Skatten på ISK höjs automatiskt. Sannolikt en fördubbling det närmaste året. Flera föreslår ytterligare höjningar och andra föreslår sänkningar. Vi försöker reda ut begreppen.
Investeringssparkonto (ISK) är en sparform som fungerar som en box med ditt sparande. Du kan skjuta in pengar i boxen och placera i t ex aktier, obligationer och fonder. All avkastning i form av räntor, utdelningar och reavinster stannar i boxen. Inom boxen kan du göra omdisponeringar t ex köpa och sälja aktier utan att redovisa transaktionerna i din deklaration.
Hur beskattas ISK?
I ISK betalar du inte någon skatt på räntor och utdelningar och ej heller på t ex aktievinster. I stället betalar du en årlig skatt som baseras på det sammanlagda värdet av dina tillgångar, oavsett om du gör vinst eller förlust. Den årliga skatten räknar du fram genom att beräkna en schablonintäkt som sedan beskattas med 30 %.
För att kunna beräkna schablonintäkten räknar du först ut kapitalunderlaget. Schablonintäkten får du genom att multiplicera kapitalunderlaget med 1,25 %. Procentsatsen är rörlig och bestäms av statslåneräntan plus en procent. Dock är den lägsta procentsatsen 1,25 %. Den framräknade schablonintäkten beskattas sedan med 30 %.
Kapitalunderlaget bestäms av det genomsnittliga värdet på tillgångarna i ditt investeringssparkonto i början av respektive kvartal plus de insättningar du gjort under året.
Räkneexempel på hur skatten på ISK beräknas
Vi illustrerar med ett exempel. Pelle har under några år haft ett ISK och har månadssparat och därmed satt in 3 000 kr varje månad och för dessa pengar har han i sitt ISK köpt andelar i aktiefonder. Börsen har gått bra och i början av kvartal ett 2021 uppgår värdet till 100 000 kr. Under hela året 2021 sparar han ytterligare 3 000 kr i månaden. Börsen fortsätter att gå bra och i början av kvartal två uppgår värdet i hans ISK till 120 000 kr.
Under kvartal två får han ett arv som uppgår till 500 000 kr och han sätter in hela arvet på sitt ISK samtidigt som aktiefonderna bara stiger i värde. I början av kvartal tre uppgår värdet på Pelles ISK till 650 000. Han fortsätter att spara varje månad och aktiefonderna fortsätter att stiga. I början av kvartal fyra uppgår värdet på Pelles ISK till 700 000 kr.
Vi kan nu bestämma kapitalunderlaget som ska vara summan av värdet i början respektive kvartal plus insättning under året (sparandet och arvet). Denna summa delas därefter med fyra.
Kapitalunderlaget blir då (100 000 + 120 000 + 650 000 + 700 000 + 3 000 x 12 + 500 000)/4 = 526 500 kr.
Vi kan nu beräkna schablonintäkten som blir 1,25 % av 526 500 = 6 581 kr och skatten blir 30 % av 6 581 = 1 974 kr.
Pelle gillar ISK. Skatten har varit låg och han har sluppit att deklarera de förändringar han har gjort i sina fonder. Det finna dock några aber.
Schablonintäkten och statslåneräntan
Schablonintäkten var ju 1,25 % och den beräknas som statslåneräntan i november föregående år plus 1 %, dock lägst 1,25 %. Statslåneräntan är i praktiken lika med den femåriga obligationsräntan som nu ligger på 1,6 %. Många bedömer att statslåneräntan kommer fortsätta att gå upp till kanske 2,5 % och då höjs schablonintäkten till 3,5 %.
Antag att schablonintäkten 2021 varit 3,5 % som då stigit till 3,5 % av 526 500 = 18 428. Skatten hade blivit 30 % av 18 427 = 5 528 kr istället för 1 974 kr. Skatten hade alltså efter räntehöjningar per automatik mer än fördubblats.
Sedan finns det ytterligare ett aber. Antag att börsen går ner vilket vi tror att den sannolikt gör. De förluster som då uppstår är inte avdragsgilla men man måste fortsätta att betala skatt på schablonintäkten som dock kan sjunka något eftersom värdet i Pelles ISK minskar.
Pomperipossaeffekten
Ett tredje aber är den s.k. pomperipossaeffekten dvs. att du kan riskera att betala mer skatt än ditt konto avkastar. Under 2021 är det t ex många som har placerat i lågavkastande räntefonder och har i dessa fått en lägre avkastning än den ISK-skatt som man måste betala.
Trots dessa aber så tror vi att Pelle över tid är ganska nöjd med sitt ISK men han kommer nog inte att gilla om skatten höjs ytterligare utöver de automatiska höjningarna.
Att spara är väl bra. Eller hur? Höjer man skatten på sparande så minskar sannolikt sparandet. Och det var väl inte tanken att tre miljoner ISK-innehavare skulle minska sitt sparande.
Noterat i veckan
Världen står inför en livsmedelskris. Utbudet minskar kraftigt på grund av krig och extremt väder. Priset på vete har under året fram till mitten av maj ökat med ca 60 %. Samtidigt går ca 10 % av allt spannmål och 18 % av all vegetabilisk olja till framställning av biodrivmedel (Eco 22-05-19). Kanske något att tänka på när reduktionsplikten kräver att mer 30 % av den diesel vi tankar ska vara biodrivmedel.
Vi har tidigare i Analys av Apple varnat för att även världens högst värderade företag är förenat med ganska påtagliga risker. I veckan fick vi vatten på kvarn när vi konstaterade att Apple till mer än 90 % sluttillverkar sina iPhones, iPads och laptops i Kina (WSJ 22-05-23).
Vi underskattar sannolikt den utveckling som sker i Kina med bl a fastighetskris och covidnedstängningar. Nu har det gått så långt att landets premiärministern har deklarerat att landet kommer få svårt att rapportera stigande BNP under innevarande kvartal (FT 22-05-22).
22-05-29 No 22
n-a@thulin.se
magnus@thulin.se