Vargen kommer. Överhettning, inflation, räntehöjningar, börsfall och sänkta priser på bostäder och fastigheter. Ja, vi kan få ”…inflationary pressures of a kind we have not seen in a generation, with consequences for the value of the dollar and financial stability….” enligt Larry Summers (prof och fd rektor vid Harvard och Clintons fd finansminister) i Washington Post den 4 februari 2021. Och han får medhåll av Olivier Blanchard (fd chefsekonom på IMF och prof vid MIT).
Låt oss reflektera lite över siffrorna. De sägs föreligga ett ”output gap” eller ett underutnyttjande i USA:s ekonomi som uppgår till 600bn USD under ett år framöver. Det skulle således behövas en ökning av efterfrågan med 600bn för att ekonomin ska må bra och arbetslösheten ligga på en acceptabel nivå.
Bidens och Trumps stimulanspaket
Bidens krispaket uppgår till 1 900bn och Trumps motsvarighet från december till 900bn. Sparkvoten var hög förra året och uppgick till 1 500bn. FED beräknas köpa stats- och företagsobligationer under det kommande året för 1 500bn. Ja detta är otäcka åskmoln.
Större delen av Bidens och Trumps stimulanser kommer sannolikt att omvandlas till större efterfrågan på varor och tjänster i USA. Anta vidare att det förhöjda sparandet förra året gör att amerikanerna shoppar loss för ytterligare 500bn och anta att FED:s tillgångsköp ökar efterfrågan med 500bn.
Vi får då en totalt ökad efterfrågan som uppgår till 1 900 + 900 + 500 + 500 = 3 800bn. Men ekonomin klarar bara av att producera för 600bn. Resultat: ”…inflationary pressures … not seen in a generation”, maybe. Man behöver inte var vidskeplig för att gå 100 år tillbaka i tiden. Då kommer vi till Tyskland 1921-23 och hyperinflation. Dock ska det väl inte behöva gå riktigt så illa.
Nästa steg blir höjda räntor och investerarna kommer att fly aktier och även långa obligationer. Och vi kan ju föreställa oss vad bara ett par procents högre ränta innebär för fastighets- och bostadspriserna. När jag var ung så betalade vi mer än 10 % på våra bostadslån.
Ekonomerna har olika åsikter om inflationen
Visst finns det invändningar mot ovanstående resonemang. Sparande och import minskar efterfrågetrycket. Men å andra sidan tillkommer multiplikatoreffekten (efterfrågeökning skapar i sig ytterligare efterfrågan) som verkar i andra riktningen.
Nobelpristagaren Paul Krugman påstår väl nästan att phillipskurvan är död dvs att minskad arbetslöshet inte skapar inflation. Så Summers och Blanchard får mothugg. Själv förbereder jag mig på det värsta och hoppas på det bästa. Cash is King!
I skrivandets stund avkastar den tioåriga amerikanska statsobligationen 1,4 % eller upp 0,5 % på två månader. Det föreligger således ett säljtryck vad gäller långa obligationer vilket resulterar i sänkta obligationskurser och som i sin tur resulterar i förhöjda räntor. Så det finns fler som hyser farhågor. Och så finns det andra saker som långsiktigt ökar på inflationen som t ex demografiska förändring. Om detta får vi återkomma.
2021-02-25
Mycket intressant analys och det är ju en hel del specialister som ser utvecklingen på olika sätt. För närvarande gäller TINA både avseende aktier och fastigheter. Detta kan, som du säger ändras fort och vad gör centralbankerna då? Den reala ekonomin bygger dock idag inte helt på industrin utan det finns en mängd andra områden som drar. Vi vet inte vad de innebär för ekonomin. Det finns t.ex produkter/tjänster som är väldigt skalbara utan underliggande insatser som kräver resurser. Hur påverkar detta inflationen? Privat är det nog viktigt att ha en bra spridning av investeringarna.
There is no Alternative (TINA) kan i slutet av dagen vara farlig. Vad händer när hela flocken rusar mot utgången? Spridning av investeringarna är ett klassiskt råd som över tiden har varit vinnande. Dock kan man ju ha olika vikter i sin spridning.