Historien illustrerar det klassiska penningteoremet; Karl XII:s nödmynt, hyperinflationen i Tyskland på 1920-talet och inflationen i världsekonomin på 1970-talet. Och kanske det nu är dags för ytterligare en illustration.
Vi har i en tidigare krönika (se Inflation, del 4) relaterat till hur penningteoremet visar på penningmängdens påverkan på inflationen. I USA har penningmängden under det senaste året ökat med drygt 30 %. Denna ökning har skapats av politikernas efterfrågestimulanser och FED:s obligationsköp. Antag samtidigt att BNP maximalt kan öka med ca 8 %. Enligt teoremet skapas ett inflationstryck som under vissa omständigheter kan ge en inflation uppgående till 28 %. Många kan ifrågasätta den siffran, även jag, men en sak är klar att det skapas ett rejält inflationstryck.
Strukturella förändringar i världsekonomin
Därtill kommer långsiktiga strukturella förändringar i världsekonomin. Den arbetande befolkningen i Nordamerika, Europa och Kina minskar samtidigt som andelen äldre ökar. Resultatet blir ett tryck uppåt på lönerna. Samtidigt minskar antagligen globaliseringen som tidigare har verkat prispressande. Långsiktigt får vi sannolikt inflation.
Vad som dessutom tillkommit är höjda fraktkostnader och brist på olika typer av komponenter och andra insatsvaror till industrin. Detta har gjort att priserna stigit kraftigt på t ex stål, koppar, trävaror, el, gas, olja, halvledare etc. Samtidigt har det visat sig vara brist även på arbetskraft och amerikanska arbetsgivare har svårt för att nyanställa.
Prishöjningarna
FED-chefen Jerome Powell säger att detta inte något att oroa sig över och att prishöjningarna och bristfenomenen är övergående. Hur ser verkligheten ut? Stora arbetsgivare som McDonald´s och Starbucks höjer sina löner med 15-20 % i år och McDonald´s höjer sina priser med 6 % i år (WSJ 21-10-28). Arbetarna på Deere i USA (vi kan se John Deere-traktorer på de skånska fälten) strejkar och företaget har nu erbjudit en löneförhöjning om 10 % plus viss bonus under 2021. Fackföreningen har tackat nej och strejken fortsätter (WSJ 21-11-03).
FED intresserar sig för inflationen rensat från energi och livsmedel som då uppgår till ca 3,6 %. Om man däremot utgår från att amerikanen både äter och kör bil så har konsumentprisindex under det gångna året ökat med ca 5 % under de fem senaste månaderna. Under september 2021 var uppgången 5,4 % jämfört med ett år tidigare (WSJ 21-11-05).
I Sverige steg producentpriserna i årstakt i september med 17 % och motsvarande siffra för augusti låg på 16 % (DI 21-10-27). Man kan ju hävda att dessa höjningar beror på nedtryckta priser förra året och därmed kan vara övergående. Faktum är att producentpriserna (SCB: PPI) sjönk nästan inte alls under 2020 och uppgången sedan den 1 mars 2020 (pandemins utbrott) fram till 1 oktober 2021 ligger på drygt 14 % eller 9 % i årstakt. Denna siffra är verkligen allvarlig och kan knappast påstås vara övergående. Konsumentpriserna i Sverige i årstakt låg i september på 2,5 % och har legat ungefär på den nivån under pandemin. Risken är dock stor att konsumentpriserna följer efter producentpriserna och då kan vi få se en rejäl höjning i inflationstakten.
Häromdagen var jag på Systembolaget i Simrishamn och skulle köpa några flaskor Château Pech-Latt. Det visade sig att priset hade gått upp från 119 till 145 kr. En höjning med nästan 22 %. Personalen upplyste mig om att priserna hade höjts för en stor del av vinsortimentet. Skulle vara intressant att veta hur mycket i genomsnitt.
I veckan kom det väntade beskedet från FED-chefen att FED skulle starta en neddragning av sina stimulanser (=”penningatryckning”). Stimulanserna kommer dock att fortsätta om än i avtagande takt fram till sommaren nästa år. Och börsen stiger och festen fortsätter. Många namnkunniga ekonomer anser att denna strategi är farlig och kommer att skapa en kraftig inflation. Vill man vara lite konspiratorisk så vill Mr Powell säkra ett förnyat förtroende. Hans mandat går nämligen snart ut. Lägg därtill att han personligen, liksom vår egen riksbanksledning, har ett intresse av att börsen stiger eftersom han har mycket betydande finansiella tillgångar som påverkas av börsutvecklingen.
Jag avslutar med att citera Financial Times´ markets editor Katie Brown: ”All this leaves stock markets in the sweet spot they have occupied for most of the past year-and-half. But it sets the scene for a monstrous hangover further down the line” (FT 21-11-05).
2021-11-07
Nils-Åke Thulin och Magnus Thulin
n-a@thulin.se
