I teorin är allt enkelt. Flera välrenommerade ekonomer har utvecklat och andra har kritiserat följande penningteori:
M x V = P x Q
där
M = penningmängden
V = pengars omloppshastighet
P = pris
Q = kvantitet
Ovanstående formel har nog varit ett påtagligt inslag i hundratals doktorsavhandlingar världen över men låt oss förenkla.
Det finns många definitioner på M. En vanlig definition förkortas M2 och omfattar alla sedlar och mynt i omlopp plus alla besparingar. I USA uppgår M2 till ca 18 trillioner (1 trillion = tusen miljarder) us dollar.
V beskriver hur ofta en dollar omsätts. En dollar betalas ut i lön, löntagaren köper något för denna dollar som därmed omsätts en gång, säljaren som får din dollar köper i sin tur något för denna dollar och den omsätts ännu en gång och så fortsätter det. Totalt kanske dollarn omsätts 12 ggr under ett år. Pga sparande, skatter och mycket annat så är dock V mycket lägre. I USA är den ca 1,22.
P är priser på alla varor och tjänster
Q är kvantiteten av alla varor och tjänster.
Det blir jobbigt att beräkna alla P och Q så därför räknar vi bara på P x Q som då blir den totala BNP:n. USA:s BNP ligger på ca 22 tn usd. Vi får då följande:
18 x 1,22 = 22
Men nu får vi en pandemi och i USA sätter man igång sedelpressarna. M ökar från 18 till 23 och V ökar kanske till 1,3 eftersom amerikanerna tar ut lite sparpengar nu när man börja se slutet på eländet. Då får vi följande
23 x 1,3 = 30
Men inte kan väl BNP öka från 22 till 30 så där plötsligt? Nej, den kanske som mest kan öka med 8 % dvs till 23,8. Men hur förklarar man mellanskillnaden mellan 30 och 23,8 eller 6,2. Jo inflation! Rent teoretiskt får vi en inflation på 6,2/22 = 28 %.
2021-05-22
Ser då lite farligt ut onekligen. Om jag har förstått det rätt så är den enskilt mest betydelsefulla faktorn för en ökad oönskad inflationsnivå påspädning med större och breda löneökningar i samhället. Lätt hänt att en ond cirkel bildas där löneökningar ska kompensera för inflation som i sin tur triggar inflationen ytterligare.
Det påstås att det är svårt att rekrytera ny arbetskraft i USA. MacDonalds har höjt sina löner med 10 %. Och löneökningar är knappast ”transitory” dvs de lär inte sänkas i första taget.
I Atlantic city (spel & dobbel) vill man sänka arbetslöshetsersättningen för att få människor att söka jobb där….en stor mängd nya jobb skall tillsättas för att öppna upp stan igen. Frågan är om det är ersättningen som är för hög eller lönerna som är för låga för att locka arbetskraften tillbaka. Om man sänker ersättningen så lär inte kapitalisterna höja lönerna i någon större utsträckning. Exemplet visar hur svårt det är att få grepp om dynamiken i inflationsförändringarna.
Ett annat exempel är AI (artificiell intelligens)….senaste prognosen för finanssektorn i USA är att 200,000 jobb kommer att försvinna de kommande åren ( under 5 år, 7år, 10 år…?….ingen kan säga säkert idag). Det kommer att pressa lönerna neråt.
De enda säkrar framtidsjobben lär vara kvalificerade hantverksjobb typ elektriker, rörtekniker (VVS) och liknande. Dessa jobb är svåra att ersätta med AI och robotar.
Hej Nils-Åke
Mycket händer nu i pandemins spår, händelse som skapar en oro i ens egna försök till någon form av logiskt tänk eller åtminstone ett antal frågeställningar.
Svenska regeringen har gjort stora upplåningar, som ökat på statsskulden pga pandemin, för att stödja olika branscher. Det är bra, dock har detta stöd gott till bolag som senare visat stora vinster och med bonusutdelningar som sticker i ögonen på folket i stort.
Statsskulden i Sverige är dock relativt låg i förhållande till övriga EU-länder. Experter påstår att länder med låg statsskuld har en hög bankskuld hos privata hushållen. Detta passar in på Sverige, som i dag i jämförelse med övriga EU-länder, har en extremt hög skuldsättning hos de privata hushållen.
De skenande fastighetspriserna, i dessa pandemitider, och med dem höga belåningar, känns extremt riskfyllt och ologiskt om fastighetsmarknaden idag byggs upp på en bubbla. Visserligen finns en viss säkerhet i bankernas lånekalkyler men här pratar vi om förväntade räntehöjningar plus överbelåning om marknaden svänger och fastighetspriserna sjunker. Detta kan i ett väldigt negativt scenario utvecklas till en katastrof för den svenska regeringen.
Skulle vara intressant med Dina kommentera kring mina funderingar.
Bästa hälsningar Guy
Jag delar helt din oro. Jag tror att ca 70 % av bankernas utlåning går till bostäder och kommersiella fastigheter. Därtill kommer all upplåning som fastighetsägare gjort på obligationsmarknaden. Anta att räntorna stiger med t ex blygsamma 2 % då kanske priserna på bostäder och fastigheter sjunker med 30 %. Då kanske tre av de fyra storbankerna blir konkursmässiga. Och då förvandlas privat skuld till statlig skuld och då blir siffrorna för staten lite sämre. Själv tror jag att detta är ett ganska sannolikt scenario. Som sagt: Cash is king.
Ja, det är ju märkligt att det tycks vara svårt att rekrytera personal i USA. Det hade jag inte räknat med. Det blir ytterligare en inflationsdrivande kraft. Ja, AI driver säkert produktiviteten och det verkar inflationsdämpande. Trots den digitalisering som nu har pågått i flera decennier har ju dock produktiviteten inte ökat som den gjorde förr.