Det var en gång en ung familj som 1983 flyttade till Stockholm och köpte ett hus i Nacka för 650 tkr. Man satsade 100 tkr kontant och lånade således 550 tkr. Bostadsräntan var då 12 % och den totala bruttoräntan var därmed 66 tkr. Dåtidens skatteregler (om vi har rätt för oss) gjorde att räntan efter skatt blev 40 tkr. Amorteringen uppgick till ca 15 tkr per år.
Familjens samlade bruttoinkomst var då 200 tkr per år (en förälder arbetade heltid och en halvtid) och räntan efter skatt utgjorde därmed 20 % av bruttoinkomsten och amorteringen ca 8 % eller totalt 28 % av bruttoinkomsten. Bostadskostnaderna var höga men familjen levde likväl ganska gott.
Räntorna sjönk
Tiden gick, familjen flyttade omkring i landet och avverkade det ena huset och lägenheten efter den andra. Priserna på bostäder bara steg och steg och räntorna sjönk och sjönk. I praktiken var boendekostnaden negativ dvs. familjen fick betalt för att bo. Det senare har Blåhammaren räknat på.
Om sonen i familjen, som inom parentes hette Magnus, idag skulle flytta in i samma hus i Nacka som hans föräldrar en gång ägde så får han och hans familj sannolikt betala minst 9 milj. Vi antar att Magnus och hans hustru båda jobbar heltid och tillsammans tjänar ungefär 1,2 milj kr vilket motsvarar lönenivån 1983 plus normala lönehöjningar för privatanställda tjänstemän på totalt nästan 400 % (verifierat av hjälpsamma SCB).
Enligt Handelsbankens websida kan de få låna 6,5 milj och måste därmed satsa 2,5 milj kontant. De, som så många andra, har gjort goda reavinster på sina respektive bostadsrätter. Räntan uppgår till 1,3 % (två års bindning) och räntekostnaden netto blir ca 60 tkr per år och amorteringen nästan 200 tkr per år. Räntorna blir således 5 % av bruttoinkomsten och amorteringen blir 17 % eller totalt 22 % av bruttoinkomsten. Att jämföras med Magnus föräldrars 28 %.
Genomsnittliga huspriser
Inte konstigt att huspriserna har skjutit i höjden. I ovanastående exempel har utbetalningen för bostad (ränta plus amortering) som andel av bruttoinkomsten minskat, från 28 % till 22 %. Sannolikt är minskningen ännu större eftersom de genomsnittliga prishöjningarna på hus inte har varit så höga som i exemplet ovan och med marginella justeringar kan Magnus minska sina amorteringar till 70 tkr. Andelen av bruttoinkomsten hamnar sannolikt under 20 %. Samtliga siffror ovan har verifierats av Familjecontrollern.
Om inte några otäckheter händer så kommer sannolikt huspriserna att bestå och kanske
t o m öka. Prisnivån kommer kanske att tåla en räntehöjning på ett par procent eftersom politikerna då sannolikt kommer att lätta på amorteringskraven. Med andra ord: Festen kan fortsätta eller…. (läsning av våra artiklar om inflation rekommenderas).
En ny fundering kommer upp. Finns det olika kronor med olika värden? Mer om det framöver.
2021-06-04 Magnus och Nils-Åke Thulin
PS För den som vill passa på så tipsar Betan om att det finns en våning till salu för 69 milj högst upp i Karlatornet i Göteborg.
Se https://www.expressen.se/gt/rekorddyra-lyxvaningen–till-salu-for-69-miljoner-/
Hej,
Vi köpte huset i Växjö 1986, ett radhus som vi fortfarande bor i, 400.000 kr. 13 % ränta. Min fru ville hellre ha ett ”riktigt” hus som de sålde på andra sidan Torparvägen, men det kostade 500.000. Det vågade vi inte, det var ju en halv miljon!
Jag kommer ihåg när du köpte. Vi jobbade båda två på Fläkten då. Stort Grattis. Du tillhör vinnarna. Jag kan inte marknaden i Växjö men du får väl åtminstone lägga till en nolla till nu.
OK, men vad anser ni att huset ska kosta nu, 38 år senare?
Men föräldrarna hade 1.5 heltidslöner jämfört med sonens familj som har 2 heltidslöner så vad är det som räknas på egentligen?
Sen var det mycket lägre lånet på den tiden amorteringsbar för dem vilket det inte är med dagens priser: om du lånar 100 kr med 1000% ränta är det väl bättre än att låna 1000000 med 1% ränta? Går att komma ur skuldfällan med det lägre lånet.