Kanske har den batteridrivna elbilen inte den framtid som många tror. Alternativet med vätgas och bränsleceller framstår som ett allt starkare alternativ. Tre entreprenörer i Småland visar på möjligheterna.
Vi har länge varit delvis skeptiska till den batteridrivna elbilen. Att framställa ett elbatteri är miljöbelastande. Elbilen ökar dock inte koldioxidutsläppen förutsatt att elen kommer från t ex vindkraft, kärnkraft eller vattenkraft. De finns olika bud om hur många mil elbilen rullar innan den är miljövänlig. Mellan 1 000 och 10 000 mil beroende på hur man räknar. Klart är dock att för att tillverka ett bilbatteri så krävs det sällsynta jordartsmetaller som i dag i stor utsträckning bryts i Kina under inte så trevliga förhållanden.
Jordartsmetaller
Våra vänner ingenjörerna har varit skeptiska till att driva fordon med el från bränsleceller som i sin tur matas med vätgas. Argumentet har varit att man tillför el i början av processen och sedan får man ut betydligt mindre el i slutet av processen. Kanske inte så smart men det krävs inte några sällsynta jordartsmetaller. Därtill visar våra vänner i Småland att det kanske rent av är ekonomiskt hållbart.
Vi beskriver kortfattat den miljövänliga tekniken med vätgas och bränsleceller. I början av processen har vi vatten, som med hjälp av el från t.ex. ett vindkraftverk, spjälkas upp i väte och syre (elektrolys). H2O delas upp i H och O. Några skadliga utsläpp förekommer inte. Vätgasen komprimeras i tankar och fordonsägaren tankar sin bil med vätgas vid en tankstation. Bilen innehåller bränsleceller som blir matad med vätgas och ut kommer el som driver bilen.
Tillverka vätgas
Vindkraftverk kan hela tiden generera el för vätgasproduktionen men särskilt fördelaktigt blir det när priset är lågt. Särskilt lågt är elpriset på natten då elförbrukningen är låg eller när det blåser mycket och det uppstår ett elöverskott. De dagar det blåser ”för mycket” blir elpriserna mycket låga och det har även förekommit att priserna har varit negativa. Ekonomin i hela upplägget bygger på att el, som genereras när priserna är låga, används för att tillverka vätgas som sedan komprimeras och lagras.
Vätgasfabriken i Älghult
Alla nya tekniker måste prövas i verkligheten, både tekniskt och ekonomiskt, och nu kommer vi till de tre riskvilliga entreprenörerna i Småland. Thorbjörn Bennesved i Älghult, som driver ett åkeri med tio timmerlastbilar, funderade på hur han skulle göra sina timmerbilar fossilfria. Tillsammans med två andra entreprenörer, Jan Bladh och Erland Erlandsson, har han bildat Uppvidinge vätgas AB. Målsättningen är att starta tillverkning av vätgas.
Tillsammans med konsulten Johan Berggren från Metacon projekterades en anläggning för tillverkning och försäljning av vätgas. De tre entreprenörerna satsade 25 milj kr i projektet. Därtill tillförde Bladh och Erlandsson ett redan befintligt vindkraftverk (effekt 0,8 MW). Naturvårdsverket stödjer projektet finansiellt via Klimatklivet, ett program för stöd till klimatinvesteringar.
Vindkraftverket ligger i Hageskruv och i anslutning till detta byggs en fabrik för elektrolys som då spjälkar vatten i väte och syre. Vätgasen transporteras fem km till Älghult där den komprimeras och finns tillgänglig för leverans till kund.
Produktion och kalkyl av vätgas
Totalt räknar man med att producera 100 kg vätgas per dygn. Den är då komprimerad till 700 bar. Därmed kan man tanka sex personbilar och två tyngre lastbilar per dygn. Marknadspriset är idag ca 85 kr/kg. I Norge ligger priset högre och i dagens läge kommer sannolikt priset att stiga men på längre sikt att sjunka.
Den beräknade årsintäkten blir då 85 x 100 x 365 = 3,1 milj kr. Elåtgången för att producera 1 kg vätgas uppgår till 55 kWh. Vilket kalkylpris ska man då sätta på elen? När det blåser mycket kanske den kostar 10 öre per kWh och när det blåser lite kanske 2 kr. Låt oss i genomsnitt räkna med 50 öre. Då blir elkostnaden 0,5 x 55 x 100 x 365 = 1 milj kr.
Låt oss anta att avskrivningstiden på investeringen är 20 år. Då får vi en avskrivning som uppgår till 1,25 milj kr per år och låt oss anta att övriga kostnader uppgår till ytterligare 0,5 milj kr per år. Då får vi följande resultat: 3,1 – 1 – 1,25 – 0,5 = 0,35 milj kr.
Vi har således en pilotanläggning som sannolikt redan är lönsam. Produktionskapaciteten kan dessutom, med relativt begränsade investeringar, dubbleras. Visst är det många osäkerhetsfaktorer i kalkylen, inte minst vad gäller priserna på el och vätgas, men redan nu kan vi konstatera att det är något stort som sker i de småländska skogarna. Om vårt resonemang håller, vilket vi tror, så kommer mycket att ställas på ända.
Marknaden för vätgas
Marknaden för vätgas är fortfarande bara i sin linda. Dock kan du redan idag köpa en personbil från Hyundai eller Toyota som drivs med hjälp av vätgas och bränsleceller. Sannolikt kommer Volvo att lansera sin första tunga lastbil baserad på samma teknik under 2025.
Vi önskar de tre entreprenörerna i Småland lycka till och hoppas kunna återkomma på temat vätgas. Det finns mycket att fundera på. Hur ser exempelvis ekonomin ut för den fordonsägare som väljer alternativet med vätgas? Kanske är det främst tyngre kommersiella fordon som i första hand blir aktuella. Den fortsatta teknikutvecklingen kommer nog också att bjuda på stora överraskningar, inte minst på kostnadssidan.
TIPS: Vill du veta mer om vätgas? Läs vätgasbloggen genom att klicka här.
Noterat i veckan
Världens totala skuldsättning steg 2021 till 303 trillioner (tusen miljarder) usd vilket är en ökning med ca 33 % under de senaste fem åren. 2021 års skuldsättning utgör ca 350 % av världens bnp vilket är en ökning från ca 325 % för fem år sedan. Källa: reuters.com.
I en tidigare krönika, Manipuleras elpriserna?, konstaterade vi att Energimarknadsinspektionen har fått in 10 anmälningar beträffande otillåten marknadsmanipulation. Vi har begärt att få kopior men dokumenten har sekretessbelagts. Efter diverse byråkratiska turer har vi nu beslutat att överklaga till Kammarrätten beträffande sekretessbeläggningen.
22-05-22 No 21
n-a@thulin.se
magnus@thulin.se
Av PM från Metacon framgår att produktionskapaciteten för vätgas kommer vara höjd till det dubbla (200 kg/dygn) redan vid invigningen 31 augusti 2023.