Gaspriserna styr elpriset, påstår många, men vi använder ju inte någon gas i svensk elproduktion. Varför då högt elpris? Vi är inte några experter men vi försöker reda ut.
Vi börjar med att studera vår egen elräkning från februari i år. Vi har rörligt elpris och bor i Malmö och vi köper el från Eon. Det rena elpriset är 93,55 öre/kWh. Tillkommer gör en överföringsavgift på 59,52 öre/kWh och elskatt på 36 öre/kWh. Plus moms. Summerat blir det 236 öre/kWh inklusive moms. Därtill kommer en årlig avgift på 1 395 kr.
Stat och elöverföringsbolag bestämmer överföringsavgiften i förhandlingar. Det är således inte någon marknadsprissättning och avgifterna förtjänar därmed att bli föremål för granskning. Vi lämnar dock det därhän. Staten fastställer elskatten och momsen. En originalitet är att det är moms på elskatten. Skatten och de fasta avgifterna lämnar vi också därhän och koncentrerar oss på det rena elpriset dvs. det som i februari 2022 var 93,55 öre/kWh.
Hur beräknas rörligt elpris?
Nord Pool, som är en gemensam elbörs för de nordiska länderna och Baltikum, fastställer elpriserna. Samtidigt sker ett samarbete med övriga europeiska länder. Sverige och övriga Europa är indelat i elområden. Sverige är från norr till söder indelat fyra områden med elområde 4 i södra Sverige. Vi är dessutom sammankopplade med Danmark, Tyskland och Polen med överföringskablar.
Varje dag genomförs en auktion för varje elområde vad gäller elpriset som sätts timvis för nästkommande dag. Kl. 13 kan man se på nordpoolgroup.com vad priset blir dagen efter, timma för timma. När aktuell timma närmar sig sker justeringar.
Läs mer: Höjd hastighet och mer elektricitet i Robertsfors
Nord Pool bygger prissättningen på att priset ska vara lika med marginalkostnaden. Vi lärde oss i grundkursen i nationalekonomi att på så sätt uppnås ekonomisk effektivitet. All el som vi i varje givet ögonblick genererar måste vi dessutom förbruka. Om Europa var en perfekt fungerande marknad och några hinder för leveranser inte förelåg så skulle vi ha ett och samma elpris i hela Europa. Priset skulle då vara lika med marginalkostnaden i det mest kostsamma kraftverket i Europa. I praktiken ser det dock annorlunda ut.
Marginalkostnaden
Olika kraftverk har olika kostnader. I detta sammanhang räknar vi bara med strikt rörliga kostnader och tar inte med t ex fasta kostnader i form av investeringar. Notera att i följande resonemang använder vi oss av hypotetiska priser men de ligger inte så långt från verkligheten.
Antag att det blåser rejält i hela Europa och all elförsörjning sker med vindenergi. Priset blir då lika med marginalkostnaden i vindkraftverken, kanske 10 öre/kWh. Antag att vi även måste använda vattenkraft då kanske marginalkostnaden och priset stiger till 20 öre/kWh. Måste vi dessutom använda kärnkraft då blir marginalkostnaden och priset 50 öre/kWh. Blir det svårt med försörjningen sätter vi in oljekraftverket i Karlshamn och då stiger priset till kanske 100 öre/kWh. Vill det sig riktigt illa så blir det dyra anläggningar i t ex Tyskland som styr. De använder gas eller kol och då kanske priset stiger till 200 öre/kWh.
Läs mer: Aldrig förr har elpriset varit så högt
Enbart i undantagsfall får vi negativa priser. Det har förekommit men det är ovanligt. Negativa priser uppstår när alla vindkraftverk snurrar och kärnkraften går på högvarv och vi kan riskera förbruka mindre mängd el än vad vi producerar. Då kan det bli kris i systemet eftersom vi måste förbruka lika mycket som vi producerar. I det läget blir priserna negativa för att på det sättet få fart på förbrukningen.
Varför högt elpris? Du kanske tycker att frågan inte blir tillfredställande besvarad. Många tycker med rätta att det är konstigt att el är mycket dyrare i söder än i norr och att vi ska behöva exponera oss för dyra gaskraftverk i Tyskland. Långsiktigt tror vi att det rådande systemet är rätt. Höga priser håller tillbaka förbrukningen samtidigt som investeringar i ny produktion och nya ledningar blir verklighet. I den anpassningsprocess som pågår så känner många dock att det rådande systemet är orättfärdigt.
Och inte har du väl sett negativa elpriser på din elräkning. Nej, det är helt korrekt eftersom elpriset till de konsumenter som har avtal med rörligt pris är lika med det genomsnittliga priset under den senaste månaden. Och skulle det ihållande blåsa alldeles för mycket så lär elproducenterna stänga ner anläggningar så att produktionen minskar.
Hur sätts rörligt elpris?
I dagens krigssituation är risken för negativa priser försvinnande liten. Istället är risken stor för det motsatta. Anta att västvärlden bestämmer sig för att inte köpa olja och gas från Ryssland. Då blir gaspriserna helt styrande för elpriserna. Tyskland och Italien blir tvungna att importera s.k. LNG-gas från Mellanöstern och USA. Priserna på gas kommer att raka ytterligare i höjden och vi kommer kanske att se elpriser på 500 öre/kWh eller ännu högre.
På kontinenten ligger de på betydligt högre priser än här i Norden. I tisdags låg elpriset i elområde 4 i Sverige på 207 öre/kWh medan det i Tyskland låg på 410 öre/ kWh. På grund av begränsningar i det europeiska elsystemet med bl a flaskhalsar i överföringskapaciteten slår de höga priserna i Tyskland inte helt igenom i Sverige. Priserna blir istället bestämda i en algoritm, Euphemia, som tar hänsyn till prisbildningen i de olika elområdena och till begränsningarna i överföringskapacitet. Vi förstår inte fullt ut men den som har förmåga att granska hur prisbildningen går till har nog anledning att vara kritisk. Problemet är att de som förstår också är intressenter på marknaden.
Gräver man djupare i Nord Pools prisstatistik hittar man intressanta saker. Om priset det kommande dygnet ligger på 207 öre/kWh så kan man samtidigt konstatera att priset över dygnet varierar mellan ca 50 till 500 öre/kWh. Lägst är priset mellan 00-04. Elleverantörerna erbjuder nu avtal som innebär att man betalar priset vid varje given timma. Således finns det möjlighet för oss att förskjuta förbrukning till tider med lägre priser.
Man kan orda mycket om priser men en sak är klar att de styr vårt beteende. Priset påverkar nivån på förbrukningen och investeringarna i produktion och överföringskablar.
22-03-13 No 11
n-a@thulin.se
magnus@thulin.se
Om jag förstår det hela rätt så hade vi inte drabbats lika hårt om Sverige dels hade haft egen produktionskapacitet för behovstäckning söderöver, alternativt tillräcklig kapacitet i stamnätet från norr?