1992. Nedgången pågick i 26 månader.

Vi konstaterar att under tre nedgångar i Sverige under de senaste dryga 30 åren har nedgången varit minst 50 % och pågått i ca två år eller något längre eftersom toppar och bottnar inte har varit så markerade utan lite mer utdragna.

Historien visar ännu mer avskräckande exempel. Börsen kollapsade i Japan under 90-talet och har ännu inte återhämtat sig. Vi lämnar dock Japan därhän. Att dra upp börskraschen 1929 tycker vi inte är relevant eftersom vi då hade ett helt annat samhälle.

Låt oss studera läget idag. OMX SPI toppade vid årsskiftet och har sedan dess gått ner nästan 30 %. Om vi utgår från Lehman- och fastighetskraschen så kan vi räkna med att börsen fortsätter ner med ytterligare 30 % från nuläget eller totalt 50 %. Botten skulle då nås kring årsskiftet 2023-24.

Tyvärr tror vi att den pågående nedgången dock blir djupare än så. Det finns flera omständigheter som talar för det:

• Den nuvarande uppgången har pågått i 13 år. Den uppgång som föregick lehmankraschen pågick sju år. IT-boomen i 10 år. Fastighetsboomen i ca 10 år. Den nuvarande uppgången känns därmed ganska övermogen. Sannolikt hade nedgången kommit tidigare om inte coronan hade slagit till.
• Skulduppbyggnaden i världen är större än någonsin och uppgick i slutet av 2021 till 303 trillioner (tusen miljarder) usd. En uppgång från 226 trillioner 2020 och från ca 200 trillioner 2010 (Källa: IMF). Många länder och företag världen över kommer inte att klara de högre räntorna. 
• Världen svämmar över av likviditet. Sedan 2008 har amerikanska Fed ökat sitt obligationsinnehav från under en trillion usd 2008 till 9 trillioner usd 2022. Man har således ”tryckt” mer än 8 trillioner dollar. Detta kan jämföras med att en årsbnp i USA uppgår till ca 24 trillioner usd. Resultat: inflation.
• Warren Buffet, som har varit med om några ner- och uppgångar, har skapat ett värderingsmått som är mycket talande. Han ställer den totala börsvärderingen i USA i relation till landets BNP (buffetindikatorn). Många menar att en rimlig relation är 100 %. Just nu ligger den på 171 % och efter lehmankraschen 2008 låg den på ca 60 %. 
• Till sist måste vi dessutom beakta att geopolitiska händelser kan få alla andra risker att förblekna.

Vår slutsats är att den pågående nedgången kommer att gå längre än -50 %, kanske till -70 % eller ännu längre. Vi håller på att forma ett scenario om hur det kommer att utveckla sig de kommande 2-3 åren. Tyvärr kommer det inte att bli någon munter läsning. Det finns mycket att skriva om men vi får hejda oss till nästa söndag. Oron på de finansiella marknaderna är stor och vad som helst kan hända när som helst. Inte minst är vi rädda för att cryptovalutorna kan innehålla stor sprängkraft.

Noterat i veckan

Bank of International Settlements, BIS, i Schweiz kallas ofta centralbankernas centralbank. BIS brukar inte göra så mycket väsen av sig men har nu riktat en allvarlig maning till världens centralbanker (WSJ 22-06-27). Budskapet är att de pågående räntehöjningarna inte är tillräckliga. Räntorna måste höjas ”sharply” även om det signifikant kommer att minska tillväxten. Tuffa tag. Frågan är om Riksbankens höjning i veckan med 0,5 % kan anses vara ”sharp”.

Alltfler exempel kommer på att inflationen håller på att löpa amok. Flygbolagen i USA håller på att repa sig ordentligt och biljettpriserna ligger nu 20 % högre än före pandemin och United Airlines höjer pilotlönerna med 14,5 % (WSJ 22-06-27).

EY, en av de fyra stora revisionsfirmorna, har accepterat att böta 100 miljoner dollar till reglerande myndigheter i USA. Ett flertal blivande auktoriserade revisorer har fuskat med sina auktorisationsprov och EY har mörkat inför myndigheterna. Inte så konstigt då att EY missade att kolla att 2 miljarder dollar verkligen fanns på bankkontot hos tyska Wirecard, som de reviderat i många år och som gick i konkurs 2020. Man missade också att ett annat konkursat företag, brittiska NMC Health, hade miljarder dollar i gömda skulder. (WSJ 22-06-29). Vän av ordning frågar sig vilken man kan lita på.

Intressant att konstatera är att det svenska fastighetsbolaget SBB, med mer än 100 miljarder i skulder, inte tycks ha följt föreskriven redovisningsstandard (IFRS). SBB:s revisor arbetar på EY. (DI 22-06-22). Efter uppmärksamhet i pressen tycks nu SBB ställa in sig i ledet och ska nu följa IFRS (DI 22-07-02).

Christer Bétinger, en annan av våra trogna läsare, uppmärksammar oss på att Sandvik möter ”strukturell motvind då verktygskonsumtionen vid tillverkning av elbilar bara är runt 40 % av vad som krävs för fossilfordon. Detta eftersom elbilar saknar växellådor och förbränningsmotorer med mängder av svarvade och frästa komponenter.” (Afv 22-06-18).

Vill du lämna en kommentar? Klicka här.

22-07-03 No 25

Nils-Åke Thulin

n-a@thulin.se

Magnus Thulin

magnus@thulin.se