Nej, Sveriges Riksbank räknar med en räntehöjning först i slutet av 2024. Dock kommer man att sluta att ”trycka pengar” dvs. sluta öka sitt innehav av obligationer under 2022 och avser att minska sitt innehav under 2023.
Nej, Europeiska Centralbanken, ECB, räknar tills vidare inte med någon räntehöjning. Samtidigt kommer man att upphöra med de pandemibetingade köpen av obligationer under mars 2022 men kommer att öka köpen enligt ett annat program. ECB kommer således att fortsätta ”trycka pengar” vilket ifrågasätts inte minst i Tyskland. Genom att hålla räntorna låga håller man främst Italien och Grekland under armarna men riskerar att släppa fram oönskad inflation.
Planerar tre räntehöjningar
Ja, Federal Reserv i USA, FED, planerar tre räntehöjningar under 2022 på sannolikt totalt 0,75 % och därefter ytterligare fem höjningar på totalt 1,25 % under 2023. FED kommer även att upphöra med sina obligationsköp i mars 2022 och slutar då med att ”trycka pengar”. FED-chefen har kritiserats för att ha varit alltför duvaktig och kritiseras fortfarande för att inte strama åt tillräckligt. Kanske kommer verkligheten att kräva ännu tidigare och större räntehöjningar.
Nya Zealand tog täten och genomförde en räntehöjning redan i november och har nu en reporänta som ligger på 0,75 %. Centralbankens prognos anger att räntan kommer att nå 2,5 % under 2023 för att höjas ytterligare därefter. Samtidigt höjde Sydkorea sin ränta till 1 % och höjde prognosen för 2022 till 1,5 %.
Erdogan har drivit fram räntesänkningar
Nu senast i december har Bank of England och Norges Bank genomfört räntehöjningar. Centralbankerna i Ryssland, Ungern, Chile, Mexico och Pakistan har också höjt.
Erdogan har drivit fram räntesänkningar i Turkiet för att därmed trycka ner (!) inflationen som ligger på uppåt 30 %. Experimentet kan väl liknas vid ett försök att bevisa att jorden är platt. Ett originellt tilltag som mycket väl kan sluta i statsfinansiellt sammanbrott.
Vad drar vi då för slutsatser? Räntorna avgörs av inflationen. Högre inflation medför räntehöjningar. Vi har i tidigare krönikor visat att centralbankernas tilltag att ”trycka pengar” kraftigt har ökat penningmängden och enligt klassisk penningteori så följer inflation.
Just nu ligger inflationen i USA på 6,8 %. Många tror att denna siffra kommer att sjunka främst beroende på att energipriserna kommer att falla tillbaka. Andra tror tvärtom och bedömer att energipriserna kommer att bestå och t o m höjas.
Under de senaste 40 åren har oljepriserna pendlat mellan 17 och 177 USD per fat och ligger nu på ca 70 USD. Flera bedömare tror att oljepriset kan gå högre än nuvarande nivå beroende på underinvesteringar i utvinningskapacitet. Och gaspriserna beror mycket på Putins godtycke.
Tips: Vad är referensränta?
Störningar i leveranskedjorna
Här hemma i Sverige har elpriserna rakat i höjden. Orsakerna kan sökas i att två kärnkraftreaktorer har stängts och överföringskapaciteten från norr till söder har visat sig vara otillräcklig. Därtill har gaspriserna på kontinenten farit i höjden. Någon lindring synes inte än.
Störningar i leveranskedjorna, halvledarbrist, containerbrist, ökade råvarupriser, höjda fraktrater och ökade livsmedelspriser är andra faktorer som bidrar till inflationen. Spridningen av Omikron kommer därtill att ytterligare störa leveranskedjorna.
Viktigast vad gäller den mer långsiktiga inflationen är höjningar av lönerna i samhället. Vi konstaterade i Inflation, del 5 att i USA har lönerna redan höjts en hel del. I Sverige är inflationen lite lägre än i USA men skapar redan negativa förändringar av reallönerna. Vi tror inte att fackföreningarna kan stå emot utan kommer att vara tuffa i löneförhandlingarna. Så räkna med rejäl löneglidning 2022 och rejäla lönehöjningar när avtalen går ut 2023. Detta kommer sannolikt att förstärkas av den arbetskraftsbrist som redan tycks föreligga trots en arbetslöshet på 7,5 %.
Bäddat för rejäla räntehöjningar
Valutakurser är det mycket svårt att ha någon uppfattning om. Dock planerar som sagt FED för att upphöra med sina stimulanser och för att höja räntan nästa år. Som ett brev på posten kommer då sannolikt en höjd dollarkurs som ger höjda importpriser i Europa och därmed en skjuts uppåt av inflationen. Alternativt kommer ECB att följa efter och höja sin ränta och därmed förhindra en euroförsvagning.
Vill det sig illa så kommer de flesta inflationsdrivande variablerna att peka i fel riktning och då kommer det räntehöjningar. Vi håller inte för otroligt att betydande höjningar kommer nästa år. Bostadsräntorna kommer kanske att stiga 1-2 %. Någon bostadskrasch tror vi inte på men väl pyspunka vad gäller priserna. Höjda låneräntor kommer att skapa stora problem för dem som köpt kommersiella fastigheter med billiga lånade pengar. Så fastighetsbolagen ligger pyrt till.
Vår förra krönika Trycka pengar – hur då? väckte en del uppmärksamhet. Bl a tyckte Björn Björnsson att vi bättre skulle belysa samspelet mellan Riksgälden och Riksbanken. Vi återkommer i denna fråga.
Sedan förra krönikan har vi även grävt lite djupare beträffande penningmängdens utveckling. Det visar sig, till vår förvåning, att Sverige tillhör de länder som har ökat sin penningmängd mest. Bland 58 undersökta länder ligger USA på drygt 30 % ökning under de senaste 11 månaderna och Sverige ligger på knappt 30 % (Källa: Cross Boarder Capital). Vi ligger på sjunde plats efter USA. Tyskland, Storbritannien och Frankrike ligger efter oss med 17-24 %. Anledningen till ökningen i Sverige tillskrivs den stora ökningen av hushållens skulder framförallt av bostadslån (Källa: Dagens PS). Detta tyder på att vi här hemma har förberett en rejäl inflationsbrasa och bäddat för rejäla räntehöjningar.
God Fortsättning och Gott Nytt År
2021-12-26