För gemene man och kvinna kommer e-kronan inte betyda så mycket nytt. Vi gissar dock att kontanterna kommer att försvinna om några år och att vi istället får elektroniska plånböcker. Det kommer också att bli billigare och gå snabbare att skicka pengar till mottagare i andra länder.
Vår förra krönika om e-kronan väckte en del reaktioner bland våra läsare. Urban Hellner frågar bl a ”.. hur går det till när man “trycker sedlar” i en digital ekonomi och på vad sätt skulle en e-krona göra skillnad?”
Hur fungerar e-kronan? Med hjälp av information från bl a Riksbanken, FED och IMF ska vi försöka skapa en bild av en framtida e-krona. Vi vill dock poängtera att vi enbart gör oss en föreställning men vi tror att vi i stort är rätt på det.
Läs mer: Varför e-krona?
Sverige är långt framme med e-krona
Sveriges Riksbank har kommit långt i sitt tänkande kring e-kronan och medverkar i en projektgrupp inom centralbankernas centralbank, Bank of International Settlements, BIS. I denna grupp ingår representanter för centralbankerna i USA, Canada, Storbritannien, Sverige, Japan och Schweiz samt representanter för Europeiska Centralbanken. Vi är således i fint sällskap och vår egen vice riksbankschef Cecilia Skingsley intar en ledande roll i arbetet.
Riksbanken kommer liksom vad gäller sedlar att vara utgivare av e-kronan och kommer därmed att garantera dess värde. E-kronorna blir lika säkra som de sedlar vi idag kan stoppa i madrassen. I praktiken kommer Riksbanken att samarbeta med de privata bankerna och varje medborgare kommer att kunna öppna ett e-kronekonto i sin bank. Pengar kan sedan överföras från våra vanliga bankkonton till e-kronekontot.
Hur ska e-krona fungera i praktiken?
Varje innehavare av ett e-kronekonto kommer att få en elektronisk plånbok i form av ett kort, dosa eller mobilapp. Vi kan sedan använda våra plånböcker till att göra betalningar i t ex affärer. Sannolikt ska vi också, utan att vara uppkopplade på internet, kunna ta ut pengar ur våra egna plånböcker och stoppa dem i någon annans plånbok. Farmor ska ju kunna sticka till sina barnbarn någon hundring då och då.
En stor fråga kommer att bli hur stort saldo vi ska få ha på våra e-kronekonton. Ska vi kunna ha obegränsat med pengar på våra e-kronekonton riskerar vi att rycka undan mattan för bankernas utlåning. Bankerna grundar ju i botten sin utlåning på kundernas inlåning. Detta talar för att Riksbanken kommer att sätta någon beloppsgräns, kanske en miljon kr.
Vi kommer nog inte få någon ränta på våra e-kronekonton och i tider då bankerna ger en positiv ränta kommer vi nog mest använda e-kronekontot för löpande transaktioner för löner, pensioner, skatter, räkningsbetalningar o.d. Däremot kommer vi sannolikt inte att använda kontot som sparkonto. I orostider och i tider med 0-ränta eller kanske t o m negativ ränta kan pengar översvämma e-kronekontona och en s.k. bank run kan slå till mot de privata bankerna. Den finansiella stabiliteten kräver att man finner någon lösning på detta problem.
Man kommer sannolikt även kunna ha e-dollarkonto
Vi kommer sannolikt även kunna öppna ett e-dollarkonto, ett e-eurokonto etc. Därmed behöver vi inte växla till utländsk valuta när vi reser utomlands och ej heller behöver vi då använda våra kreditkort och stå ut med de avbränningar som kortföretagen skapar.
Men allt vi sagt ovan innebär ju i praktiken inte någon större skillnad jämfört med dagens läge. I det fördolda sker dock stora saker. Hur fungerar e-kronan bakom kulisserna? Genom att centralbankerna skapar egna e-valutor så motverkar de att andra skapar privata e-valutor som kan få allmänhetens förtroende. En stor del av vårt finansiella system bygger på att centralbanker garanterar sina valutors värde. Vi tror inte att det finns någon centralbank som är beredd att garantera värdet på någon privat e-valuta och kommer därmed att motverka uppkomsten av privata e-valutor som skulle kunna hota den finansiella stabiliteten.
En praktisk skillnad kommer dock många att märka när e-valutor blir verklighet världen över. Det kommer att bli mycket lättare, billigare och snabbare att föra över pengar till mottagare i något annat land. Det kommer många mindre företag och gästarbetare världen över att uppskatta.
Digitala plånböcker
Vi skrev i den förra krönikan att Facebook en gång hade planer på att skapa libra, en privat e-valuta. Dock lade man sina planer på hyllan. Vi tror ändå att det kommer privata e-valutor utgivna av Meta, Google, Apple, PayPal eller kanske t o m av Klarna och att de mer eller mindre kan få allmänhetens förtroende. De traditionella bankerna tror vi inte har tillräcklig innovationskraft och är sannolikt hopplöst förlorade i detta race. Först ut är Kina som redan testar sin e-renminbi i stor skala.
Risken är också att i en värld som idag översvämmas med pengar så löper kreativiteten amok. Det är inte nog med att vi har fått bitcoin och andra kryptovalutor utan nu har vi även fått stablecoin som är ett mellanting mellan bitcoin och den traditionella dollarn. Stablecoin kopplas till en stabil tillgång, t ex guld eller dollar, och sedan gäller det att utgivaren har täckning för alla sina stablecoins vilket kanske inte är så säkert.
Hur fungerar e-krona rent tekniskt?
Hur fungerar e-kronan rent tekniskt? Sannolikt kommer e-valutorna att bygga på blockkedjetekniken. Systemet bygger då inte på någon central databas för att hantera alla konton och transaktioner. Detta är en stor säkerhetsfördel eftersom hackare kan stänga ner en databas. Och ligger internet nere så kan vi istället använda våra elektroniska plånböcker (förutsatt att de har en fullständig offline-lösning) och föra över pengar till varandra om vi befinner oss i fysisk närhet till varandra. De elektroniska plånböckerna kan således fungera även när internet ligger nere. Detta blir en viktig funktion i krislägen eftersom vi då sannolikt inte har några sedlar.
Ett annat problem, som måste lösas på något sätt, är den personliga integriteten. Idag kan vi gömma undan pengar i madrassen utan att ”storebror” ser oss. På liknande sätt kan vi gömma pengar på vårt e-kronekonto. Men å andra sidan vill vi ju inte att e-kronan ska bli en hamn för tvättade och kriminella pengar.
Sverige var år 1661 först ut i Europa med pengar i form av sedlar och vi kanske blir först ut med att avskaffa sedlarna och ersätta dem med e-kronor. Hur fungerar e-kronan? Vi har försökt att svara på frågan och vi är medvetna om att vi kan ha fel i en del detaljer ovan. I stora drag tror vi att vi har uppfattat en framtida e-krona någorlunda korrekt.
Du har väl inte missat vår första artikel om e-krona? Du hittar den här.
22-02-20 No 8
n-a@thulin.se
magnus@magnus.se
👏😎